SD röstade nej till papperslösa barns rätt till utbildning

Den nya lagen, som gäller från den 1 juli i år, innebär att alla barn i Sverige - även de uppskattningsvis 2000-3000 som lever här utan tillstånd - ges rätt till utbildning, från förskola upp till gymnasiet. Frågan väcktes av redan 2004 av moderaten Ulrika Karlsson, som länge haft ett engagemang i flyktingfrågor.

- Jag vet inte hur det ser ut i dag, men då jämförde jag med fascistiska kommuner i Italien, där alla barn - även papperslösa - fick gå i skolan. Då tyckte jag att det var dags att någonting hände även i Sverige, säger hon.

- Jag har motionerat varje år om det här för att hålla frågan levande, säger hon.

När riksdagen röstade om förslaget i går gavs bifall från samtliga partier förutom SD - som enhälligt (med undantag för ledamoten Johnny Skalin som tryckte fel; han beklagar sig inför sina partikamrater och har skickat en rättelse till kammarkansliet) röstade nej. Partiet motsätter sig lagen på flera grunder. Bland annat menar det att en dylik ändring av skollagen uppmuntrar till ytterligare invandring till Sverige.

”Kostnaderna för denna lagändring kan initialt ses som relativt ringa, men befaras stiga med tiden, främst på grund av denna lagändrings migrationspolitiska effekt.”, skriver partisekreteraren Björn Söder med flera i motionen.

Ulrika Karlsson liknar resonemanget vid argumentet om ”social turism” som användes av nej-sidan vid folkomröstningen om Sveriges medlemsskap i EU. Det varnades för att EU:s fria rörlighet skulle leda till att en ”våg” av människor flyttade till Sverige för att utnyttja välfärdssystemet. Det visade sig vara en falsk farhåga.

- Folk flyttar inte om man nu inte är tvungen att göra det, säger Karlsson.

Flera FN-organ har också rekommenderat Sverige att ändra lagen så att den rimmar bättre med FN:s barnkonvention, som stipulerar barns rätt till undervisning. SD, som också säger sig stå bakom konventionen, menar att regeringen tolkat den oseriöst.

”Att tolka denna konvention som att medlemsnationerna bör ge undervisning till människor som vistas illegalt i något av medlemsländerna är inte ett seriöst sätt att tolka FN-stadgarna. Det är självklart att undervisning för barn ska ske antingen i deras hemländer eller i de länder där de lagligt uppehåller sig.”, skriver man i motionen.

- Om vi hade pratat om svensk grundlag hade det varit en sak. Den lagen är till för att skydda svenska medborgare. Men konventionen om mänskliga rättigheter gäller för alla som uppehåller sig på svenskt territoritorium. Ska mänskliga rättigheter bara gälla för vissa?, undrar Ulrika Karlsson.

- Om man argumenterar på det här viset har man inte träffat människor som lever gömda. Att leva gömd med barn, det är bland det värsta man kan göra. Det innebär en konstant oro.

Ulrika Karlsson säger att hon hade hoppats på att lagen skulle gå ännu längre.

- Jag hade gärna sett ett uttryckligt förbud mot polisen att hämta barn i skolan. Nu finns det föräldrar som är oroliga för att skicka sina barn till skolan. Det är inte ok att de tvingas sitta med sina föräldrar dag ut och dag in.

Den delen av Karlssons motion fick dock avslag. Beskedet som gavs var att det måste få vara upp till polisen att göra en egen professionell bedömning. Skolor, kyrkor och vårdplatser brukar också ses som en fristad för flyktingar. Det räcker inte, menar Ulrika Karlsson.

- Det är jättevagt, det såg vi senast i Reva-projektet, säger hon, säger hon.

Carina Herrstedt, Sverigedemokraternas representant i Utbildningsutskottet, har avböjt intervju.