mandela

Nelson Mandelas kamp mot rasism och förtryck

Publicerad 2013-12-06

På torsdagskvällen meddelades att Sydafrikas expresident Nelson Mandela har avlidit 95 år gammal. Fängslad i 27 år mestadels på ökända, numera före detta, fängelseön Robben Island utanför Kapstaden, blev Mandela ansiktet mot världen för ett Sydafrika kämpande mot apartheid och raslagar och för förändring.

Viktiga årtal

  • 1918 – Föds i byn Mvezo, sydöstra Sydafrika, den 18 juli
  • 1943 – Avlägger juristexamen och påbörjar advokatstudier i Johannesburg.
  • 1944 – Deltar i bildandet av ANC's ungdomsförbund.
  • 1952 – Öppnar den första svarta advokatbyrån i Johannesburg tillsammans med vännen Oliver Tambo.
  • 1956 – Åtalas för högförräderi, men åtalet läggs ned.
  • 1960 – Går efter Sharpvillemassakern med i ANC's väpnade gren. ANC förbjuds av regeringen.
  • 1962 – Blir ledare för ANC's väpnade gren. Fängslas efter 17 månader under jorden.
  • 1964 – Döms till livstids fängelse för omstörtande verksamhet.
  • 1967 – Sydafrika åläggs för första gången sanktioner på grund av apartheidsystemet.
  • 1985 – Avböjer erbjudande om frigivning från president de Klerk mot att ANC lägger ned sin väpnade kamp.
  • 1990 – President de Klerk häver förbudet den 2 februari och förklarar att ANC är en laglig organisation. Nelson Mandela Befrias ur fängelset den 11 februari, efter närmare 28 år.
  • 1993 – Tilldelas Nobels fredspris tillsammans med Sydafrikas dåvarande president FW de Klerk.
  • 1994 – Vald till president vid de första demokratiska valen den 27 april.
  • 1999 – Avgår från presidentämbetet.
  • 2004 – Pensioneras från det offentliga livet, vid 85 års ålder.
  • 2007 – Bildar The Elders, en oberoende grupp av globala ledare som arbetar för fred och mänskliga rättigheter.
  • 2010 – Syns på avslutningsceremonin i samband med fotbolls-VM, som han engagerat sig i att få till Sydafrika.
  • 2013 – Avlider efter en längre tids vikande hälsa, vid 95 års ålder.
Rolihlahla Mandela föddes 1918 i Mvezo, en liten by nära Mthatha cirka 90 mil söder om huvudstaden Johannesburg. Fadern tillhörde Madiba-klanen och var hövding av Thembu-stammen. Nelson, det engelska namn han sedermera fick av sin engelska lärare, fostrades med utgångspunkt i att han skulle bli hövding och såsom sin far rådgivare till kungafamiljen i Thembu. Framtiden ville dock något annat.

Intresset för politiken blommade ut under åren på Witswaterand University, Wits, där Mandela påbörjade sin advokatexamen år 1943 efter tidigare juridikstudier på University of Fort Hare. Samma år blev han medlem i Afrikanska nationalkongressen, ANC och var med om grundandet av dess ungdomsförbund.

Genom tidigare arbete på en advokatfirma hade Mandela för första gången kommit i kontakt med vita men på Wits var det första gången han lärde känna vita personer i sin egen ålder. Han var den ende svarta studenten på den jurisdiska fakulteten. Själv har Mandela skrivit att han trots universitetets liberala grundsyn aldrig kände sig helt obesvärad. De flesta vita på Wits var varken liberala eller färgblinda, uttrycker Mandela i biografin "Den långa vägen till frihet" (Pan Prisma 1994). Som den ende afrikanen, bortsett från tjänstefolket, betraktades han i bästa fall som en kuriositet och i värsta fall som en inkräktare. Trots detta hittade han en kärna av välvilligt inställda som både blev hans vänner, senare kollegor och som stod bredvid honom i framgångarna och bakslagen i den frihetskamp som komma skulle.

Nelson Mandela blev så småningom advokat och öppnar år 1952 Johannesburgs första svarta advokatbyrå tillsammans med sin partner Oliver Tambo. Tillsammans kämpade de båda advokaterna mot det apartheidsystem och raslagar som det ledande Nationalistpartiet, NP, instiftat. Engagemanget i ANC fortgick och 1956 anklagades Mandela för högföräderi tillsammans med 155 personer. Utredningen lades dock ned efter fyra år.

Spänningarna mellan apartheidregimen och ANC stegrades och antog nya proportioner. Den 21 mars 1960 sköts 69 svarta människor ihjäl av polisen i bostadsområdet Sharpville utanför Vereeniging, vid den Panafrikanska kongressens (PAC) demonstrationer mot regimens nya passlagar som diskriminerade svarta. Strejker bland svarta medborgare utbröt efter Sharpvillemassakern, ANC och likaså PAC ordnade massaktioner och de båda organisationerna förbjuds helt och hållet av regeringen samma år. I samband med det gick Mandela, som då blivit vice partiledare i ANC, under jorden.

Efter 17 månader under jord greps Nelson Mandela och åtalades för sabotage och för försök att med våld störta regimen. 1964 dömdes han till livstids fängelse i Rivoniarättegången. Under hela sin fängelsetid lyckades han hålla kontakten med ANC och kampen för att få honom frigiven pågick under hela fängelseperioden. Efter 18 år på fängelseön Robben Island flyttades Mandela år 1982 till Pollsmore-fängelset på fastlandet. År 1985 fick han ett erbjudande av NP's ledare och Sydafrikas dåvarande president FW de Klerk om att friges, i utbyte mot att ANC lade ned den väpnade kampen mot apartheid. Nelson Mandela avböjde.

President de Klerk undanröjde tillslut förbudet mot ANC år 1990 och Nelson Mandela släpptes den 11 februari ur fängelset, efter nästan 28 år. Tre år senare tilldelades han och de Klerk gemensamt Nobels fredspris och året efter valdes Nelson Mandela i Sydafrikas första demokratiska val till president. Som vice president tillsatte han FW de Klerk.

I biografin Den långa vägen till frihet skriver Mandela:

"Jag kan inte slå fast något särskilt ögonblick när jag blev politiker, när jag visste att jag skulle ägna mitt liv åt frihetskampen. Att vara afrikan i Sydafrika betyder att man är präglad av politik från det första ögonblicket man föds, vare sig man erkänner det eller inte. [...] Jag hade ingen uppenbarelse, ingen drömsyn, upplevde ingen sanningens minut. Istället var det de ständiga tusentals förolämpningarna, tusentals förödmjukelserna, tusentals glömda incidenterna som framkallade min ilska och en upproriskhet, en längtan efter att få bekämpa det system som höll mitt folk fånget."
Ulrika Lindén

Organisationer och begrepp i artikeln

Hovrätten fastställer dom – nazister attackerade polis

Attacken vid Medborgarplatsen. Hovrätten fastställer tingsrättens fängelsedom mot en 23-årig aktivist i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Han döms för sin roll i samband med att en grupp nazister gick till samlad attack mot polis.

Greps med tio kilo dynamit – hyllade NMR på nätet

Tre män i Göteborg häktades på måndagen av Göteborgs tingsrätt för bland annat förberedelse för allmänfarlig ödeläggelse. En av dem har ett flerårigt förflutet i bland annat Nordiska motståndsrörelsen – och hyllade dem på Facebook så sent som för en månad sedan.

SD-riksdagsmannen: Jag stödjer al-Assad

De båda sverigedemokratiska riksdagsmännen har uppgett att de förhåller sig neutrala till regimen under sin resa i Syrien. Men nya uppgifter som Expo tagit del av ger anledning att ifrågasätta om detta verkligen stämmer.

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA