Publicerad 2006-04-12 07:34

Högerextremisternas hämnd blev brutal. I området runt Stigbergstorget attackerade oskyldiga förbipasserande.
Det har nu gått ett år sedan ett tjugotal nazister löpte amok på gatorna runt Stigbergstorget i Göteborg. Fortfarande pågår kampen om gatan och striden mellan höger- och vänsterextrema grupper.
Tidigt under kvällen den 2 april 2005 hade en grupp svartklädda och maskerade ungdomar attackerat några andra ungdomar som pekades ut som nazister i området runt Stigbergstorget. En ung man från Uddevalla fick föras med ambulans till Sahlgrenska sjukhuset.
Hämnden blev brutal.
Klockan närmade sig midnatt när en grupp högerextremister steg av spårvagnen uppe på Stigberget. Ett ungt par slogs till marken redan på Stigbergstorgets hållplats. En man i 30-årsåldern som lyfte telefonen för att ringa polisen jagades hela vägen hem till sin lägenhet där han slogs till golvet och överöstes med sparkar. Mannens flickvän beskrev senare den blodiga trappuppgången som ett slakthus.
Därefter fortsatte raiden utanför Musikens hus där några punkare attackerades av nazisterna.
14 och ett halvt års fängelse
I september föll domarna i hovrätten. Nio personer dömdes till sammanlagt 14 år och sex månaders fängelse. En 18-åring dömdes till sex månader sluten ungdomsvård. Ännu har inte alla inblandade avtjänat sina straff.
Attackerna vid Stigbergstorget var varken de första eller sista kraftmätningarna mellan högerextrema grupper och vänsterextremister i Göteborg. Det är troligtvis inte heller sista gången som offren är oskyldiga människor utan direkt koppling till endera gruppen.
Våldet som politiskt verktyg
Händelsen kan ses mot bakgrund av den kamp om gatan som båda grupperna för mot varandra. Det handlar dels om en övertygelse om våldet som ett politiskt verktyg, men grupperna slåss också för rätten att kunna sprida sin propaganda ostört och röra sig fritt i alla stadens områden med den egna rörelsens traditionella symboler och kläder. Samtidigt för båda grupperna en politisk kamp för att beskära och försvåra just den andra gruppens möjligheter att utöva den rätten. Gatan är samtidigt också den enda arenan som i praktiken finns tillgänglig för ytterlighetsgrupperna.
En våldsupptrappning
Bråk mellan ytterlighetsgrupper har alltid funnits i Göteborg, men våldet intensifierades i och med Nationaldemokraternas allt starkare ställning i staden efter valet 2002.
Partiets aktivister hade då tagit sig rätten att dela ut flygblad och manifestera öppet på gatan, arrangera möten för sympatisörer och bedriva affischeringskampanjer.
Den unga militanta antifascistiska organisationen Revolutionära fronten, RF, svarade med en kampanj för att handgripligen få bort de nazister och personer från gatorna som på något vis kunde kopplas samman med den högerextrema miljön.
”Under hela våren har RF med flera sökt upp nazister som uppträtt provocerande och misshandlat dem på stan, i spårvagnar, parker, gator och pubar, såväl dag som natt. De vet att vi inte drar oss för att gå till attack även om det är mitt på dan, även om vi är färre, även om det finns fullt med vittnen”, beskriver Revolutionära fronten själva det inledande kampanjåret.
Attentat mot syndikalisterna
Motkampanjen lät inte vänta på sig. I december 2003 attackerades ungdomar som kunde associeras till vänstergrupper, det kunde vara hårfärg, klädstil eller en verklig koppling till någon av grupperna. Syndikalisternas expedition vandaliserades med en nyårsraket och rapporterades på den nazistiska hemsidan Info14 som en ”julklapp”.
De högerextrema grupperna började dela ut flygblad och sälja sina tidningar i centrala Göteborg, eller i områden som de betecknar som ”rödingområden”. Aktiviteterna rapporterades på de egna hemsidorna med bildbevis för att visa att man trotsade vänstergrupperna och att man tog sig rätten att röra sig på gatorna, till och med i ”rödingområden”.
Svenska motståndsrörelsen arrangerade en demonstration i direkt anslutning till Folkets hus vid Järntorget, en centralpunkt för arbetarrörelsen och mindre vänstergrupper. Nationaldemokraterna försökte ett halvår senare genomföra en demonstration nedför Kungsportsavenyn, men fick nöja sig med Norra hamngatan där man arrangerade ett torgmöte.
Söker upp meningsmotståndare
Månaderna före Stigbergstorgetattacken hade Göteborgs fria nationalister, GFN, formerat sig ur spillrorna av det som fanns kvar av Nationaldemokraternas ungdomsförbund. En löst sammansatt grupp närstående Info14 som ibland understödjer andra högerextrema grupper i deras propagandaarbete, men som framför allt agerar mot meningsmotståndare på gatan. Aktivister drog in till centrala delarna av Göteborg under fredags- och lördagskvällar för att söka upp meningsmotståndare. I åtminstone ett fall väntade nazister utanför en bögklubb och misshandlade ett par som lämnade klubben. Det pågick en upptrappning av våldet från båda sidor månaderna före attacken på Stigbergstorget. På så vis var den typen av mobbliknande våldsam attack inte oväntad. Inom polis och sociala myndigheter ställdes frågan: ”När kommer någon dö? Och på vilken sida?”.
Efter Stigbergstorget blev det lugnare. Flera av de drivande bland nazisterna greps samma natt och ytterligare några plockades in de närmaste veckorna. Visserligen skedde fortfarande sammanstötningar. Redan tre veckor efter Stigbergstorget skedde stod Svenska motståndsrörelsen och Göteborgs fria nationalister på Avenyn och sålde tidningar. När vänsteraktivister närmade sig gick de högerextrema grupperna till attack med flaskor och tillhyggen.
Kampen om gatan
Efteråt skrev Svenska motståndsrörelsen att ”Vi kommer aldrig under några som helst omständigheter låta oss kuvas av anarkisterna, istället kommer via att möta och krossa allt motstånd.”. Göteborgs fria nationalister skrev: ”Vi använder Göteborgs gator till politisk aktivitet när vi vill och som vi vill”.
Men därefter har vi alltså sett ett relativt lugn.
Men under de senaste veckorna har det funnits tendenser till att våldet är på väg att blossa upp på nytt. En 19-åring som avtjänar straff för attacken på Stigbergstorget slogs ned av maskerade vänsteraktivister ur Revolutionära fronten när han under en 48 timmars permission för tre veckor sedan var på väg hem från ett biobesök tillsammans med sin flickvän.
Revolutionära fronten skriver om händelsen i triumferande ordalag på sin hemsida och summerar: ”Nazister - och de tilldömda för misshandeln på Stigbergstorget i synnerhet, kommer aldrig att gå säkra på Göteborgs gator”.
Enligt aktivister i GFN misshandlades två män och en kvinna som ansågs tillhöra vänstern samma natt som hämnd. Men den uppgiften har inte gått att bekräfta.
Knivmisshandel utnyttjas
Samma helg knivskars också en ung Torslandabo allvarligt när han fick en kniv stucken i ryggen. Ett ungdomsgäng med invandrarungdomar och etniskt svenska ungdomar hade tidigare nekats inträde till en föräldrafri fest. Vid en kiosk i närheten attackerades två av Torslandaborna och en 15-åring greps för att ha stuckit kniven rakt i ryggen på en av dem.
Trots att 15-åringen inte har invandrarbakgrund försöker den nazistiska tidningen Folkets nyheter på sin hemsida underblåsa rasistiska stämningar genom att påstå att det rör sig om en attack utförd av ”rasistiska icke-svenskar” och just för att offren var etniskt svenska.
”Men polis, massmedier och även anhöriga till de drabbade ungdomarna gör nu allt för att tysta ner det verkliga motivet till attacken – att ungdomarna attackerades för att de var svenskar och att de attackerades av rasistiska, icke-svenska ungdomar”, skriver till exempel Folkets nyheters skribent Charlotte Toborn under pseudonym.
I helgen arrangerades en demonstration i Torslanda som samlade ett 70-tal både kända högerextremister, vänner och anhöriga till den knivhuggna pojken. På högerextrema hemsidor försöker skribenter piska upp en hatstämning utifrån påhittade motiv bakom misshandeln.
Ett år efter Stigbergstorget sprider sig oron på nytt bland socialarbetare och polis när extrema politiska krafter på båda sidor försöker utnyttja och spä på befintliga konflikter mellan ungdomsgrupper.
Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare
Annons
Ämnen
Följ Expo i sociala medier
Studio Expo om den progressiva miljardären som blev en radikaliserad ägare av plattformen X.
Varför är medieproduktionen så viktig för extremhögern?
Följ Expo i sociala medier
Veckans Studio Expo om en mytomspunnen och kontroversiell journalistisk metod.