rakhmat akilov terrordad stockholm

Den misstänkta gärningsmannen Rakhmat Akilov hävdar att han agerat på order av IS.

Varför tar inte IS på sig terrordådet i Stockholm?

Publicerad 2017-05-10

Ingen organisation har tagit på sig ansvaret för terrorattacken i Stockholm som skördade fem dödsoffer. En förklaring kan vara att radikalislamistiska organisationer inte kan ta på sig terrordåd utan att förhålla sig till interna regelverk.

Det har gått lite mer än en månad sedan terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. I dagsläget har ännu ingen organisation tagit på sig dådet, även om den misstänkta gärningsmannen Rakhmat Akilov hävdar att han agerat på order av IS.

Inom den radikal islamistiska miljön är detta ovanligt. Som vi har kunnat se under de senaste åren, tenderar dessa grupper att försöka ta på sig terrordåd så snabbt som möjligt.

Att en organisation tar på sig ett terrordåd är ett sätt för den att hävda sin förmåga att genomföra attacker samtidigt som man genom sitt varumärke ger legitimitet till handlingen. Men det innebär inte alltid att organisationen faktiskt har genomfört eller planerat attacken.

Den radikalislamistiska miljön har sedan 1980-talet, byggt upp en struktur kring hur organisationer kan och ska ta på sig attacker. Utgångspunkten är konceptet om bai´ah, som är en lojalitetsed.

Bai´ah innebär att en person svär lojalitet till ledaren, att upprätthålla hans mandat, och genomföra hans vision och order. En bai´ah kan inte sväras till en organisation utan till en person och personen måste acceptera eden. Individer kan svära bai´ah, men också hela grupper kan omfattas av en bai´ah genom att ledaren för en grupp svär trohet till ledaren för en annan grupp, då anses den första gruppen samtliga medlemmar omfattas av den nya eden.

Exempelvis, om ledaren för IS, Abu Bakr al Baghdadi, begär att attacker utförs förpliktigas de som omfattas av en trohetsed till honom att agera utifrån hans begäran. Hur de attackerna genomförs, var och med vilka medel är upp till den enskilda individen eller gruppen. På så sätt skapas också en hierarki inom den radikal islamistiska miljön, där ledaren, den som flest har svurit bai´ah till, blir den dominanta aktören inom miljön. Det är också handlingar från dem som har svurit bai´ah som ledaren kan ta i anspråk.

En av de tidiga radikalislamisterna som förespråkade vikten av bai´ah var Muhammad Abdus Salam Faraj, som 1982 avrättades i Egypten för inblandning i attentatet på den dåvarande presidenten i Egypten Anwar el-Sadat.

I sitt korta verk "den försummade förpliktelsen" som genom tiden fått stort inflytande inom den radikalislamistiska miljön skriver han om bai´ah som ett verktyg för att återupprätta kalifatet och utse kalifen, ledaren som ska krossa de moderna muslimska statsbildningarna.

Vidare resonerade Faraj att en person som inte svurit bai´ah till den ledare som försöker implementera den sanna islamiska ordningen i samhället, inte kan dö som en muslim.

Denna idé har fått stor betydelse inom den radikalislamistiska miljön. Att svära trohet till exempelvis IS-ledaren Baghdadi utifrån hans självutnämnda roll som kalif (ledare för alla muslimer) har därför ytterligare en dimension. Det betyder nämligen att de som dör och inte har svurit bai´ah till honom när eller innan de begår attacker, inte dör martyrdöden. Vilket radikalislamisterna eftersträvar.

Bai´ah definierar alltså vilka attacker som organisationerna kan ta på sig. Och vilka människor som anses vara en del av organisationerna. Samtidigt som det är en utgångspunkt för att förläna martyrdöden.

Varför IS inte har tagit på sig dådet i Stockholm är oklart. Och frågan är om vi överhudtaget kommer att få svar på det.

Men det vi kan se utifrån tidigare terrordåd är att det finns en stark koppling mellan uttryckt bai´ah och att grupper tar på sig dåden. I regel är trohetseden upprättad innan attacken och personen är känd av organisationen inför att dådet begås, vilket gör att de snabbt är beredda på att ta på sig dådet.

Men en återkommande praktik har också varit, som vid attacken i Orlando 2016 att gärningsmannen strax inför eller under attacken deklarerar, ibland via sociala medier, eller i samtal till polis och myndigheter sin trohet och lojalitet till ledaren Abu Bakr al Baghdadi. Detta för att upprätta bai´ah, en koppling mellan sig själva, sin handling och ledaren.

Rakhmat Akilov påstås ha agerat utifrån en uppmaning av IS. Vilket inte är orimligt, men det kan vara så att han däremot inte har svurit trohet till Baghdadi, vilket innebär att även om IS stödjer dådet, så kan terrororgnisationen därför inte ta på sig det.
Haris Grabovac

Samling runt högerpopulismens köttgryta

Söndagskrönika, Daniel Poohl: SD värvar från Moderaterna. Nyfascister från SD. Alternativen för de som skyller problemen på invandrare blir fler. Samtidigt hamnar stora samhällsproblem i skuggan när jakten efter den intoleranta opinionen rasar.

Jimmie Åkessons hem attackerat

Säpo är inkopplade. Jimmie Åkesson fick sitt hem attackerat på tisdagskvällen. Hans sambo Louise Erixon skrev om händelsen på Facebook rapporterar Expressen.

81-årige nazisten Horst Mahler gripen i Ungern

Ville söka asyl. Nazisten Horst Mahler som en tid varit på flykt från rättvisan greps på måndagen i Ungern. Den 81-årige Mahler är känd som nazisten och förintelseförnekaren som en gång var med i den vänsterextrema terrorgruppen Röda arméfraktionen.

Tidskriften Expo

2017/1 Ikonen

2017/1 Ikonen

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA