Anmälda hatbrott ökar

Publicerad 2012-06-28

På ett år har antalet polisanmälda hatbrott ökat med sju procent. Det visar statistik från brottsförebyggande rådet, BRÅ. Det är framförallt antalet anmälda antireligiösa hatbrott som ökat.

Cirka 5500 hatbrott anmäldes under förra året. Störst har ökningen varit när det gäller antireligiösa hatbrott som har ökat med 18 procent 2010. Samtidigt har antalet anmälda brott med homofobiska motiv minskat med 20 procent, sedan 20008.

Carina Djärv som är utredare på BRÅ säger dock att man ska vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser av statistiken.

- Det vi noterat är att de antireligiösa hatbrotten som är möjliga att identifiera har ökat. Om det beror på att polisen har blivit bättre på att identifiera de motiven och skriva in det i anmälan, eller om det beror på att det är fler som anmäler har vi svårt att svara på, säger Djärv till Expo.se.

Carina Djärv säger vidare att för att få en mer heltäckande bild över hur samhällsklimatet ser ut så behöver man gå till flera olika källor.

- Vi bör mer ses som en stödenhet. Den här statistiken kan man ha som ett underlag tillsammans med andra uppgifter, säger Djärv.

När det gäller minskningen av antalet homofobiska hatbrott ger Djärv samma svar, att det utifrån statistiken inte är möjligt att slå fast att samhället i stort blivit mer tolerant mot Hbtq personer.

– Har vi tur kan det bero på att toleransen har ökat, men det vet vi inte om vi har. Det kan också vara så att människor känner en uppgivenhet över det inte händer någonting och därför inte anmäler. Om det är verklig minskning eller om den är lite falsk har vi svårt att säga. Det krävs en specialstudie för det, säger Djärv.

Av de anmälda hatbrotten har 72 procent rasistiska eller främlingsfientliga motiv. Den vanligaste formen för ett hatbrott är olaga hot och ofredanden. Efter det följer våldsbrott och ärekränkningar. Men hur de olika hatbrotten ter sig skiljer sig mellan vilken grupp det är som utsätts.

Bland de antisemitiska hatbrotten var hets mot folkgrupp ett framträdande brottsmotiv. De afrofobiska och homofoba hatbrotten har en överrepresentation av våldsbrott. Bland de antiromska hatbrotten sticker diskriminering ut i mängden, medan de kristofobiska hatbrotten ofta utgör skadegörelse och klotter.

– När det gäller islamofobiska hatbrott var det inget speciellt brott som stack ut speciellt. Vi såg inget typiskt islamofobiskt hatbrott. De har samma fördelning som hatbrotten har generellt, säger Djärv.

Det är framförallt på allmänna platser som de flesta av de hatbrott som anmälts skett. Internet har dock blivit en allt vanligare brottsplats.

Det är dock få av de hatbrott som begås som polisanmäls. 2010 genomförde BRÅ en trygghetsundersökning och utifrån den uppskattar myndigheten att 81 000 personer utsattes för främlingsfientliga hatbrott det året. Samma år uppskattar BRÅ att 19 000 personer drabbades av homofobiska hatbrott.
Daniel Vergara

"Lasermannen" inför rätta för ouppklarat mord

John Ausonius, även känd som "Lasermannen", står inför rätta i Tyskland för ett mord 1992. Ausonius nekar till brottet.

Brandbomber vid judiskt kapell i Malmö

Brandbomber har hittats vid ett judiskt kapell i Malmö. Polisen rubricerar händelsen som försök till mordbrand. Det rapporterar Sveriges radio.

Här är de anhållna för attacken i Göteborg

De tre personer som sitter anhållna för brandattacken mot synagogan i Göteborg i lördags är 18, 20 och 21 år gamla. Minst en av dem har på sociala medier uttryckt stöd för en demonstration mot att USA erkänt Jerusalem som huvudstad i Israel.

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA