sdpol_kent_ekeroth_464_1.jpg

Den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Kent Ekeroth har lagt en motion som föreslår en begränsning av tolkrätten. Ett förslag som kritiker menar hotar rättssäkerheten. Foto: Expo

Begränsning av tolkrätten

Tolkhjälpen ska begränsas. En person med utländsk bakgrund ska bara kunna få skattefinansierad tolkhjälp en viss tid, eller tills denna har fått svenskt medborgarskap. Det föreslår två riksdagsledamöter för Sverigedemokraterna i en motion. Nina Törnqvist på Kriminologiska Institutionen vid Stockholms universitet menar att förslagen skulle hota rättssäkerheten.

Det är riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och Thoralf Alfsson som har lagt motionen. De skriver "Det kan inte anses vara rimligt att skattemedel skall bekosta tolkhjälp under en hel livstid för en person som är bosatt i Sverige" och "Dessutom bör alla människor som har för avsikt att bosätta sig i Sverige ha ett moraliskt egenansvar för att lära sig det svenska språket".

I motionen tar de upp hälso- och sjuklagen som säger att alla människor som inte behärskar det svenska språket har rätt till fri tolkhjälp. De belyser även att det idag finns människor som inte klarar sig på egen hand i det svenska samhället eller i kontakt med svenska myndigheter och servicefunktioner.

Kent Ekeroth säger till Expo.se att gratis tolkhjälp måste begränsas. Han anser att det är respektlöst mot det svenska samhället om en person som bosatt sig i Sverige inte lär sig det svenska språket. Han menar dock att det ska finnas undantag då gratis tolkhjälp kan ges, även ifall personen generellt inte borde ha fått gratis tolkhjälp. Ett undantag som inte anges i motionen.

- Till exempel om de anklagas för mord och inte kan svenska, då ska de ha rätt till tolkhjälp även fast de har varit så respektlösa och inte lärt sig svenska. Men annars så får de stå sitt eget kast, för de har valt att inte lära sig svenska och inte klarat sig i det svenska samhället, säger Ekeroth.

Kent Ekeroth säger att tolkhjälp inte ska kunna ges i "tid och evinnerlighet".

- Jag tror att den här motionen kommer att bidra till att invandrare som kommer till det här landet inte kan förvänta sig att inte lära sig svenska, säger han.

Nina Törnqvist är doktorand på Kriminologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Hon har medverkat i Brå-rapporten "Diskriminering i rättsprocessen". Törnqvist menar att principen om rättssäkerhet aldrig kan handla om att en individ brister i sina språkkunskaper, utan att det är Sverige som stat som har skyldighet att se till att alla människor har samma förutsättningar.

- Rättssäkerheten skulle hotas på flera olika nivåer. Dels kan kvalitén på beslutsunderlaget i rättsprocessen försämras och då ökar risken för felaktiga beslut. En annan allvarlig konsekvens handlar om målsägare och tilltalades rättigheter att förstå och göra sig förstådda i rättsprocessen begränsas, säger Nina Törnqvist till Expo.se.

Enligt Nina Törnqvist är det viktigt att kunna förstå alla nyanser i språket. Hon menar att enstaka felaktiga ord kan få allvarliga konsekvenser i en rättegång, men även i sjukvården och i andra situationer där tolk kan behövas. Vid en brottsbeskrivning, är det viktigt att korrekt information kommer fram. Utan tolkar kan det uppstå missuppfattningar som är avgörande för utfallet i ett mål. Att ändra sig från att ha sagt att man har blivit slagen med en skruvmejsel, till att säga att det är en hammare kan påverka trovärdigheten, trots att det handlar om ett språkligt missförstånd som sedan reds ut.

- Rättsprocessen är komplicerad men lika viktig att förstå för alla. Rättstolkar har en viktig funktion i varje rättsstat, säger hon.

Kent Ekeroth menar att om en person tas till rättegång mot sin egna vilja, så kan det bli annorlunda, eftersom personen kanske inte själv valt att delta.

-Om det nu är så att någon tvingas in i en rättegång, för det är oftast det som det handlar om, då kan man göra ett undantag i det fallet. För det är oftast en situation de själva inte rår för, säger Ekeroth.

- Generellt sett så måste tolkhjälpen begränsas mycket mer än vad den gör idag, för att de inte ska kunna leva i det här landet i hela sitt liv utan att bryr sig om att lära sig svenska. Man kan inte förvänta sig att skattebetalare ska betala detta respektlösa beteende, säger han.

Nina Törnqvist menar att om tolk saknas, kan hela processen hos en myndighet förlängas.

- Om bristerna i kommunikationen är så pass stora så att rättssäkerheten hotas, så kommer det innebära att man skjuter upp förhandlingarna, vilket kommer göra att det tar längre tid, säger hon.
Sonja Anshelm

Organisationer och begrepp i artikeln

Verktyg:

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA