071109_led_nsf.jpg\

För nazister och intoleranta religiösa grupper är HD:s domar att betrakta som en seger.
FOTO: Expo

Svårt att fällas för hets mot folkgrupp

Publicerad 2007-11-09

Sedan de svenska hetslagarna 2003 reviderades till att kriminalisera även hets mot homosexuella, har fyra åtal drivits till Högsta domstolen. Endast ett av dessa har resulterat i en fällande dom. Detta trots att budskapen bakom åtalen har varit mer eller mindre likvärdiga i sitt utformande.

Uttalanden som att de som stödjer människors rätt till homosexuella relationer också i förlängningen måste stödja "pedofili, incest, nekrofili och tidelag". Att zigenare till stor del livnär sig genom stöld och tiggeri. Och att homosexuella "bör straffas med döden genom att hängas på pålar på stadens torg" är samtliga exempel på uttalanden som efter de senaste domarna inte klassas som hets mot folkgrupp.

Anledningen till detta är att Europakonventionen sedan 1995 gäller som lagstiftning i Sverige. Konventionens bestämmelser om hets mot folkgrupp, eller "hate-speech" som är den europeiska motsvarigheten, skiljer sig från svenska lagstiftningen. Därmed kan inte svensk lag skydda homosexuella och zigenare från hetsiga och hatfyllda uttalanden i den utsträckning som den från början varit ämnad att göra.

Stora skillnader


I domarna har Högsta domstolen hänvisat till en rättspraxis som fastställts av Europadomstolen, den instans som ser till att Europakonventionen följs i de länder som ratificerat den. Men praxis stämmer dåligt överens med hur situationen är i Sverige. I synnerhet när det gäller religiös hets. Det närmaste religion och hate-speech man kommer i Europadomstolens arkiv är fall som Gündüz mot Turkiet och Otto-Preminger institutet mot Österrike. Det förstnämnda gäller en turkisk muslim som kritiserat turkiska staten i direktsänd tv. Det andra handlar om en kulturförening som ville visa en så kallad "blasfemisk" film, men fick den beslagtagen.

Här går också själva skiljelinjen mellan svensk lagstiftning och Europakonventionen. Europadomstolen har valt att skydda religiösa samfund från hets medan man i Sverige försökt skydda individer från religiösa gruppers uttalanden. Homosexuella har med andra ord inte alls den skyddade ställning i Europa som de har enligt svensk lagstiftning.

I ärlighetens namn så har Högsta domstolen inte haft något val. Domarna är korrekta enligt de internationella lagar som Sverige har valt att rätta sig efter. Samtidigt tydliggörs ett allvarligt problem då det som står i svensk lag faktiskt inte gäller. Uttalanden och skrifter som är så hatiska och kränkande att de inte kan bemötas i en sansad debatt och som tidigare varit kriminaliserade är inte det längre.

För nazisterna och intoleranta religiösa grupper är domarna givetvis en seger. På den nazistiska hemsidan har artiklarna kommit upp igen.

På sikt leder domarna till att debattklimatet förändras. För hur bemöter man egentligen ett påstående om att homosexuella ska hängas på pålar i en sansad debatt?
Johannes Jakobsson

Verktyg: