Lega Nord i avgörande position | Expo.se

Lega Nord i avgörande position

Publicerad 2013-02-19 13:48

På söndag går Italien till val. Det separatistiska och främlingsfientliga Lega Nord hoppas på seger i hemregionen Lombardiet och samarbetar åter med Silvio Berlusconi. En vinst skulle kunna leda till en låst politisk situation som kan äventyra hela Eurosamarbetet.

Man skulle kunna tro att valet på söndag och måndag skulle sända italienarna man ur huse för att rösta. Mycket står på spel. Landet har stått utan ekonomisk tillväxt i nära 14 år och befunnit sig i recession sedan 2007. Arbetslösheten ligger på elva procent och många italienare har drabbats hårt av höjda skatter till följd av åtstramningspolitiken det senaste året. Men riktigt så ligger det inte till. Valdeltagandet bedöms istället bli lägre än på länge. Den politiska apatin är stor och politikerföraktet har nått nya höjder efter en rad skandaler de senaste åren.

Valkampen är dock hetare på vissa håll än andra. I Lombardiet, Italiens folkrikaste region med en ekonomi i samma storlek som Österrike, ser valet ut att bli en rysare. Här hoppas ledaren för det separatistiska och invandrarfientliga Lega Nord, Roberto Maroni, på att bli regionens president. Till sin hjälp har han landets mest kände politiker – Silvio Berlusconi – som med en EU-kritisk populism hoppas på att återta makten i landet. Lombardiet saknar nämligen inte strategisk betydelse – tvärtom. Regionen, även kallad ”The Ohio of Italy” kan tack vare Italiens komplicerade valsystem komma att avgöra den parlamentariska balansen i landet.

Vinner alliansen i Lombardiet eller någon annan av de folkrika Norditalienska regionerna har man chans att uppnå en majoritet i senaten, tack vare ett ”bonussystem” som ger vinnaren ett antal bonusmandat. Peter Loewe, frilansjournalist och mångårig Romkorrespondent på Dagens Nyheter, förklarar hur det italienska valsystemet fungerar:

- Säg att Berlusconi skulle få 200 röster mer än vänstern, så skulle han ändå få en majoritet av mandaten. I senaten räknas inte ”bonusen” nationellt, som i underhuset, utan regionalt. Då blir de största regionerna, som Lombardiet och Piemonte, där också Berlusconi och högern är relativt starka, avgörande. Man kan få en situation där man får olika majoritet i senaten och underhuset, vilket naturligtvis är en politisk mardrömssituation.

Få bedömare tror att Berlusconi har en chans att vinna i underhuset – där har center-vänsteralliansen under socialdemokraten Pier Luigi Bersani hittills haft ett övertag på knappt tio procent. Berlusconi och Lega Nord kommer därför att satsa på senaten, för att där kunna förhala beslut och tvinga fram nyval. Omvärlden ser med fasa på en utveckling där ett kluvet italienskt parlament skulle kunna äventyra hela Eurosamarbetet.

Lega Nord är inte på något vis nykomlingar i det Italienska politiska landskapet, eller ens i nationell regeringsposition. Tvärtom har de varit inblandade i alla av Berlusconis koalitioner. Det var Lega Nord som hjälpte Berlusconis dåvarande parti Forza Italia till den nationella segern 1994, och som tog den ifrån honom genom att dra tillbaka sitt stöd sju månader senare. 2001 gav han sig på ett samarbete igen, genom en allians med Lega Nord och det postfascistiska Alleanza Nazionale. Denna gång gick samarbetet bättre, och koalitionen kom att under fem år regera Italien. Det var även en liknande koalition som gav Berlusconis nystartade parti Frihetens folk segern 2008.

Lega Nords politik är starkt separatistisk. Deras strävan är en självständig Norditaliensk region – Padanien. Retoriken är allt som oftast riktad mot ”tjuvstyret i Rom”, men även mot Bryssel.

- Sedan är man invandrarfientliga, naturligtvis. I vissa fall extremt, säger Peter Loewe.

Han nämner hur partiet i sina förslag bland annat velat ha separata bussar för invandrare och italienare.

Silvio Berlusconi har länge varit ett slags enande kraft för Italiens extremhöger. I hans nuvarande center-högerkoalition ingår även nyfascistiska La Destra – ett parti vars svenska Sverigedemokratisk Ungdom haft samarbete med.

- Han har aldrig brytt sig om att han haft högerextremister eller nyfascister kring sig, säger Peter Loewe.

Exemplen är många på när Berlusconi gjort tveksamma uttalanden med rasistiska undertoner. Det senaste kommer från den 27 januari i år – Förintelsens minnesdag – då Berlusconi hyllade Italiens förre diktator Benito Mussolini. Inför ett journalistuppbåd i Milano fördömde han förvisso Mussolinis raslagar, men menade samtidigt att diktatorn ”gjorde mycket gott på andra områden”.

Politiska bedömare har tolkat uttalandet som ett sätt att flörta med högerextrema väljare och den växande skara i Italien som sympatiserar med Mussolini, men Peter Loewe avfärdar sådana tankar. Istället kallar han uttalandet för en ”fadäs”.

- Jag tror inte att han räknar med att vinna väljare på att säga det här. Fast vissa fadäser gör han uppenbarligen medvetet, som när han kallade Barack Obama för solbränd och några veckor senare sa samma sak om Michelle. Det där vet man ju inte, men det är möjligt att han tycker att det är roligt.

Även andra kandidater har flörtat med nyfascisterna inför valet. Beppe Grillo, en samhällskritisk komiker vars parti Femstjärnan ligger omkring 15 procent i opinionsundersökningarna, sträckte nyligen ut en hand till medlemmar av nyfascistiska CasaPound när han sa att de delade många idéer.

Oavsett vad Berlusconi hade för avsikt med uttalandet går det att konstatera att det inte påverkat hans parti negativt. I valrörelsens sista opinionsundersökning – inga nya mätningar publiceras efter den 9 februari – låg Berlusconis parti Frihetens folk fortfarande efter vänster-centerledaren Bersani, på andra plats före avgående premiärminister Monti och Beppe Grillos parti.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

Förstå och motverka rasistiska idéer?

Fyra nummer per år, fullspäckade med fördjupande reportage, granskande analyser och antirasistiskt motstånd, samt digital tillgång till alla tidskrifter från 1995 till i dag.

Annons