jallow momodou

Jallow Momodou, ordförande för Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa kräver att regerningen markerar mot afrofobi.

Uppmanar politiker att ta afrofobi på allvar

Publicerad 2013-09-12

Under slogan "Stoppa afrofobi: En manifestation mot afrofobi i Malmö" uppmärksammas rasism, hat och osynliggörande av människor med afrikanskt ursprung på lördag i Malmö. Jallow Momodou är ordförande för Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa som är en av organisatörerna. I en intervju med Expo Idag talar han om vikten att synliggöra afrofobin i samhället.

Sedan 2008 har hatbrott som olaga hot, misshandel, diskriminering och trakasserier med afrofobiska motiv ökat med 24 procent, enligt Brå. Våld är vanligare vid afrofobiska hatbrott, än vid andra hatbrott med främlingsfientliga motiv.

Momodou nämner trakasserierna mot afrosvenskar i Forserum i fjol som ett exempel och polisvåldet mot en man som nekats inträde på en nattklubb i Malmö på grund av sina afrikanska kläder. Andra exempel är iscensättningen av en slavauktion på en studentnation i Lund för två år sedan och det senaste afrofobiska hatbrottet i Malmö där ett 18 månader gammalt barn fick se sin far misshandlas.

Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa har haft en dialog med Malmöpolisen om diskriminering. Men Momodou väntar på konkreta resultat. På frågan om vad Malmö stad kan göra, svarar han att det finns två saker att börja med:

- För det första, ett offentligt uttalande på högsta politiska nivå om att afrofobi, och sättet det manifesterar sig på gatorna i Malmö inte är acceptabelt. För det andra har Malmö stad väldigt mycket att göra när det kommer till representation. Det saknas inte kvalificerade afrosvenskar men i själva urvalsprocessen sker en diskriminering.

Jallow Momodou tror det finns en uppgivenhet bland många afrosvenskar i Malmö som bottnar i en känsla att det inte spelar någon roll när man ifrågasätter. Det blir en acceptans mot att höra tillmälen på gatan, att bli stoppad och visiterad av polisen när man kör, promenerar eller cyklar.

På riksnivå är det centralt att regeringen och den ytterst ansvarige politikern, justitieminister Beatrice Ask, erkänner problemet, menar Momodou. Sedan måste det tillsättas en statlig utredning som fokuserar på just afrosvenskar och som lägger fram åtgärder som ska minska hatbrott och synliggöra afrosvenskar i samhället.

– Ett offentligt erkännande att afrofobi är ett problem i Sverige är oerhört viktigt, säger han.

– Vi upplever att samhället blundar och normaliserar. När vi tittar på till exempel Lundaincidenten [den iscensatta slavauktionen] så har folk skrivit brev till regeringen, det har kommit internationella reaktioner, och så för två veckor sedan såg vi omigen blackface-målade studenter i Lund.

Det är viktigt att lyfta afrofobi specifikt och inte enbart rasismen i stort, menar Momodou. Det eftersom olika grupper utsätts för rasism på olika sätt. Nämner du inte afrofobi kommer inget göras för att motverka denna specifika typ av rasism. Människor med afrikanskt ursprung i Europa drabbas oftast hårdast socialt och ekonomiskt av allt och detta kräver särskilda politiska åtgärder, säger han vidare.

Jallow Momodou säger att det finns fler uttryck för afrofobi utöver hatbrotten i samhället. Han pekar på barnlitteratur som Tintin i Kongo som det var mycket debatt om i fjol men även Astrid Lindgrens Pippi Långstrump vars pappa heter Negerkungen som några exempel på afrofobi som förs vidare genom kulturella uttryck.

Vad gäller Tintin-gate, eller den uppmärksammade debatten om huruvida äldre litteratur som har rasistiska porträtt ska få finnas på bibliotekens barnavdelning säger Momodou:

– Varför kan vi inte göra ett medvetet urval, utifrån vad som baserar sig på rasistiska uttryck? Att till exempel Playboy inte ryms på barnbokshyllorna är också en fråga om urval, det tycker vi inte är censur. Det är val vi gör dagligen – så varför blir en person som ifrågasätter att böcker, filmer med rasistiska bilder görs tillgängliga för barn en "lättkränkt", "irriterad" svart man eller kvinna?

- Det är just det jag menar att dessa uttryck normaliseras. Vanliga, liberala svenskar kan kämpa för att behålla dessa figurer – där ligger problemet, inte bland de högerextrema. Maktpositioner som en "vanlig svensk" har måste utnyttjas för att utjämna diskriminering. Vi afrosvenskar har inte den maktpositionen. Vi ska kunna komma in och bli en självklar del av det svenska samhället där vi kan påverka våra liv och livsvillkor i samma utsträckning som alla andra – men idag är det inte så, säger Momodou.

Även medier har ett stort ansvar för att i högre grad släppa in afrosvenska debattörer och röster. I medieuppbådet kring hatbrottet i Malmö har det varit många debattartiklar och inslag vilket är bra, menar Momodou, men inte om det sker på bekostnad av afrosvenskars utrymme.

Försök har gjorts från bland annat Momodous organisation att nå ut. De har skickat pressmeddelande, men ingen av dem hittills publicerat. På frågan om det finns en konflikt mellan synsättet att vita behöver använda sin maktposition för att motverka afrofobi men samtidigt inte ta för mycket plats, svarar Momodou att det ena inte behöver utesluta det andra.

– Men som det är nu är det andra som för vår talan. De får gärna argumentera men det är bara vi som kan skriva om hur vi är, hur vi mår och hur vi upplever situationen.

Momodou tycker att det var problematiskt i rapporteringen kring det senaste uppmärksammade afrofobiska hatbrottet i Malmö, att journalister ogärna talar om svart och vitt. Flera tidningar rapporterade om en pappa med sin son som utsatts för misshandel. Men när de underlåter att skriva att det är en afrosvensk pappa som misshandlats, osynliggörs hela motivet, menar Momodou.
Sara Duarte

Hovrätten fastställer dom – nazister attackerade polis

Attacken vid Medborgarplatsen. Hovrätten fastställer tingsrättens fängelsedom mot en 23-årig aktivist i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Han döms för sin roll i samband med att en grupp nazister gick till samlad attack mot polis.

Greps med tio kilo dynamit – hyllade NMR på nätet

Tre män i Göteborg häktades på måndagen av Göteborgs tingsrätt för bland annat förberedelse för allmänfarlig ödeläggelse. En av dem har ett flerårigt förflutet i bland annat Nordiska motståndsrörelsen – och hyllade dem på Facebook så sent som för en månad sedan.

SD-riksdagsmannen: Jag stödjer al-Assad

De båda sverigedemokratiska riksdagsmännen har uppgett att de förhåller sig neutrala till regimen under sin resa i Syrien. Men nya uppgifter som Expo tagit del av ger anledning att ifrågasätta om detta verkligen stämmer.

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA