101103_riksdagen_464_2.jpg

Smekmånaden är över för Sverigedemokraterna. Under 2011 börjar den politiska vardagen för partiet.
Foto: Expo

Så blir 2011

Publicerad 2011-01-03

Sverigedemokraternas smekmånad är över, franska högerextremisters framtid står på spel och i Ryssland kan de etniska spänningarna bli en obehaglig överraskning i årets parlamentsval. Expo listar de viktigaste händelserna att hålla koll på under 2011.

Pias svåra år
Det är nu tio år sedan Dansk Folkeparti fick sitt stora genombrott. Sedan dess har partiet suttit som stödparti åt den borgerliga minoritetsregeringen. Det är en position som gynnat partiet. Inget annat högerpopulistiskt parti har så tydligt påverkat ett lands politiska dagordning som Dansk Folkeparti. I november är det dags för val igen. Och frågan är om Dansk Folkeparti kommer kunna hålla sig kvar vid den gynnsamma plats man tagit på den danska politiska scenen?

Opinionsmätningarna från dagarna innan jul visar att partiet för tillfället har större stöd än vid valet för fyra år sedan. 15,6 procent jämfört med 13,9. Men Pia Kjaersgaards problem är inte det egna partiet utan hennes samarbetspartners. Både Venstre och De konservativa går just nu kräftgång och oppositionen har för tillfället en egen majoritet.

Frågan är om Dansk Folkeparti ändå kommer att lyckas vrida valdebatten till att handla om invandring och det "muslimska hotet". Och hur de andra partierna kommer att reagera på det? 2011 kan bli året då Dansk Folkeparti förlorar sitt grepp över den danska invandringspolitiken.


Sannfinländare på frammarsch
Finland har fått ett högerpopulistiskt parti att räkna med. Sannfinländarna, med sin karismatiske ledare Timo Soini, grundades i början av 1990-talet. I Europaparlamentsvalet 2009 fick partiet sitt stora genombrott. Med udden riktad mot EU, etablissemanget och Finlands invandringspolitik drev partiet en kampanj som lockade nära 10 procent av väljarna.

De senaste årens framgångar för Sannfinländarna har sammanfallit med en allt mer hätsk debatt om den ökade invandringen till Finland. Enligt en undersökning från FRA, EU:s byrå för grundläggande rättigheter, hade 74 procent av somalierna i Finland utsatts för våld, hot eller trakasserier under 2009.

I april är det val i Finland och frågan är om Sannfinländarna kommer att kunna rida på invandringsdebatten. Läget ser för tillfället bra ut. Partiet har stigit i opinionsmätningarna. I slutet av december noterade Sannfinländarna ett stöd på hela 15,3 procent.


Ökade etniska spänningar i Ryssland
I mitten av december skakades Moskva av våldsamma kravaller. Upprinnelsen var mordet på en ledare för en av fotbollsklubbens Spartak Moskvas supporterklubbar. Mördaren tillhörde ett kaukasiskt gäng och när han redan dagen efter dådet släpptes på fri fot samlades fotbollssupportrar tillsammans med högerextremister för att visa sitt missnöje. Över 6000 personer löpte amok i centrala Moskva och demonstrationen slutade med att en person med kaukasisk bakgrund mördades.

Kravallerna var en brutal påminnelse om de ökade etniska konflikterna i ett Ryssland där mord och misshandel mot minoriteter har blivit vardag. Som vår krönikör David Isaksson påpekar i senaste numret av Expo finns det många skäl till att högerextremismen växt sig stark i Ryssland; korruption, det ekonomiska systemet, bristen på offentliga samtal. Ytterligare en förklaring ligger i att Putin har skapat en nationalistisk ideologi som gett extremhögern legitimitet.

I december är det parlamentsval i Ryssland. Flera bedömare oroar sig nu över att de etniska spänningarna ska sätta sin prägel på valrörelsen. Det skulle i så fall kunna innebära ännu hårdare tag mot minoriteter och en ökad acceptans för den nationalistiska oppositionen.


Front Nationals vägval
Front National var under många år den europeiska extremhögerns flaggskepp. Men under senare år har den åldersstigne partiledaren Jean Marie Le Pen fått se sitt parti tappa i betydelse, både i den franska politiken och bland andra invandringsfientliga partier runt om i Europa. I mitten av januari kan partiets framtid avgöras. Då samlas partiet för att välja Le Pens efterföljare.

Den ena kandidaten är Bruno Gollnisch, en representant för det gamla, hårdnackade och radikala Front National. Den andre är Jean Marie Le Pens dotter, Marine Le Pen, som beskrivs som en förnyare och den som möjligen kan ge tillbaka partiet sin forna lyskraft.

Marine Le Pen skiljer sig på flera punkter från det äldre gardet i sitt parti. Bland annat har hennes positiva inställning till abort blivit en viktig vattendelare.

Marine Le Pens förnyelseprocess har stort stöd i partiet. Frågan är om partiledarbytet kommer att attrahera nya väljare. En sak är klar. Precis som alltid kommer resten av Europa extremhöger intresserat notera vilken väg Front National väljer att ta.


Kapplöpningen i Tyskland
I höstas chockade den dåvarande styrelseledamoten för Bundesbank, Thilo Sarrazin, det offentliga Tyskland med sin bok Tyskland avskaffar sig självt. I boken hävdade han bland annat att muslimer bidrar till landets "fördumning". Boken orsakade en häftig debatt om invandring och mångkultur som ännu inte klingat av.

I spåren av debatten har flera antimuslimska och högerextrema partier försökt utnyttja läget. De har goda skäl. En enkätundersökning från förra året visade att hela 18 procent var beredda att rösta på Sarrazin om han skulle starta parti.

Flera partier och grupperingar aspirerar nu till rollen som det samlande invandringskritiska alternativet. De forna konkurrenterna DVU, Deutsche Volksunion, och NPD, Nationalpartei Deutschlands, har gått samman till NPD Die Volksunion. I år hårdsatsar partiet och kandiderar i nio olika lokalval, bland annat i fyra delstatsval.

Samtidigt har det politiska klimatet fått det österrikiska högerextrema partiet FPÖ att ge sig in i leken. Partiet har uttalat stöd för den så kallade Pro-rörelsen. Rörelsen har i dag sitt starkaste fäste i Köln där man idag har fem mandat och riktar sin propaganda mot islam. Pro-rörelsen kommer att få hård konkurrens av det Berlinbaserade Die Freiheit. Partiet bildades i höstas av den före detta kristdemokraten René Stadtkewitz och kommer även det att fokusera på islam och muslimer. Om något av dessa partier lyckas övertyga väljarna återstår att se.


Politisk vardag för SD
Efter en segerrusig höst kommer nu Sverigedemokraterna kliva in i politikens vardag. Innan vinterlovet valde partiet att byta taktik. Om man ska tro Sverigedemokraterna kommer partiet, i den grad det är möjligt, att hemlighålla sina åsikter tills det blir dags att rösta, allt för att vinna uppmärksamhet och skapa problem för sina politiska motståndare. Det kommer att ställa hårda krav på riksdagsgruppen. Ingen ska läcka, alla ska hålla ihop och politiken ska uppfattas som genomtänkt.

Den politiska vardagen kommer att göra sig påmind även på andra sätt. I år har Sverigedemokraterna sina landsdagar. För Jimmie Åkesson som har lett partiet till det efterlängtade riksdagsinträdet ska det inte vara några problem att bli återvald. Men det finns samtidigt kritiska röster i partiet. Alla är inte nöjda med hur unga, oerfarna uppkomlingar i partiet tilldelas fina tjänster. Samtidigt som avståndet till gräsrötterna ökar.

På lokal nivå riskerar partiet att få se uppslitande konflikter. Partiets strategiskt viktiga Syd-distrikt har länge varit utsatt för kritik. I Värmland är missnöjet mot länets starke man Runar Filper stort. I Västerås har det varit så gott som inbördeskrig i partiets lokalavdelning.

Sverigedemokraternas smekmånad är över.


Islamofobernas stora chans
Självmordsattentatet mitt i Stockholms julhandel den 11 december har satt djupa spår. Bland antimuslimska grupper utgör dådet en utmärkt fond för den svartmålning av muslimer som vi kan förvänta oss under det kommande året.

Sverigedemokraterna är självklart en av aktörerna som kommer att spä på fördomarna. Men i kölvattnet av Sverigedemokraterna kommer vi kunna se andra mer uttalat antimuslimska grupper ta form. Den svenska avläggaren den uppmärksammade engelska aktionsgruppen English Defense League är i startgroparna. Bland liberala krafter finns sedan länge en begränsad med högljudd grupp av antiislamska anhängare som i ett mer uppskruvat debattläge kan komma att ta en mer fast form än idag.

Det enda parti som på allvar hunnit med att försöka utnyttja läget är Nationaldemokraterna. I december samlade partiet ett 60-tal personer vid en demonstration i centrala Stockholm. Stora delar av åhörarna var anhängare till Info 14:s nätverk Fria nationalister.

Vit makt-rörelsens huvudfiende är inte islam eller muslimer, utan en judisk konspiration som man inbillar sig ha importerat muslimer till landet. För vit makt-rörelsen utgör därför terrordådet en vattendelare. Delar av rörelsen kommer att ansluta till en uttalat antimuslimsk linje. Andra beundrar den militanta islamismen och ser att de delar samma fiende – den judiska konspirationen.

Oavsett vilka vägval de olika vit makt-grupperna gör kommer vi att få se en hårdnande antimuslimsk retorik som i värsta fall motiverar och legitimerar ett ökat våld mot muslimer och muslimska byggnader.


Positionsbyten i vit makt-världen
Vit makt-rörelsen är i ständig förändring. Under de senaste åren har den genomgått en organisatorisk förvandlingsprocess. I år kan några av idéerna falla på plats. Svenskarnas parti har med sitt kommunala mandat i Grästorps kommun skaffat sig en parlamentarisk plattform som ger partiet både stadga och trovärdighet inom rörelsen. Partiet har redan, tillsammans med representanter från Info 14:s nätverk Fria nationalister, varit på besök hos tyska NPD. Med största sannolikhet kommer samarbetet att fortsätta. Och Svenskarnas parti kan sakta bygga på sin profil som det radikala alternativet till Sverigedemokraterna.

Därmed kommer Nationaldemokraterna få uppleva större konkurrens. Sverigedemokraternas forna rivaler har uppvisat en imponerande förmåga att förminska sin medlemskader. Bortsett från sina tre mandat är partiets existensberättigande i dagsläget tidningen Nationell idag som ger partiet en plats i rörelsen. Förra året närmade sig partiet den nazistiska gruppen Svenska motståndsrörelsen allt mer. Om romansen mellan de två grupperna fortsätter lär partiets tid som parlamentarisk kraft gå mot sitt slut.
Daniel Poohl

Verktyg:

"Lasermannen" inför rätta för ouppklarat mord

John Ausonius, även känd som "Lasermannen", står inför rätta i Tyskland för ett mord 1992. Ausonius nekar till brottet.

Brandbomber vid judiskt kapell i Malmö

Brandbomber har hittats vid ett judiskt kapell i Malmö. Polisen rubricerar händelsen som försök till mordbrand. Det rapporterar Sveriges radio.

Här är de anhållna för attacken i Göteborg

De tre personer som sitter anhållna för brandattacken mot synagogan i Göteborg i lördags är 18, 20 och 21 år gamla. Minst en av dem har på sociala medier uttryckt stöd för en demonstration mot att USA erkänt Jerusalem som huvudstad i Israel.

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA