Romregistret var etnisk diskriminering – kan öppna för fler processer

Publicerad 2016-06-10

Staten ska betala skadestånd på 30 000 kronor till elva personer som stämt staten för att det ingått i polisens register över romer som avslöjades 2013. Stockholm tingsrätt ger samtidigt de drabbade rätt om att de ingått i ett etniskt register. Något som staten har vägrat erkänna.

"Tingsrätten har ansett att Kringresanderegistret i stor utsträckning omfattat romer, eller personer som har nära relationer till romer. Även namnet på registret tyder på detta.", skriver Stockholms tingsrätt i domslutet som meddelades på fredagen.

Det är människorättsorganisationen Civil rights defenders som varit ombud för de elva målsäganden som stämt staten för etnisk diskriminering. År 2013 avslöjade Dagens Nyheter att polisen i Skåne upprättat ett register med namnet "Kringresande". Registret omfattade 4 763 personnummer. Över 1 000 av dessa var barn under 15 år. Flera personer var även avlidna.

Upptäckten att polisen registrerat romer väckte kritik och Säkerhets- och

integritetsskyddsnämnden (SIN) utredde registret. Myndighetens slog fast att polisens register till stora delar var olagligt. Men myndigheten erkände inte att registret varit etniskt baserat, utan man menade att "att grunden för registreringarna var mer eller mindre välgrundade misstankar om brottslighet och etnicitet".

Även Justitiekanslern, JK, kritiserade polisen och slog fast att samtliga i registret utsatts för en kränkning av sin personliga integritet och gav de som registrerats rätt till ett skadestånd på 5 000 kronor. Men inte heller JK ansåg att registret var grundat på etnicitet utan gick på SIN:s linje.

En rad romska organisationer har kritiserat staten för att inte erkänna att kringresanderegistret varit baserat på etnicitet och det handlat om diskriminering. Kommissionen mot antiziganism lyfte kritiken 2015 när de publicerade en delrapport till regeringen där de bland annat tog upp att polisen varit nonchalant när kommissionen velat granska registret.

– De har inte kommit till slutsatsen att det var ett etniskt register och det är den punkten som måste klarläggas. Det är helt uppenbart att det här var ett romskt register, att folk lagts in på grund av sitt etniska ursprung. Vi vill att ansvar ska utkrävas. Polisen ritade upp släktträd och registrerade romer, sa Thomas Hammarberg, ordförande för Kommissionen mot antiziganism.

Den 5 mars 2015 lämnade Civil rights defenders in en stämning mot den svenska staten, organisationen företrädde elva personer i registret. En av huvudanledningarna att staten stäms är just för det handlat om etnisk diskriminering.

– Det är bra att flera myndigheter slagit fast att registret strider mot lagen, men just den aspekten om det etniska är det som upprört romerna allra mest. Det är också det som är det allvarligaste och som visar hur historien fortsätter med kontroll och övervakning mot romer från regeringens sida. Myndigheterna har inte lyckats klargöra detta och vi har nu fått det prövat. Tingsrätten har gjort en korrekt bedömning och har tittat på europakonventionen, säger Johan Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders.

På fredagen gav Stockholm tingsrätt dem rätt. De elva som ingått i stämningen får 30 000 kronor i skadestånd vardera. Tingsrätten slår fast att personer registrerats av polisen på grund av etnicitet.

– Registrering av romer är särskilt kränkande mot bakgrund av den historia av registrering och förföljelse av romer som finns i Sverige och världen. I kombination med de känslor av rädsla och obehag som de som ansökt om skadestånd berättat om anser tingsrätten att det begärda skadeståndet ska dömas ut, säger rättens ordförande chefrådmannen Lena Egelin i ett pressmeddelande.

Johan Stauffer säger till Expo att domen är glädjande, inte bara för de elva romer som deltog i det här målet.

– Det är en viktig dom för de elva som ingick i målet, för alla dem som ingick i registret. Men även för det romska samhället och gruppen. Domen är också viktig för det svenska samhället i stort. Den här typen av register är inte bara ett problem för de som registrerats utan den visar också att individers rättigheter kan garanteras av den svenska rätten, säger Stauffer till Expo.

Domen kan nu öppna upp för fler personer att stämma staten och få skadestånd.

– Domen i sig gäller bara elva individer, men det öppnar upp för andra att kräva skadestånd från staten för etnisk diskriminering. Jag skulle hoppas att JK öppnar för en förenklad process för att man ska kunna begära ersättning.

Stauffer räknar med att JK kan komma att överklaga domen då han beskriver den som principiellt viktig om hur lagen ska tolkas. Britt-Marie Lundberg, byråchef på JK säger att det nu ska studera domen för att efter det ta ställning till om de ska överklaga.
Daniel Vergara

"Lasermannen" inför rätta för ouppklarat mord

John Ausonius, även känd som "Lasermannen", står inför rätta i Tyskland för ett mord 1992. Ausonius nekar till brottet.

Brandbomber vid judiskt kapell i Malmö

Brandbomber har hittats vid ett judiskt kapell i Malmö. Polisen rubricerar händelsen som försök till mordbrand. Det rapporterar Sveriges radio.

Här är de anhållna för attacken i Göteborg

De tre personer som sitter anhållna för brandattacken mot synagogan i Göteborg i lördags är 18, 20 och 21 år gamla. Minst en av dem har på sociala medier uttryckt stöd för en demonstration mot att USA erkänt Jerusalem som huvudstad i Israel.

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA