genre_polis_464_01.jpg

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Mikael Jansson vill införa en militärpolis som bland annat ska kallas in vid SDU demonstrationer. foto David Lagerlöf/Expo

SD-motion om att införa militärpolis

Sverigedemokraterna vill införa militärpolis som ska kunna sättas in vid demonstrationer och i vad partiet kallar problemområden. Det föreslår riksdagsledamoten Mikael Jansson i en riksdagsmotion. Lars Bergman från polisförbundet kallar förslaget verklighetsfrämmande.

– Jag tror att det krävs fasthet och att det sätts tydliga gränser när det hettar till, säger Mikael Jansson till Expo.se.

Enligt Jansson ska militärpolisen, eller gendarmeriet som det även kallas, kunna sättas in vid större oroligheter i storstädernas förorter. Han menar att polisen idag agerar socialt och försöker bryta ned destruktiva mönster och att det inte räcker.

I Mikael Janssons motion till riksdagen står det:

"Det finns därför enligt vår mening ett behov av någon form av utökad militärpolisorganisation med uppgifter utöver dem som den vanliga ordningspolisen normalt hanterar. Dessa uppgifter skulle kunna handla om att ge understöd till ordningspolisen vid svårare ordningsstörningar."

Militärpolisen som ska stå under polismyndigheten, ska ha större befogenheter än polisen. Gendarmerna ska ha en egen uniform och även en egen beväpning. Jansson säger att en utredare ska bedöma vilken form av utrustning de ska få, men att vattenkanoner kan vara aktuellt.

Förste viceordförande i polisförbundet Lars Bergman menar att vattenkanoner inte är förenligt med det sätt som polisen vill arbeta på. Han anser att hela gendarmeri-systemet är främmande för svensk tradition och tar upp skotten i Ådalen 1931, då militären sattes in vid en demonstration och sköt ihjäl fem personer.

– Man brukar prata om skiljelinjen i Ådalen. Vi har två olika uppdrag. Polisen agerar i civilsamhället under fredstid. Militärmakten har ett annat uppdrag, de ska vara förberedda för väpnade konflikter. Någon sammanblandning mellan det här har det aldrig pratats om historiskt, säger han.

Bergman lyfter även fram diskussioner på europanivå där polisfacket i Portugal, som har ett gendarmeri, uttryckt att de vill skilja sin polis helt från militären

– De tycker att de har två olika uppdrag och att man inte kan agera med trovärdighet gentemot medborgaren om man har någon form av militärtrupp i ryggen. Det är tillbaka till någon form av militärdiktatur. Vi är ju ändå medborgarens polis, säger han.

Förutom att gendarmerna ska kunna sättas in i "problemområdena", ska de finnas till vid demonstrationer för att hålla isär demonstranter men också gripa ordningsstörare, enligt Jansson.

– Vet man om att det är ett stormöte med stora risker och mycket deltagare och många motdemonstranter så ska det finnas ett gendarmeri. De kan dra en linje och säkra så att inte en grupp stormar fram och går till fysisk konfrontration. De kan dra en linje i asfalten, där blir det stopp, säger han.

Bergman ser inget behov av Sverigedemokraternas förslag vid stora demonstrationer.

– Jag tror att när de skrivit den här typen av motion så är de inte tillräckligt insatta i hur polisen arbetar. I dag har polisen en organisation speciellt för större ordningsstörningar som heter särskild polistaktik. Där ingår både det kommunikativa och det taktiska förhållningssättet. Militären skulle inte kunna tillföra någonting, säger Bergman.

Den militärpolisorganisation som Jansson vill inrätta ska kunna införa militärlagar och undantagstillstånd i vissa krislägen och Jansson är beredd på att förändra grundlagen.

Jansson lyfter fram Italien, Portugal och Frankrike som exempel på länder som har ett gendarmerisystem i Europa och som Jansson till viss del vill ta efter.
Daniel Vergara

Organisationer och begrepp i artikeln

Verktyg:

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA