Gufran Al-nadaf är ny styrelseledamot i Stiftelsen Expo.
© Erik Holmquist

Svartskalle och soldat?

Publicerad 2004-02-02

Gästkrönika: Gufran Al-nadaf

Jag sitter på T-banan en tidig morgon. Det är kallt och mörkt ute när tåget sakta kommer in på perrongen. Jag kliver på och till min stora lycka hittar jag en ledig plats. Annars är platserna upptagna liksom gången mellan sittplatserna. Resenärerna tycks vara i sina egna tankar och det är tyst så när som på ett par ungdomar längre bort.

Ett tag är ungdomarna de enda som hörs. De är högljudda och bullriga. De flesta andra resenärer låtsas inte om den höga ljudvolymen utan fortsätter som om de varken hör eller ser. Andra vänder sig om och ser besvärade ut och blänger i riktning mot ungdomarna. Kropps-språket säger det som inte uttalas högt.

Efter ett tag kan jag inte låta bli att tjuvlyssna. Jag ler och är eftertänksam om vartannat, liksom en annan tjej som står i gången och som också står och lyssnar. Ungdomarna består av fyra killar i åldern 17-18 år och de tycks alla vara antigen födda eller uppvuxna i Sverige med rötter i Iran, Irak och Turkiet, vilket framkommer under samtalets gång. Till att börja med pratar de om sina föräldrar och deras utbildningar i respektive hemland. Den ene killen säger:” Min pappa ville läsa på naturvetenskapliga linjen i Teheran men han kunde inte för det kostade pengar”. Den andre av dem säger:”Min pappa är matematiker och vad blev det av honom här i Sverige? Jo, bilmekaniker”. Så här håller de på en bra stund tills de helt sonika byter samtalsämne och går in på vad skolsyster sagt för inte så länge sedan:” Hon sa att jag blir mellan 1.75 och 1.85 cm lång, vad sa hon till dig, len?”.

På något sätt blir övergången till nästa ämne inte så svår – de pratar om bilmodeller och villor i de ”bättre områdena” av Stockholm. Killarna ger uttryck för sina bilpreferenser och en av dem säger med eftertryck:”Jag ska fett ha en Maserati och en fin fin villa långt bort från förorten!!! Det svär jag på, wallah!" En tredje av dem säger plötsligt att han slängt inkallelsen till lumpen i papperskorgen. De andra tystnar under en bråkdel av en sekund och säger i kör att det tänker de minnsann också göra. Jag spetsar öronen och lyssnar intensivt, jag vill höra deras förklaring till detta.

I samtalet uppfattar jag att killarna inte känner den samhörighet som krävs för att göra militärtjästen och en av dem tillägger:”Och det blir ändå inte krig här. Alla krig och problem finns långt borta, varför då göra lumpen?”. Jag försöker förstå vidden av det som sagts. Nu är det som så att det finns även etniska svenskar som av olika skäl avstår från militärtjänsten. Ändå kan jag inte låta bli att fastna vid den första delen av förklaringen – samhörighet och i slutändan inkluderande i ett sammanhang.

Nu har inte jag gjort någon vetenskaplig undersökning av hur många invandrarkillar som gör lumpen eller varför vissa av dem avstår. En anledning kan vara att dessa killars familjer, så som i detta fall, kommer från länder som har varit drabbade av krig eller haft militären alltför påtagligt närvarande. Eller en eventuell tro att de ska bli utfrysta och inte behandlade på samma jämbördiga villkor som etniska svenskar. Ytterligare en anledning kan just vara att de inte känner samhörighet med det samhälle de lever i, att de inte känner sig inkluderade och att den ständiga påminnelsen om ett annorlundaskap skapar ett utanförskap. Därmed killarnas slutsats att det inte är nödvändigt att ”försvara” Sverige, som ändå inte ser dem.

Tåget stannar i T-centralen och jag stiger av. Killarnas högljudda prat håller sig ändå kvar i luften och frågan som rör sig i mitt huvud är: ”Om nu lumpen innebär en chans till inkluderande och acceptans i samhället, varför är det då så illa ställt att dessa ungdomar inte tar till vara denna möjlighet?”.

Gufran Al-nadaf är ny styrelseledamot i Stiftelsen Expo och arbetar som Afghanistanhandläggare på Utrikesdepartementet. Hon är också medförfattare till boken "Debatten om hedersmord - feminism eller rasism"
Expo

Verktyg:

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA