Varför så svårt att fördöma antisemitism?

Publicerad 2009-01-21

Den senaste veckornas uppblossade antisemitism har avslöjat en oroväckande ovilja att på allvar fördöma antijudiska attacker och stämningar.

Sedan Israel inledde sina attacker mot Gaza har vi kunnat bevittna en dramatisk ökning av antisemitiska incidenter runt om i Sverige. Det har kastats tre brandbomber mot den judiska begravningsplatsen i Malmö och i Helsingborg har judiska samfundets lokaler brunnit. Samtidigt har antijudiska stereotyper reproducerats så gott som dagligen i den pro-palestinska bloggosfären. Den uppskruvade stämningen har fått svenska judar att känna en så stark rädsla att de väljer att inte prata högt om den.

Den antisemitism som blossat upp i skuggan av kriget i Gaza är exceptionell och attackerna har med rätta fördömts med av en rad debattörer och politiker. Men från vissa håll har det varit oroväckande tyst.

Regeringen otydlig


I länder som Frankrike och England har ledande politiker gjort tydliga och kraftfulla avståndstaganden mot de antisemitiska incidenter som inträffat i kölvattnet av kriget. Något sådant har vi knappast fått se från den svenska regeringen. I en TT-artikel från mitten av januari förklarar förvisso justitieministern Beatrice Ask att hon ständigt och långsiktigt jobbar med frågorna. Men samtidigt erkänner hon:
"Men man kanske glömmer bort ibland att säga att det är fullständigt otillständigt att människor tar ut sin oro eller synpunkter på andra här i Sverige".

Hon verkar inte vara den enda som glömt att fördöma attackerna. Statsministern Fredrik Reinfeldt har varit tyst. Likaså flera andra politiker som annars har en hög antirasistisk svansföring. Mona Sahlin är kanske det tydligaste exemplet. Problemet återspeglas också inom stora delar av den antirasistiska rörelsen

Döm ut våldet


Att den fasansfulla situationen i Gaza drar till sig debattörer och politikers uppmärksamhet är fullt naturligt. Men oavsett var man står i Israel-Palestina konflikten borde det vara möjligt att tydligt fördöma de antisemitiska dåd som utförts i konfliktens skugga. Det handlar inte om att ta ställning för Israel eller Palestina. Det är fråga om att döma ut stereotyperna och reagera mot våldet, vem som än drabbas.
Daniel Poohl

Verktyg: