Rädda människor är bland det farligaste som finns

Publicerad 2010-03-09 17:56

<b>Lena Sundström</b> är journalist och författare. Hon har bland annat gett ut boken "världens lyckligaste folk", leopard förlag 2009, som handlar om främlingsfientligheten i Danmark. Hon har tidigare varit programledare för tv4:s Kalla fakta och kolumnist på aftonbladet.<br><br>Sundström har även värvats av tv4 som samhällskommentator och profilerad reporter på tv4-nyheterna

Danmark är på många sätt Sverigedemokraternas drömland. Ett fritt land där man får säga vad man vill, säger Sverigedemokraterna.

Låg arbetslöshet och en blomstrande ekonomi tack vare hårdare krav på ”de fremmede”. Ett tryggare land, där dansken inte längre behöver vara rädd. Men hur är det egentligen? Vem är vinnarna och vem är förlorarna i dagens Danmark? Vad är det för slags samhälle som Sverigedemokraterna önskar för sina väljare?

Om vi börjar med ekonomin. Faktum är att Danmarks ekonomi blomstrade långt innan Dansk Folkeparti fick inflytande över dansk politik. Redan 1996 skrev Jyllands-Posten att Danmark hade gått in i en ny guldålder. BNP översteg 1 000 miljarder kronor. Privatkonsumtionen slog nya rekordhöjder. Men. Samtidigt som den breda majoriteten fick det bättre, så fanns det två grupper i samhället som hade fått det sämre. Den ena gruppen var de etniska danskar som befann sig längst ner på inkomststegen. Den andra gruppen var danska invandrare. De två grupper som skulle ha allt att vinna på att förena sig i gemensamma intressen, är nu de två grupper som hetsas mot varandra istället.

Klasskampen har ersatts av en kamp mot etablissemanget. Och den reella politiska kampen har ersatts av ett retoriskt krig, som aldrig kommer att leda till några konkreta politiska förbättringar. Bara ett kringkletande i ord. Vem vinner på det? Vem förlorar på det?

Att fokus på anställningstrygghet och pensionsavtal och försämrade arbetsmiljöer försvinner, medan en liten del av Danmarks befolkning, cirka 6 procent, får stå i centrum för nästan alla frågor.

Det praktiska med ”utlänningsfrågan” är nämligen att den precis som ”klassfrågan” går att applicera på det mesta. Bostadspolitik, utbildningspolitik, jämställdhetspolitik, säkerhetspolitik, sysselsättningspolitik. När jag intervjuade danska chefredaktörer var de överens. Utlänningsfrågan totaldominerar medierna på ett sätt som gör att andra frågor hamnar i skymundan. Klassfrågan och fördelningspolitiska frågor, allra mest.

Så hur mycket är invandrarfrågan ett skapat problem som man har fastnat i, istället för att komma vidare? Någon självklar koppling mellan ökad främlingsfientlighet och ökad invandring är ju svår att se. Danmark har betydligt färre invandrare än Sverige. Stödet för Dansk Folkeparti är allra starkast i kommuner som Kalundborg - en kommun med 1,9 procents utomeuropeiska invandrare. Till och med Finland, med sin låga invandring, har fått ett främlingsfientligt parti som heter Sannfinnarna. Det verkar faktiskt som att främlingsfientligheten i ett land snarare ökar, ju mer utrymme de här frågorna får. Att fördomar inte är något som går att lufta bort, så att behovet av partier som Sverigedemokraterna en dag minskar.

Varför? Enligt de danska chefredaktörer som jag har pratat med är det väldigt enkelt. När ”utlänningsfrågan” hamnar i fokus vänder sig väljarna till det parti som ”säkrast representerar den här typen av hållningar”. Ju mer tidningarna skriver om Anna Anka, ju fler pratar om Anna Anka, desto fler kommer att slå på TV3.

Frågan är förstås hur integrationen i ett land skall förbättras av att ett parti som Sverigedemokraterna eller Dansk Folkeparti får mer makt. Sverigedemokraternas väljare känner en oro inför framtiden. Men partier som Sverigedemokraterna har inget intresse av att oron skall minska. Tvärtom. Deras intresse ligger i att hålla rädslan vid liv. Det kommer alltid att ligga i deras intresse att människor hetsas mot varandra, blir främlingar inför varandra, istället för att de för en dialog med varandra. Den sämsta möjliga utgångspunkten för en lyckad integration. Och för ett välfungerande samhälle.

Rädda människor är bland det farligaste som finns. Därför är det viktigt att vi lyssnar på Sverigedemokraternas väljare. Inte på Sverigedemokraterna.

Facebookhärvan

Expos ideella reporter Morgan Finnsiö i Aftonbladet TV om Cambridge Analytica.