Kraftig ökning av hatbrott
Publicerad 2009-06-29Antalet anmälningar av hatbrott med vit-makt ideologiskt motiv sköt i höjden under 2008, det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Ökningen beror delvis på att fler grupper räknas som offer för hatbrott jämfört med tidigare år.
Antalet hatbrott med vit makt-ideologiskt motiv ökade från 408 under 2007 till 695 under 2008, det visar den rapport som Brottsförebyggande rådet, Brå, släppte i dag. Jämfört med 2006 handlar det om en fördubbling av antalet hatbrott knutna till personer från vit makt-världen.
Enligt Klara Klingspor, utredare på Brå beror ökningen från förra året på flera faktorer.
– Jag tror att det kan röra sig om en faktiskt ökning. Men man ska också komma ihåg att polisen blivit bättre på att fånga upp den här typen av brott.
En annan anledning till ökningen kan vara att Brå i årets rapport utvidgat definitionen av hatbrott. Från och med i år räknar Brå även med anmälningar av "övriga" antireligiösa hatbrott, alltså inte bara antisemitism och islamofobi. Brå räknar även med anmälda hatbrott med bifobiska och heterofobiska motiv. Dessutom har kategorin främlingsfientliga och rasistiska hatbrott utökats. Från och med i år räknas även hatbrott mot majoritetsgruppen och mellan olika minoritetsgrupper in i statistiken.
Enligt rapporten har den absoluta största andelen av de vit-makt ideologiska hatbrotten främlingsfientliga och rasistiska motiv, 586 av 695 anmälda brotten faller in under den kategorin. Den näst största andelen är antisemitiska hatbrott, 43 stycken. De räknas i statistiken in under kategorin för brott med antireligiösa motiv.
Den vanligaste typen av anmälda hatbrott som motiveras av gärningsmannens högerextrema ideologi är skadegörelse och klotter, 253 av av de 695 anmälda brotten. Det näst vanligaste typen är hets mot folkgrupp, 207 av 695.
Det är långt ifrån alla anmälda hatbrott som motiveras av en högerextrem övertygelse. De så kallade vit makt-ideologiskt motiverade hatbrotten utgör bara 12 procent av den totala andelen anmälda hatbrott under 2008.
Enligt Brå anmäldes sammanlagt 5895 hatbrott under 2008. Det är en rejäl ökning jämfört med 2007 då 3 536 hatbrott. anmäldes. Den stora ökningen beror enligt Brå på den utvidgade definitionen av hatbrott och nya metoder för att samla in data. Bra är därför försiktiga med att dra några slutsatser utifrån årets rapport.
Enligt Klara Klingspor, utredare på Brå beror ökningen från förra året på flera faktorer.
– Jag tror att det kan röra sig om en faktiskt ökning. Men man ska också komma ihåg att polisen blivit bättre på att fånga upp den här typen av brott.
Utvidgar definitionen av hatbrott
En annan anledning till ökningen kan vara att Brå i årets rapport utvidgat definitionen av hatbrott. Från och med i år räknar Brå även med anmälningar av "övriga" antireligiösa hatbrott, alltså inte bara antisemitism och islamofobi. Brå räknar även med anmälda hatbrott med bifobiska och heterofobiska motiv. Dessutom har kategorin främlingsfientliga och rasistiska hatbrott utökats. Från och med i år räknas även hatbrott mot majoritetsgruppen och mellan olika minoritetsgrupper in i statistiken.
Främlingsfientliga motiv vanligast
Enligt rapporten har den absoluta största andelen av de vit-makt ideologiska hatbrotten främlingsfientliga och rasistiska motiv, 586 av 695 anmälda brotten faller in under den kategorin. Den näst största andelen är antisemitiska hatbrott, 43 stycken. De räknas i statistiken in under kategorin för brott med antireligiösa motiv.
Den vanligaste typen av anmälda hatbrott som motiveras av gärningsmannens högerextrema ideologi är skadegörelse och klotter, 253 av av de 695 anmälda brotten. Det näst vanligaste typen är hets mot folkgrupp, 207 av 695.
Rejäl ökning
Det är långt ifrån alla anmälda hatbrott som motiveras av en högerextrem övertygelse. De så kallade vit makt-ideologiskt motiverade hatbrotten utgör bara 12 procent av den totala andelen anmälda hatbrott under 2008.
Enligt Brå anmäldes sammanlagt 5895 hatbrott under 2008. Det är en rejäl ökning jämfört med 2007 då 3 536 hatbrott. anmäldes. Den stora ökningen beror enligt Brå på den utvidgade definitionen av hatbrott och nya metoder för att samla in data. Bra är därför försiktiga med att dra några slutsatser utifrån årets rapport.
