En dag för Dawit Isaak
Publicerad 2009-10-27
I dag tilldelas Stiftelsen Expo Publicistklubbens Dawit Isaak-pris. "Expos redaktion är i allra högsta grad välmeriterade som årets mottagare", står det i motiveringen.
Det är givetvis en ära.
Vi är glada över att vårt arbete uppskattas och stolta över att hamna i sällskap med de två tidigare pristagarna Reportrar utan gränser och den norska radiostationen Democratic Voice of Burma.
Men det här priset och den här dagen handlar inte om Expo.
Den handlar om Dawit Isaak, som nu suttit fängslad i 2956 dagar.
Han har inte fått någon rättegång, hans enda brott är att han varit kritisk mot den maktfullkomliga regimen i Eritrea.
Idag fyller han 45 år. Han gör det någonstans i det eritrianska fängelsesystemet. Långt borta från fru och barn.
Men inte bortglömd
Här hemma kommer hans öde att uppmärksammas. Författare, politiker och journalister kommer idag att stå utanför Eritreas ambassad och tala för Dawit Isaak. Så länge han sitter fängslad är det rimligt att ställa hårdare krav på regeringen. Så länge han sitter fängslad finns det anledning att påminna om hans öde.
Det har sagts så många saker om Dawit Isaak att det nästan känns som om det inte finns något att tillägga. Det fruktansvärda i hans, och hans familjs, situation är så uppenbart att det känns överflödigt att förtydliga.
Kanske finns det ändå en anledning att påpeka att samstämmigheten inte är total. En snabb glimt in den Sverigedemokratiska världen – ungdomsförbundets debattforum Ungsvensk – avslöjar helt andra tongångar.
Hur ska man egentligen ställa sig till den fängslade journalisten? Så här skriver en av debattörerna:
"Som jag förstått det så hade han även eritreanskt medborgarskap och reste med eritreanskt pass och arbetade för en eritreansk tidning slutligen är han inte etnisk svensk. Det hade varit bäst om han aldrig fått svenskt medborgarskap till att börja med."
Så kan det låta runt partiet med ambitionen att bli Sveriges tredje största. Det är värt en tanke när vi i dag uppmärksammar, inte bara Dawit Isaak, utan alla de som likt honom får lida för att demokratin på många håll i världen är långt ifrån självklar.
Men det här priset och den här dagen handlar inte om Expo.
Den handlar om Dawit Isaak, som nu suttit fängslad i 2956 dagar.
Han har inte fått någon rättegång, hans enda brott är att han varit kritisk mot den maktfullkomliga regimen i Eritrea.
Inte bortglömd
Idag fyller han 45 år. Han gör det någonstans i det eritrianska fängelsesystemet. Långt borta från fru och barn.
Men inte bortglömd
Här hemma kommer hans öde att uppmärksammas. Författare, politiker och journalister kommer idag att stå utanför Eritreas ambassad och tala för Dawit Isaak. Så länge han sitter fängslad är det rimligt att ställa hårdare krav på regeringen. Så länge han sitter fängslad finns det anledning att påminna om hans öde.
Svårt att hitta ord
Det har sagts så många saker om Dawit Isaak att det nästan känns som om det inte finns något att tillägga. Det fruktansvärda i hans, och hans familjs, situation är så uppenbart att det känns överflödigt att förtydliga.
Kanske finns det ändå en anledning att påpeka att samstämmigheten inte är total. En snabb glimt in den Sverigedemokratiska världen – ungdomsförbundets debattforum Ungsvensk – avslöjar helt andra tongångar.
Hur ska man egentligen ställa sig till den fängslade journalisten? Så här skriver en av debattörerna:
"Som jag förstått det så hade han även eritreanskt medborgarskap och reste med eritreanskt pass och arbetade för en eritreansk tidning slutligen är han inte etnisk svensk. Det hade varit bäst om han aldrig fått svenskt medborgarskap till att börja med."
Så kan det låta runt partiet med ambitionen att bli Sveriges tredje största. Det är värt en tanke när vi i dag uppmärksammar, inte bara Dawit Isaak, utan alla de som likt honom får lida för att demokratin på många håll i världen är långt ifrån självklar.
