110212_amark_lindholm_464.jpg

1935 dömdes den svenska nazistledaren Sven Olov Lindholm till två månaders fängelse i ett tryckfrihetsmål. På bilderna hyllas han av entusiastiska anhängare efter att ha släppts från Härlandafängelset i Göteborg. Foto: Riksarkivet/Expo Arkiv

Sveriges roll under andra världskriget utreds

Publicerad 2011-02-12

I dagarna lanserades "Att bo granne med ondskan", som handlar om Sveriges förhållande till Nazityskland. Till Expo berättar författaren Klas Åmark om boken och pekar på lärdomar och varningstecken som berör vår tid.

För elva år sedan gav regeringen i uppdrag åt vetenskapsrådet att forska om Sveriges förhållande till nazismen och Förintelsen. Klas Åmark fick till uppgift att skriva slutrapporten, vilket resulterat i 700-sidor tjocka "Att bo granne med ondskan". Boken har hyllats av recensenter och bedöms av många bli framtidens referensverk i frågan.
– Jag tycker det är en central del i Sveriges moderna historia, och jag ville inte bara ta reda på om vi var neutrala utan vad vi hade för påverkan på själva kriget, säger Klas Åmark.
Klas Åmark, som är anställd på Stockholmsuniversitet har den senaste tiden bedrivit forskning på Sveriges förhållande till nazismen, Förintelsen och nazityskland. Tidigare har han blandat annat forskat om människorättsfrågor och välfärden.

110212_amarkbok_omsl_232.jpg
"Att bo granne med ondskan" belyser bland annat svensk politik gentemot pressen, som Åmark menar hade stor betydelse och inte bara för Sverige. Sverige hade, som en av få neutrala länder, möjligheten att sprida information om Förintelsen och nazitysklands terror - en uppgift som forskningen visar att Sverige försummade.
– Sommaren 1940 fanns Schwiez, Irland och Sverige som neutrala länder i Europa, med fri press. När regeringen ingrep med restriktiva återgärder och konfiskeringar mot pressen, då drabbades inte bara Sverige. Därför var det viktigt vad som kunde publiceras i dessa länder. Vi var en aktör i ett internationellt rum.

Även handelspolitiken granskas. För att den Svenska försvarsindustrin skulle fungera krävdes en viss byteshandel med Tyskland - järnmalm mot kol.
Hösten 1939 förhandlade Sverige med Tyskland och England om handeln. Åmarks forskning visar att de svenska förhandlarna fick direktiv om att handeln med Tyskland skulle vara så omfattande som möjligt. Samtidigt ville England att Sverige skulle begränsa exporten. Klas Åmark ifrågasätter om det var nödvändigt för Sverige att exportera järnmalm i den utsträckning som skedde.
– Man valde att lägga exporten på så hög nivå som möjligt. Vill man diskutera den moraliska aspekten så måste det kunna visas att ett annat alternativ fanns. Det var möjligt att begränsa exporten, slår Klas Åmark fast.

Det kanske mörkaste kapitlet i svensk historia är antisemitismen. Klas Åmark konstaterar att den kostade tusentals judars liv. Sverige förde en restriktiv invandringspolitik fram till krigsutbrottet. Fast det skedde en förändring under krigets gång, visar Åmarks forskning.
"Att bo granne med ondskan" visar att svenskarna inte var omedvetna om förföljelserna av Judar och oliktänkande i Tyskland. Till exempel var Nürnbergslagarna, som bland annat förbjöd judar tyskt medborgarskap, och Kristallnatten, då judiska affärer vandaliserades, kända. Trots det så hölls gränserna stängda.
I boken framgår det att de anti-judiska strömningarna var en anledning till den restriktiva invandringspolitiken. Antisemitismen var utbredd bland officerare, näringsliv och det styrande samhällssikten. En symbolhändelse blev debatten i Bollhus 1939 då det blev stora protester efter ett förslag om att ta in tio judiska läkare i landet, berättar Klas Åmark.
– I princip kan man säga att desto brutalare förföljelser, desto svårare att komma in. Antisemitism och allmän främlingsfientlighet spelade roll för den restriktiva invandringspolitiken.

Klas Åmark menar att vi kan lära oss av historien. Han säger att det finns trauman i skuldfrågan till Förintelsen. Han menar också att det nu är möjligt att forska på saker som tidigare varit omöjligt på grund av skuldkänslan. Klas Åmark påpekar på de lärdomar som vi kan dra från krigsåren.
– Rasismen är farlig, och i och med Sverigedemokraterna finns ett parti i riksdagen som bygger hela sin existens på främlingsfientlighet, och på att skapa distans. Även om de lindar in sina argument, så finns särskiljandet där. Det är en viktig erfarenhet får 30-40-talet hur potentiellt farligt det är, säger han.
Klas Åmark tycker sig också se ökade tendenser i samhället på att skilja på grupper. Enligt honom är det farligare än rent hat. Genom forskningen, säger han, kan man se hur riskabelt det är att skilja ut en etnisk grupp och peka ut de som annorlunda.
Han berättar vidare om att på 1930- och 1940 - talet så betraktades mycket av det som idag kallas fördomar som en realitet. Men kärnan och problematiken som fanns då, finns också idag.
– Problematiken är aktuell. Det som vi är med om i Europa idag är en situation med sprängstoff i. Det är viktigt att se farorna och vara kritiska till det vi själva tar för givet.

Trots att Sverige idag för en generösare invandringspolitik än på 1930-talet. Så understryker Klas Åmark att etniska grupper fortfarande förföljs och att det inte automatiskt leder till asyl. Han poängterar även vidden av att agera innan katastrofer är ett faktum.
– Vi är inte bättre idag än vad vi var då, nästa generation kommer att skriva kritiska böcker om oss, säger Klas Åmark.
Daniel Vergara

Organisationer och begrepp i artikeln

Verktyg:

Hovrätten fastställer dom – nazister attackerade polis

Attacken vid Medborgarplatsen. Hovrätten fastställer tingsrättens fängelsedom mot en 23-årig aktivist i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Han döms för sin roll i samband med att en grupp nazister gick till samlad attack mot polis.

Greps med tio kilo dynamit – hyllade NMR på nätet

Tre män i Göteborg häktades på måndagen av Göteborgs tingsrätt för bland annat förberedelse för allmänfarlig ödeläggelse. En av dem har ett flerårigt förflutet i bland annat Nordiska motståndsrörelsen – och hyllade dem på Facebook så sent som för en månad sedan.

SD-riksdagsmannen: Jag stödjer al-Assad

De båda sverigedemokratiska riksdagsmännen har uppgett att de förhåller sig neutrala till regimen under sin resa i Syrien. Men nya uppgifter som Expo tagit del av ger anledning att ifrågasätta om detta verkligen stämmer.

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA