4-08_inr_nora_1.jpg\

Nora 1:a maj 1998. Nationalsocialistisk Front, NSF, bryter igenom polisens avspärrning, för att sedan ta över torget i Nora centrum - 77 av nazisterna har sedan dess begått närmare 500 brott.

7 av 10 har begått brott

Publicerad 2008-11-21

Belastade. Misshandel, olaga hot, våldtäkt, vapenbrott och hets mot folkgrupp. Runt 500 brott har följt i spåren efter en liten grupp nazister. Expo har granskat vad som hänt med nazisterna som greps i den våldsamma Norademonstrationen 1998.

Första maj 1998. 77 nazister tvingade sig med flaggor som tillhyggen igenom polisens tunna avspärrning och tågade mot torget i Nora utanför Örebro. De få poliserna och Noraborna kunde bara titta på när nazisterna från Nationalsocialistisk front höll sin olagliga demonstration.

När polisen sedan fått förstärkning kunde demonstranterna avvisiteras och gripas för våldsamt upplopp. Sju av demonstranterna dömdes sedan till upp till sex månaders fängelse.

Expo har i samarbete med Expressen följt upp vad som hände de 77 nazisterna som greps vid Norademonstrationen.
I granskningen ingår alla lagakraftvunna domar mot nazisterna både före och efter demonstrationen. Resultatet visar att bakom de raka leden av nystrykna skjortor finns en brutal verklighet präglad av våld, hat och förstörda liv.

• De 77 nazister som deltog på demonstrationen har sammanlagt dömts för totalt 494 brott.
• En stor majoritet av nazisterna – drygt 70 procent – är dömda. Motsvarande siffra för hela befolkningen ligger runt 20-25 procent.
• Det överlägset vanligaste brottet är misshandel, följt av olaga hot, skadegörelse och stöld.
• En av nazisterna som deltog i Nora har även dömts för mord. I Norge 2001 mördades 15-årige Benjamin Hermansen på grund av att han var mörkhyad av bland andra Nicolai 29.


Brott som livsstil


Få av dem som var med i Nora har lyckats ta sig bort från nazismen och sluta begå brott. Istället har brott blivit en livsstil för många.

Fred, 31, är en av de mest brottsaktiva bland Norademonstranterna. Genom åren har han dömts för uppemot 30 brott. Stölder har varvats med rån, misshandel, hets mot folkgrupp, dopningsbrott, olaga hot – och nu senast sprängde han dörren till en lunchrestaurang i Göteborgsområdet tidigare i år.

Bland fallen finns också Roger, 40, som tidigare åkt dit för grov misshandel och våld mot tjänsteman och förra året dömdes för att ha misshandlat sin egen dotter.

– Hon provocerade mig. Det svartnade för ögonen på mig, förklarade Roger misshandeln i tingsrätten.


Både fyllebråk och hatbrott


En genomläsning av domarna visar att många av misshandelsfallen är fyllebråk som urartar. Andra har direkta hatbrottsmotiv.

Ett typexempel är ett överfall på en invandrare i Mjölby i oktober 2004. Jonatan, 29, som var med vid Norademonstrationen, var i Kvarnparken tillsammans med ett gäng. När de fick syn på sitt offer började de jaga honom. Offret knuffades ned på marken, nazisten började sparka honom och hoppade sedan på hans huvud.

När en i gänget påpekar för Jonatan att man inte sparkar på en som ligger så skriker han tillbaka: "Ja men den djävla negern ska dö", enligt hovrättsdomen där det också konstateras att blod från offret hittades på nazistens kängor.


Många framträdande nazister


På brottslistan finns också några av landets mest framträdande nazister, som den dåvarande ledaren för National-socialistisk front, Anders Högström. Där finns också den tongivande nazisten Robert Vesterlund, 32, som var en av dem som dömdes för våldsamt upplopp efter Norademonstrationen.

Vesterlund som har ett förflutet i Sverigedemokratisk ungdom blev känd för allmänheten i samband med mordet på syndikalisten Björn Söderberg 1999. Söderberg mördades efter att han avslöjat att Vesterlund, som hade fått ett fackligt förtroendeuppdrag på deras arbetsplats, var nazist.
Vesterlund är nu drivande inom den nazistiska nättidningen info-14 och har efter Norademonstrationen dömts för bland annat uppvigling, hets mot folkgrupp och grovt vapenbrott.


Resultatet överaskar inte


Resultatet av Expos granskning förvånar inte historikern Heléne Lööw, som under lång tid har forskat om högerextremismen i Sverige. Inte heller att våldsbrottsligheten är framträdande.

– De här grupperna lever i en värld som är fylld av våld. Man ska försvara sig mot verkliga eller upplevda fiender av olika slag och många befinner sig i ett krigstillstånd, säger hon.

Enligt Heléne Lööw går våldsbrottsligheten som kopplas till grupperna i vågor.

– Ibland är det de som företräder en mer militant linje som har överhanden och då ökar våldsanvändningen. Under andra tidsperioder är det de som förespråkar mer av organisationsbyggande som har överhanden.

– Nu befinner vi oss i en fas där radikaliteten tilltar, säger Lööw.


Matad med hat


Greger Wahlgren är polis vid Brottsförebyggande centrum i Värmland och har arbetat mot nazism och främlingsfientlighet sedan början av 1990-talet. Han ser både att rörelserna drar till sig personer som redan är brottsbelastade, men också att brottsligheten tilltar när de väl gått med.

– När man går med blir man matad med hatet. Det innebär att man blir mer och mer aggressiv.

– Brottsligheten går hand i hand med rörelsen. Vissa försöker utåt sett visa att de sköter sig, men det funkar inte. Brottslighet ingår i konceptet, säger Wahlgren.
Han menar att nazismen inte bara är skadlig för personer i nazisternas närhet – det är också direkt farligt att gå med i en nazistisk organisation. Förr eller senare råkar man illa ut – antingen som förövare eller brottsoffer.

– Jag brukar fråga deras föräldrar: Var finns din son om fem år om han är kvar i det här? Sitter han i fängelse eller har han själv råkat ut för nåt? säger Greger Wahlgren.

Ladda ner:


Expo Research: Sju av tio har begått brott
Mikael Ekman, David Baas

Verktyg:

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA