Rörelsen som fostrar mördare

Mikael Andersson, 19, misshandlades under en fest i maj i år. En vecka senare hittades Mikaels kropp dumpad i en gödselbrunn – brutalt slagen och dränkt. Bilderna från festen visar hur förövaren innan misshandeln gör Hitlerhälsning.

Mordet på Mikael är bara ett av de senaste fallen av dödligt våld som kopplas till den högerextrema rörelsen.
Expo har gått igenom de fall där personer med kopplingar till högerextrema rörelser har dömts för mord, dråp eller vållande till annans död från 1980-talet fram till i dag. Totalt har 23 personer dött till följd av nazisternas våld de senaste 25 åren.

Men mörkertalet är stort. Det finns ytterligare en handfull mord som Expo känner till där indicier talat för kopplingar mellan nazistorganisationer och gärningsmännen. Hur mån-ga nazisterna egentligen har bragt om livet vet ingen.
Expos kartläggning visar att 29 personer med kopplingar till de högerextrema organisationerna i Sverige ligger bakom de 23 dödsfallen.

Flera kända nazister

På listan finns några av de senaste decenniernas mest uppmärksammade mord, till exempel det på syndikalisten Björn Söderberg, som mördades i trappuppgången utanför sin lägenhet- i Sätra utanför Stockholm 1999.

Där finns morden i Malexander 1999, då Jackie Arklöv, Andreas Axelsson och Tony Olsson sköt ihjäl polismännen Olov Borén och Robert Karlström, men också vansinnesdådet vid Åkeshovs tunnelbana 2003 när den 71-årige pensionären Lennart Landin brutalt slogs ihjäl med ett järnspett. På listan finns också nazister som i dag har framskjutande positioner inom den högerextrema rörelsen. Till exempel Klas Lund – nu ledare för en av de mest militanta nazistiska organisationerna, Svenska motståndsrörelsen – som fälldes för dråp efter dödsmisshandeln av Ronny Landin på Nickstabadet 1986.

En värld fylld av våld

Gemensamt för alla fall är att gärningsmännen är eller var med i den högerextrema rörelsen – en rörelse där våldet inte bara tolereras utan är en del av ideologin.
– De här grupperna lever i en värld fylld av våld. Där är också graden där de känner sig provocerade eller attackerade låg, säger historikern Heléne Lööw, som under lång tid forskat om högerextremismen i Sverige.

Olika typer av offer

Få andra extrema grupperingar i samhället – inte ens MC-gängen som krigade under 1990-talet – har lämnat lika stor förödelse efter sig.

Trots det har det våldet pågått år efter år – kanske på grund av att domstolarna inte alltid kopplar samman dåden med gärningsmännens nazism.

För förövarna har inte bara gett sig på sina fiender – invandrare, homosexuella och vänsteraktivister. En sammanställning av domarna visar i stället att förövarnas offer varit såväl unga som gamla, invandrare som etniskt svenska, hetero- som homosexuella.

Ibland är offren bara några som de stött på ute på krogen och hamnat i bråk med. Andra gånger är det interna uppgörelser inom de egna kretsarna som lett till döden.

– Risken är inte bara att du kommer att utöva våld, utan också att du själv kommer att bli ihjälslagen om du går med i organisationerna. Det skapar hämnd och mothämnd, säger Heléne Lööw.

Inom rättspsykiatrin stöter man på flera av de nazistiska mördarna – även om få av dem dömts till rättspsykiatrisk vård.

Marianne Kristiansson är chefsöverläkare på rättspsykiatriska avdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset. Hon ser ett tydligt mönster bland dem som döms för grova våldsbrott – framför allt dödligt våld.

– En mycket stor andel av dem som är dömda för grova våldsbrott har haft kontakt med BUP, lider av personlighetsstörningar och har vuxit upp i mindre bra miljöer, säger Kristiansson.

Kombinationen av personlighetsstörning och nazism kan bli explosiv.

– För en person med dessa svårigheter som kommer in i en subkultur som idealiserar våld är sannolikheten stor att han går över gränsen, säger Kristiansson.

Stort inslag av övervåld

Ett annat gemensamt drag för flera av morden är ett stort inslag av övervåld.

– Vi hittar det mest extrema övervåldet när det gäller mord på homosexuella, säger historikern Heléne Lööw.
Ett exempel är när hockeyspelaren Peter Karlsson 1995 besinningslöst höggs ihjäl med 64 knivhugg eftersom mördaren trodde att han var homosexuell.

Grava personlighetsstörningar ligger ofta till grund för övervåldet.

– De här personerna känner sig ofta väldigt utanför samhället – de har ett hat och hämndbegär mot samhället. Har de dessutom störningar och kanske också ett missbruk ökar risken enormt för att det blir övervåld när de kommer i en våldsam situation, säger psykiatrikern Marianne Kristiansson.

– Då kanske det inte räcker med att bara döda någon, utan de sticker kniven 64 gånger i offret.