Nationaldemokraterna utfrysta

Publicerad 2004-12-10

Salemfonden har fryst ute Nationaldemokraterna från årets marsch. Konflikten har växt sedan Nationaldemokraterna officiellt deltog i arbetet inför marschen för första gången för två år sedan.

2002 avtjänade ledaren för Salemmarschen, Robert Vesterlund, ett fängelsestraff och ND tog över hans roll i mångt och mycket. Förra året ökade slitningarna mellan de uttalat nazistiska grupperna och ND. I år är den total och Nationaldemokraterna har ingen roll alls.

Salemmarschen ska bli mer tydlig I sitt politiska ställningstagande, det omöjliggjorde för Salemfonden att behålla bredden på de olika organisationerna. Redan förra året var det nära på krig inför öppen ridå mellan de nazistiska grupperna och Nationaldemokraterna. Info 14 beskyllde ND för att inte följa de interna riktlinjerna då de ställde upp på intervjuer för media.

Salemfonden menar att media är medskyldiga till mordet på Daniel Wretström och därför ska man inte ställa upp på intervjuer. Detta trotsades mer än en gång av Nationaldemokraternas dåvarande pressekreterare Rickard Ekman, något som gjorde Info 14 upprörda och de kände sig tvingade att gå ut med ett uttalande på sin hemsida.

”Det är tragiskt att Ekman inte kan hörsamma de direktiv som Salemfonden satt upp om att inga samarbeten med Daniel Wretströms indirekta mördare får genomföras.”

Redan innan det hade Info 14 retat upp Nationaldemokraterna då Marc Abramsson häktades för sin delaktighet i Prideattacken sommaren 2003. För att stilla oroliga läsare skrev man att ND inte hade några viktiga uppgifter inför marschen. Detta trots att de allra flesta aktivister som spred propagandan och klistrade affischer natt efter natt återfanns i NDU på den tiden.

ND:s kollaps utnyttjas
Sedan Nationaldemokraterna splittrades tidigare i slutet på sommaren så har alla uttalat nazistiska grupper sett sin chans att återerövra sina gamla aktivister. NSF är de som gjort det mest offentligt genom att anklaga ND för att vara judevänliga. På så sätt har NSF för fjärde gången i ordningen fått en bas i Stockholm med nya aktivister. ND hade tidigare en helt annan styrka än i dag, förra året kunde inte Salemfonden vara utan partiets aktivister. I dag återfinns de lite överallt. En del är kvar, en del har gått över till NSF eller Nationell Ungdom och en del har ställt sig helt vid sidan om alla organisationer.

De som stannade kvar i Nationaldemokraterna har inte heller sparat på krutet när de attackerat den ickeorganiserade delen av den nationella rörelsen. Personer som kallas för skinnskallar har man klagat offentligt på för att de klär sig ”illa” och beter sig allmänt ohyfsat. ND har försökt att bortförklara allt som stuckit i ögonen på den övriga nationella rörelsen med att de personer som gjort uttalanden och liknande var de som lämnade partiet, men efter ND:s ”framtidskonferens” i november i år skrev man på sin hemsida mer eller mindre rätt ut att alla andra i rörelsen är drägg.

"Det konstaterades av flera talare att dessa manifestationer fått en mycket olycklig profil, och att det finns stor risk att det kommer att uppfattas som att när en ung svensk dör, då är det förebehållet uselt klädda ungdomar på samhällets botten att komma dit och demonstrera. De trasiga och subkulturella kläderna skrämmer bort människor med någon typ av ställning i det vanliga samhället och hindrar manifestationerna från att bli den folkliga missnöjesyttring som de var avsedda att vara."

Efter några dagar ändrades texten på hemsidan och ND gjorde som brukligt inom rörelsen, man ägnade sig åt lite historieförvanskning. Det ND gjorde i den texten var att man öppet förklarade att alla andra - förutom de själva - var från samhällets botten. Det var inte så populärt i den övriga rörelsen.

Tydligare politisk inriktning
Redan förra året ökade de politiska inslagen i Salemmarschen. Tidigare år hade de funnits där men varit nedtonade för att kunna locka fler deltagare, men förra året fick Svenska Motståndsrörelsen och Nationalsocialistisk Front nog. De ställde tydliga krav på att det skulle bli mer militant och oförsonlig retorik än tidigare år. Magnus Söderman från SMR var den som tydligast gav uttryck för det i inledningen av sitt tal.

”Jag har inte kommit hit för att sörja. Jag har inte heller kommit hit för att tala om sorg. Jag har kommit hit för att klargöra att sorgens tid är över och att det totala motståndets tid är inne. Från och med nu.”

Anders Ärleskog, NSF, som förra året gjorde premiär som talare i Salem hade också framfört krav på att partiets medlemmar skulle få delta med partiuniformen, något som han inte fick igenom. Hans hets mot demokratin fördes dock fram hårdare än i Björn Björkqvists tidigare tal för partiets räkning.

”Ska vi ställa de skyldiga till svars och nå konkreta mål så är det detta förrädarpack som sitter i vår regering och riksdag som vi ska ställa till svars. Och i grund och botten det politiska system vi har i landet som lagt grunden för samhällets totala upplösning: Demokratin.”

I propagandan inför årets marsch har man skruvat upp retoriken jämfört med tidigare år. Förut har nästan allt i propagandan handlat om mordet på Daniel Wretström och att det är en minnesmarsch som man vill hålla i Salem. På årets flygblad är den politiska kopplingen tydligare än någonsin.

”Varför sätter inte regeringen stopp för åldrings- och ungdomsrånen, våldtäkterna, morden och alla andra övergrepp som följer i integrationens spår? Varför beskyddar inte regeringen det egna svenska folket och arbetar för ett etniskt homogent och harmoniskt samhälle?”
Richard Slätt

Organisationer och begrepp i artikeln

Verktyg: