081206_kalderen_1.jpg\

För Salems kommunalråd Lennart Kalderen känns det som att den lilla kommunen utsätts för ett övergrepp varje år i demonstrationsfrihetens namn.
FOTO: EXPO

"Vi utsätts för ett övergrepp"

Publicerad 2008-12-06

Under flera år har det moderata kommunalrådet i Salems kommun försökt få polisen att begränsa möjligheterna att demonstrera i den lilla kommunen. Nu tycker han sig äntligen ha fått gehör. Expo har träffat Lennart Kalderén.

– Salemborna har sina medborgerliga fri- och rättigheter 364 dagar om året och en dag om året är de bokstavligen ockuperade av allt annat som ska inträffa här. Man vet ju inte vad man ska göra den här dagen. Ska jag åka bort? Ska jag hålla mig hemma? Kommer vi fram? Vågar vi åka och julhandla?

Lennart Kalderén är spänd. Årets upplaga av Salemmarschen närmar sig och han vet vad det kommer att innebära. Förra året fick han i sin roll som moderat kommunalråd i Salems kommun inom loppet av tio minuter rapporter om att någon försökte sätta eld på Säbyskolan och Söderby friskola. Dessutom hindrades brandmännen att komma fram av stenkastning

– Då kände man sig maktlös och man kände sig utlämnad. Det var som om hela kommunen var prisgiven åt dem som ville komma hit och göra precis vad de vill i demonstrationsfrihetens namn. Vi upplever att vi utsätts för ett övergrepp i demonstrationsfrihetens namn, säger han.


Hyr in bevakningsbolag


För att vara kommunalråd i en kommun med cirka 15 000 invånare är Lennart Kalderén ovanligt mycket omnämnd och uppmärksammad i media. Han har egentligen inte haft något val. I och med att hans kommun blivit samlingsplats för den årligt återkommande Salemmarschen har han och hans kollegor i kommunfullmäktige ställts inför den delikata frågan; hur ska man hantera att ens kommun varje år är samlingsplats för en av norra Europas största nazistiska manifestationer? Medan vissa har velat se en aktiv insats mot rasism och främlingsfientlighet från kommunen har Lennart Kalderén betraktat det som en fråga om ordning och säkerhet. I år har kommunen bland annat hyrt in privata bevakningsbolag för att kunna bevaka vissa kommunala byggnader och larma polis.

– Under de första åren ställde en hel del vänsterkrafter och oberoende debattörer kravet på oss. Vad gör ni för att stoppa de här manifestationerna? Ungefär som om de skulle sluta komma om vi gick ut och talade om att vi var emot rasism. Man jagade oss som om det var ett Salemproblem.

Men enligt Lennart Kalderén är det inget Salemproblem. Problemet är att orten invaderas, av både nazister och motdemonstranter – och att Salems befolkning blir lidande. Lennart Kalderéns lösning har varit att försöka få till en översyn av demonstrationsrätten. Inför årets marsch har Salemfonden fått tillstånd att gå den numera traditionsenliga vägen från pendeltågsstationen till busshållsplatsen där Daniel Wretström blev mördad. Nätverket mot rasism har till skillnad från förra året endast fått rätt till en stående manifestation.
Lennart Kalderén ser beslutet som ett steg i rätt riktning.
– Vi vill uttrycka att det är bra att polisen har lyssnat lite mer på oss i år. För de har inte velat lyssna tidigare.

Men än så länge är han långt från nöjd. Helst av allt skulle han vilja se att både Salemfondens och motdemonstranternas ansökningar om tillstånd skulle kunna avslås.

– Tyvärr måste man ju konstatera att innan tillståndet kom i år så verkade polisen prioritera sina arbetsuppgifter som så att demonstrationerna går först. Salembornas ordning och säkerhet kommer sedan. Då tycker vi att det inte är riktigt det vi betalar skattepengar för och det är inte det man ser som ett demokratiskt samhälle.

Hur skulle ni vilja ha det i stället?
Tyvärr är det ju så att de antirasistiska krafterna och deras manifestationer har misskötts när man har valt att vara här ute I och med att Näverket mot rasism tillåter att AFA och andra är med och stör sina demonstrationer så är det kontraproduktivt i arbetet mot rasismen. Sedan när det gäller Salemfonden så har de inte ställt till med några ordningsstörningar. Men man måste kunna se lite vidare på det här för att för man måste som polis och domstol kunna betrakta Salem och se vad som inträffar när en här demonstrationen ska gå. Det är faktiskt såt att det är den demonstrationen som är den utlösande faktorn till att Salem centrum är belägrat den här dagen, och det måste man kunna ta hänsyn till.

Skulle man då kunna tänka att Pridetåget ska kunna stoppas också, om det blir attackerat varje sommar?
– Det är jättesvåra bedömningar

Men med ditt resonemang som bakgrund så borde man kunna göra det?
– Det är jättesvåra resonemang. Men jag tycker inte att det är jämförbart riktigt. Jag tycker att Pridemanifestationen står för något annat. Det är oerhört vanskligt när man måste in och bedöma ett innehåll och det budskap som demonstranterna vill framföra, Men det finns en väsentlig skillnad när det gäller Pride, Salem är inte Stockholm. Här bor det 15 000 människor och det är två vägar in. Du kan i princip stänga av Salem genom att stänga av Säbytorgsvägen.

Så den dagen man vill ha Pride i Salem så ska man avslå?
– (skratt) det går inte besvara en sådan fråga

Eller är det här egentligen ett sätt att försöka försvara Salem?
– Ja, det måste vara min utgångspunkt eftersom invånarna känner såpass starkt för det. Det är att försvara vår rörelsefrihet den här dagen, det är att försvara ungdomar och andra här som tycker att det här är oerhört obehagligt med de budskap som ligger i luften när de besöker oss.


Ändrad inställning


Mordet på Daniel Wretström vintern 2000 chockerade den lilla kommunen. Ju längre tiden har gått sedan mordet har Lennart Kalderéns inställning till de nazistiska manifestationerna på Daniels Wretströms dödsdag förändrats.

– Det första året dominerades stämningarna av det otäcka mord som hade skett och de känslor som fanns kring det och den uppmärksamhet som det gav. Då var det viktigt att visa att det här inte var det verkliga Salem. Här var det en ung man som hade blivit bragt om livet på ett brutalt sätt. Och det var viktigt att visa medkänsla mot hans släkt och familj. Sedan har det ju förbytts. Efter två var det här inte en minnesmarsch längre. Det var en politisk manifestation.

Lennart Kalderén menar att även om det inte alltid har nått ut i pressen så har kommunen tydligt tagit ställning mot rasism och främlingsfientlighet.

– Vi var ju oerhört tydliga med att ta avstånd från den här manifestationen och dess innehåll åtminstone år två och tre. Första året var det speciella omständigheter. Varenda fråga jag har fått i sådana här sammanhang är att grundproblemet är att vi har att göra med rasistiska organisationer som vill göra en politisk manifestation av det här och det tar vi avstånd ifrån.

Men att kommunen skulle agera aktivt på något annat sätt är att bara tillgodose Salembornas säkerhet vill han inte se.

– Som kommunalråd här tog jag tidigt ställning för att om vi går ut och ska arrangera en motdemonstration här då får AFA och andra precis det de vill. Då får de en motdemonstration med medborgerlig förankring som de kan ansluta sig till och förstöra.
Daniel Poohl

Verktyg:

"Lasermannen" inför rätta för ouppklarat mord

John Ausonius, även känd som "Lasermannen", står inför rätta i Tyskland för ett mord 1992. Ausonius nekar till brottet.

Brandbomber vid judiskt kapell i Malmö

Brandbomber har hittats vid ett judiskt kapell i Malmö. Polisen rubricerar händelsen som försök till mordbrand. Det rapporterar Sveriges radio.

Här är de anhållna för attacken i Göteborg

De tre personer som sitter anhållna för brandattacken mot synagogan i Göteborg i lördags är 18, 20 och 21 år gamla. Minst en av dem har på sociala medier uttryckt stöd för en demonstration mot att USA erkänt Jerusalem som huvudstad i Israel.

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA