utr_frp_siv_jensen_464_01.jpg

Siv Jensen, partiledare för FrP, och hennes parti har anklagats för att ha en alltför hårdför retorik mot muslimer. Foto: Daniel Vergara/Expo

Valet i Norge präglas inte av Breivik

På måndagen den 12 september är det kommunval i Norge. Valrörelsen sker i skuggan av terrorattentat i juli. Inledningsvis påverkades retoriken mot invandrare menar valforskare.

Fakta

  • Inför valet 2009 stod invandringsfrågor i fokus. Invandringsdebatten har handlat om slöjförbud, anklagelser om att norska imamer hetsar för heligt krig och terrorism var vanliga inslag i politiken och media, enligt Anders Todal Jenssen.

Den 22 juli sprängde Anders Behring Breivik en bil mitt i Oslo, ett par timmar efteråt utförde han en massaker på Arbeidarpartiets ungdomsläger på Utöya. Sammanlagt dödades 77 personer. Kort därefter uppmärksammades Breiviks antimuslimska manifest.

Terrorattentatet påverkade den norska valrörelsen, som sköts upp i två veckor. En debatt blossade även upp kring hur retoriken mot muslimer sett ut.

- Precis efteråt så var både politiker och journalister försiktiga och tillbakahållna. Men de sista veckorna har temperaturen ökat, nu är återhållsamheten nästan borta, säger valforskaren Anders Todal Jensen.

Anders Todal Jenssen, på institutet för sociologi och statsvetenskap menar att den norska debatten återgått till det normala. Han anser däremot att det finns en skillnad från föregående valdebatter. Det är att lokalpolitikerna har intagit en större plats och partiledarna en mindre.

- Det verkar dämpande. De sakerna lokalpolitikerna tar upp är inte lika konfliktfyllda. Det blir mindre ideologi och mer konkret politik, säger han.

De senaste åren har de främlingsfientliga stämningarna ökat i Norge. 2011 ansåg fyra av tio norrmän att invandringen hotar den "norska särarten", enligt uppgifter från NRK.

Invandringen har varit ett stående tema i norsk valdebatt sedan det populistiska Fremskrittspartiet, FrP, lyfte frågan 1984. Fokuset har dock skiftat. Till en början så ansågs problemet med invandringen vara att de tog norska jobb.

- De senaste åren är det särskilt frågan om muslimer och religion som debatterats. Muslimer är utpekade som huvudfienden. När vissa norrmännen menar att invandrare hotar den norska särarten så är det muslimer de syftar på, säger Jenssen.

Inför måndagens val tyder valundersökningarna på att Frp tappar mark. Det behöver dock inte vara kopplat till diskussionen som blossade upp efter Breiviks terrorattentat.

Enligt Todal Jenssen så började FrP förlora stöd redan efter valet 2009 och har tappat än mer sedan dess. Han säger att det är svårt att exakt säga vad det minskade stödet beror på, men nämner olika skandaler som FrP-politiker varit involverade i som en förklaring.

På torsdagen höll FrP:s tidigare partiledare Carl I Hagen, som kandiderar i valet till kommunfullmäktige i Oslo, ett valtal strax utanför det norska Stortinget. Expo var på plats och passade på att fråga om han tycker att retoriken ändrats.

- Nu pratar vi om det gemensamma Norge, men jag ångrar ingenting av det jag tidigare sagt, säger han, men hävdar samtidigt att pågår en "smygislamisering" av Norge.
Daniel Vergara

Organisationer och begrepp i artikeln

Verktyg:

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA