090603_extremh_1.jpg\

Den tyska rörelsen Pro Kölns ledare Bart Debie protesterar mot ett moskébygge. Motståndet mot islam förenar Europas extremhöger.
FOTO: Roland Geisheimer/Attenzione

EU/09 Extremhögerns hjärtefrågor

Publicerad 2009-06-03

Europas högerextremister utgör en marginaliserad grupp i Europaparlamentet. De ställs utanför det ordinarie arbetet och för i stället fram sina åsikter genom skriftliga förklaringar. Expo har läst dem.

Europaparlamentets ledamöter kan inte lägga lagförslag på samma sätt som exempelvis en svensk riksdagsledamot kan lägga motioner. De har däremot möjligheten att ge så kallade skriftliga förklaringar, korta texter vars syfte enligt Europarlamentets webbplats är att "starta eller väcka nytt liv i en debatt om ett ämne som ingår i Europeiska unionens befogenheter".
För att en skriftlig förklaring ska antas och lämnas för vidare handläggning krävs att över hälften av parlamentets ledamöter ger den sitt stöd, vilket är ovanligt. Knappt åtta procent av de som färdigbehandlats under den senaste mandatperioden antogs.

DE FLESTA LEDAMÖTER anser det inte mödan värt att lägga energi på något som inte har status av direkt lagförslag och som sällan når ut till medlemsländerna. Från 2004 till och med april 2009 hade endast 464 stycken lagts fram av parlamentets 785 ledamöter.
Men bland Europas högerextremister ser det annorlunda ut. Av de 23 ledamöter som tidigare var med i gruppen Identitet, Traditon, Suveränitet sitter idag 17 kvar i Europaparlamentet, sedan sex rumänska gruppmedlemmar förlorat sina platser i Rumäniens första val förra året.
Dessa 17 har tillsammans lagt fram 81 skriftliga förklaringar. Personer ur en grupp som utgör drygt två procent av parlamentets ledamöter har alltså själva lagt fram eller varit medförfattare till nästan 20 procent av de skriftliga förklaringarna under den senaste mandatperioden. Ingen har antagits.

MAGNUS BLOMGREN, statsvetare vid Umeå universitet och expert på Europaparlamentet, kommenterar Expos siffror. Han säger att de utgör ett tecken på hur pass marginaliserade ledamöter från högerextrema partier är i parlamentet.
– Den viktigaste orsaken är att det här inte är en viktig grupp i EU-parlamentet, säger han. De får inte förtroendet att jobba med lagstiftning och ställs utanför kommittéer och liknande. Då kan skriftliga förklaringar vara ett sätt att föra fram sina uppfattningar.
Så vilka är då dessa uppfattningar?

TURKIET


Turkiets kandidatur är den hittills mest debatterade i EU:s utvidgningsprocess. Den bristfälliga yttrandefriheten i landet, minoritetsgruppers svaga rättigheter och den militära närvaron på norra Cypern har förts fram som argument mot ett medlemskap av europeiska politiker från hela höger-vänsterskalan. Många av dessa frågor har åtminstone till viss del lösts sedan den turkiska regeringen med premiärminister Erdogan i spetsen genomfört ett omfattande reformprogram för att möta EU:s krav.
Kandidaturen har lett till ett intensivt lobbyarbete bland Europas högerextremister. Utöver yttrandena i parlamentet har 13 skriftliga förklaringar lagts fram av tidigare medlemmar i ITS. Fem av dem har något om EU:s utvidgning i titeln, åtta handlar om olika typer av missförhållanden i Turkiet.
Ledamöterna Jean-Claude Martinez, Luca Romagnoli, Maciej Marian Giertych och Frank Vanhecke lade i oktober 2004 gemensamt fram en skriftlig förklaring om att de inte kan acceptera Turkiet som medlemsstat. De förklarade också varför:

Dess kultur och dess annorlunda sociala uppbyggnad och livssyn kan inverka negativt på vårt kulturella mönster och vårt sätt att leva.

Andreas Mölzer från FPÖ förtydligar en månad senare vad detta betyder:

Europas kulturella och andliga identitet riskerar att genomgå omvälvande förändringar om det sker en massinvandring av turkiska muslimer till EU.

ISLAM


Kodordet i Mölzers text är "muslimer". Drygt tre procent av EU:s medborgare bekänner sig till islam eller kommer från ett muslimskt land. I högerextremisternas ögon utgör dessa en främmande kulturell kropp i ett övrigt kristet samhällsbygge och potentiella femtekolonnare i den framtida "civilisationernas kamp" som man tror är under uppsegling. Ett tillskott på 70 miljoner turkiska muslimer i EU skulle enligt denna syn utgöra en katastrof.
Utöver de som riktar sig mot Turkiet vänder sig författarna i sex skriftliga förklaringar mot något annat muslimskt land eller muslimska sedvänjor. De vill införa slöjförbud i EU-byggnaderna. De vill förbjuda moskébyggen inom EU.

INVANDRING


Invandringen, själva kärnfrågan i extremhögerns retorik, tas upp i nio skriftliga förklaringar. Endast en av dem har ordet "invandring" i titeln, resten handlar vid första anblicken om andra saker, som hot mot påven, de låga födelsetalen i unionen eller om brottslighet bland asylsökande.
Angående upploppen i Frankrike hösten 2004 skriver Andreas Mölzer att det inte handlar om ungdomsupplopp utan att gärningsmännen är muslimer som uppmanar till jihad. Lösningen är att stoppa invandringen. Han varnar, med ett språk som andas 1930-tal, för att det kan komma att bli ännu värre.

I hela Europa finns det en omedelbar fara för att andra skall ta efter dessa våldshandlingar, i synnerhet för att vi har stött uppkomsten av muslimska enklaver, ett så kallat Eurarabien. Det är oroande att det inte går att leva tillsammans med invandrarkulturer i Europa, vilket redan har blivit klart på grund av olika rasoroligheter.

BROTT


Det fjärde stora ämnet bland de skriftliga förklaringar som ingår i Expos undersökning är kriminalitet. Åtta stycken handlar om olika typer av brott.


VAD GÄLLER DEN stora mängden skriftliga förklaringar om islam, brott och Turkiet så säger Magnus Blomgren att de är ett uttryck för extremhögerns politiska ideologi. Men att Turkiet har en så framträdande plats kan även ha andra orsaker.
– När det gäller Turkiets anslutning till EU så känner de att det här är en fråga där de kan vinna gehör, säger han.
Han påpekar att det också kan vara ett sätt att visa upp sig på hemmaplan.
– Om man kommer från ett land där motståndet mot en turkisk EU-anslutning är stort kan det vara ett sätt att vinna poäng i hemlandet.
Angående Andreas Mölzers användande av ordet "ras" i Europaparlamentet så vet Magnus Blomgren inte om ordet har använts tidigare i liknande sammanhang.
– Men det behöver inte betyda att det inte har förekommit. De är ju som de är, de här personerna.

Artikeln är hämtad från Expo 2-09
Håkan Gestrin

Organisationer och begrepp i artikeln

Verktyg:

Ungern röstar om flyktingmottagning – det här behöver du känna till

Val i Ungern. På söndag går ungrarna till val om landet ska ta emot flyktingar inom EU:s omfördelningssystem. Regeringspartiet Fidesz har under månader genomfört en massiv främlingsfientlig kampanj. Resultatet av omröstningen kan få stora konsekvenser för Europas flyktingpolitik.

Efter granskning: Ekeroths närmaste medarbetare stängs av

Sverigedemokraterna stänger av Dick Abrahamsson, politisk sekreterare hos Kent Ekeroth. I Expos senaste nummer avslöjas att Abrahamsson tidigare arbetat för nazistiska och högerextrema medier. Hela Hälsingland har även uppmärksammat rysk propaganda på Abrahamssons Facebook.

Extremhögern vill inte ha en debatt

Analys, Daniel Poohl. Bokmässan har blivit ytterligare en plats där vi tvingas möta extremhögerns idéer. Men bara för att de finns där betyder det inte att de har en poäng.