Amerikanska milisen – väpnad och farlig

Publicerad 2003-04-17

(Expo nr 2-1996) Den 19 april inföll ettårsdagen av massakern i Oklahoma City, där 170 dödades och 450 skadades. I usa pågår som bäst förberedelserna inför rättegången mot den misstänkte bombmannen Tim McVeigh och hans kumpaner. Om bevisningen räcker till en fällande dom är osäkert. Oklahomamassakern placerade extremhögern som aldrig förr i centrum av den politiska debatten i USA.

USA har förmodligen fler högerextrema grupper per capita än något annat land i världen. Flertalet av dessa grupper förblir obskyra sekter med en handfull anhängare i udda kyrkor, tillfälliga aktionsgrupper eller bisarra konspiratoriska sällskap. I andra änden av spektrat finns den stora inflytelserika ultrahögern som blandar religiös fundamentalism med antiliberal dogmatism.

Mitt emellan dessa kategorier finns den organiserade extremhögern med ett halvdussin dominerande strömningar som Aryan Nations, Ku Klux Klan och några andra. De senaste fyra åren har en ny företeelse anslutit sig till skaran och på kort tid blivit den viktigaste samlingspunkten för extremhögern – militiarörelsen.

I Sverige är den amerikanska extremhögern intressant eftersom den utgjort en av de viktigaste ideologiska inspirationskällorna under det senaste decenniet. Svenska grupper som vam och Kreativistens Kyrka har amerikanska förebilder.

Just som Expo går i tryck pågår ett nytt amerikanskt bunkerdrama, denna gång i Montana. På 350 hektar har ett tiotal tungt beväpnade fanatiker från den »kristna identitetsrörelsen« utropat en självständig stat, komplett med egen armé och informationsministerium, och förklarat krig mot omvärlden. fbi finns på plats, men luttrade av misstag från liknande belägringar de senaste åren tycks de nu vilja gå varsamt fram. Det kan med andra ord bli en lång följetong.

Startskott för milisen

Det var just en misslyckad FBI-operation som gav startskottet till 1990-talets viktigaste högerextrema fenomen – militiarörelsen. I augusti 1992 omringade polisen en stuga i Ruby Ridge i norra Idaho där Randy Weaver gömde sig. Weaver var en vit makt-aktivist och före detta kommandosoldat som efterlysts för olaga vapenhandel. Han öppnade eld mot polisen och förskansade sig med sin familj. Belägringen pågick i flera veckor och väckte nationell uppmärksamhet. Vid en skottväxling dödades Weavers fru och femårige son samt en FBI-agent.

Kort efter belägringen samlade Bo Gritz, före detta överste i Gröna baskrarna och presidentkandidat för det nazistiska Populist Party, 150 aktivister från olika högerextrema organisationer till ett möte i Colorado. Bland de närvarande fanns Louis Beam och Richard Butler från Aryan Nations, kanske den mest fanatiska antisemitiska grupp som finns i USA idag.

Coloradomötets syfte var att diskutera hur de ariska »frihetskämparna« skulle försvara sig mot den »judiska ockupationsregeringen«. Mötet resulterade i flera förslag. Ett lanserades av Louis Beam och kallas Leaderless Resistance, motstånd utan ledning.

Tillsammans med Beam talade »pastor« Pete Peters från identitetsrörelsen och Larry Pratt, ledare för den inflytelserika vapenlobbyn Gun Owners of America, som har 100 000 medlemmar. Mötet beslutade att skapa väpnade medborgargarden, miliser.

Den första milisen bildades några veckor senare i Montana av John Trochmann, en före detta aktivist i Aryan Nations. Så dök de upp en efter en; Michigan Militia under ledning av Norman Olson och Mark Koernke, Arizona Patriots, Texas Light Infantery, Wisconsin Free Militia, Constitutional Defence Militia i New Hampshire, Citizens for the Reinstatement of Constitutional Government i North Carolina. Bo Gritz tog själv ledningen för Idahomilisen.

I januari 1995 fanns det milisgrupper i drygt 40 delstater. Miliserna har ingen nationell struktur, central ledning eller enad politisk plattform. Medlemmarna rekryteras från en rad grupper, allt från traditionella nazisekter till skattekverulanter och missnöjespolitiker. Den gemensamma nämnaren är en övertygelse om att den amerikanska regeringen är folkets fiende.

Upphäva rättigheter

Milisens förespråkare hävdar att rörelsen skapats i »självförsvar« mot en regering som vill upphäva medborgarnas rättigheter. I synnerhet har miliserna engagerat sig i kampen mot den så kallde Bradylagen, som begränsar rätten för enskilda medborgare att äga militära automatvapen och ren krigsutrustning. Andra gemensamma nämnare är rasism, antisemitism och antifeminism.

Filosofin bakom milisrörelsen är tämligen paranoid. Miliserna menar att USA:s regering kontrolleras av en global (oftast judisk) sammansvärjning. Förslag om begränsningar av rätten att bära vapen är »försök att avväpna befolkningen inför en kommande invasion« som planeras av FN.

1993 hamnade David Koresh och hans väpnade Messiassekt i Waco, Texas, i rampljuset. Efter en flera månaders uppmärksammad belägring omkom 75 människor i den explosionsartade branden som utlöstes i samband med polisen stormningsförsök. Om incidenten i Ruby Ridge inneburit ett startskott, så blev David Koresh en ren martyr för milisrörelsens sak.

Enligt milisaktivister är främmande trupper redan i färd med att etablera sig i USA. Under 1994 turnerade John Trochmann genom Mellanvästern och slog larm om vapentransporter och mystiska »svarta helikoptar«, inte helt olik hysterin kring UFO-fenomenet. Även på små orter kunde han samla flera hundra åhörare.

I Arizona höll milismedlemmar på att gå till angrepp mot en helikopterbas utanför Wickenburg. Basen användes periodvis av luftförsvaret för ökenträning. Den högerextremistiska tidskriften The Spotlight beskrev detta som en hjältemodig konfrontation med »fientliga FN-styrkor«.

Väpnad massrörelse

Strategin bakom milisgrupperna är dubbel. Dels fick nazister ett inflytande över en väpnad massrörelse som de aldrig tidigare kunnat drömma om. Dels var rörelsen en inkörsport till andra, än mer militanta och ideologiskt profilerade grupper.

Även strategin »Leaderless Resistance« har etablerats inom delar av milisen. Handboken för Wisconsin Free Militia är en kopia av Louis Beams teser och förespråkar »decentraliserad taktik och aktion«. Det mest oroväckande med milisen är att den även fått inflytande inom det republikanska partiets högerflygel, i synnerhet i den så kallade Christian Coalition.

Under 1994 var milisen den snabbast växande rörelsen inom den amerikanska extremhögern. Utvecklingen bröts i samma ögonblick som bomben i Oklahoma City detonerade. Sedan dess har den största gruppen, Michiganmilisen, härjats av avhopp och splittringar. Några miliser, däribland Kansasmilisen, har upplösts och de aktiva medlemmarna har gått till andra högerextrema grupper. Andra grenar av milisnätet har gått under jorden.

© Expo & Searchlight
Expo

Verktyg:

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA