"Romernas situation i Europa oroar"

Vad tycker du att polisen kan göra nu?

– De kan svara specifikt på varför de sorterat ut en den del av befolkningen på grund av deras genetik. Är svaret att det kopplar genetik till kriminalitet så handlar det om ren rasism. Det var så Hitler motiverade att romerna skulle utrotas, säger Ian Hancock till Expo Idag.

Ian Hancock är professor på University of Texas och en ledande romsk människorättsaktivist. Expo Idag träffade honom i Uppsala på en internationell konferens om Aniziganism där han hållit ett anförande om att dagens situation för många romer kan förklaras med hjälp av historien. Samtliga ministrar i Sverige hade enligt arrangörerna fått en inbjudan till konferensen, men ingen dök upp.

Hancock lyfter upp att rasism, extrem fattigdom, dåliga bostäder, dålig tillgång till sjukvård och utbildning är vardag för många romer. Förhållanden som lett till att romer i snitt lever kortare än den genomsnittlige europén.

– I Bulgarien och Rumänien lever 80 procent av den romska befolkningen på mindre än fyra dollar om dagen. I Ungern lever 40 procent under fattigdomsgränsen. FN beskriver diskrimineringen och rasism mot romer som ett av de allvarligaste människorättsproblemen i Europa.

Fram tills åtminstone 1864 användes romer som slavar i Rumänien. När slaveriet upphört fick de tidigare slavägarna kompensation för förlusten. Inget program inleddes för att utbilda och integrera de före detta slavarna till ett fritt samhälle. De romer som befriades från nazityska koncentrationsläger fick inte heller någon kompensation eller hjälp att bearbeta sina upplevelser.

– De skickades ut i en fientlig värld, där antiromska lagar fortfarande fanns. Det är vår historia.

Efter kommunismens fall sökte sig många östeuropeiska romer som inte fått någon utbildning utan tvingats leva i fattigdom, sig till västländer.

– Trots att slaveriet för länge sedan upphört i Rumänien så behandlades de fortfarande som djur. Många lämnade Rumänien för Väst. De hade hört historierna om demokrati och frihet. Men de skulle tvingas att anpassa sig till en annan fientlig miljö.

Ian Hancock säger att västeuropéer tidigare generellt haft en stereotyp bild av romer som exotiska och harmlösa. En bild skapad av sagoberättelser och filmer.

– Nu träffade de riktiga människor med riktiga problem. För länder i Väst handlade det om att ge plats åt nykomlingar som kom från fördomar och med ett arv av förföljelse. De behövde tillgång till vård och bostäder.

Situationen för romer i Europa har dock inte förändrats.

– Fattigdomen, arbetslösheten, och den dåliga standarden på bostäder är som innan EU utvidgades. Romer är lika långt borta från den normala levnadsstandarden i sina hemländer som tidigare.

De antiromska strömningarna i Europa tilltar. Ian Hancock säger att en nyckel för att stärka romers rättigheter och ställning är utbildning för romer, så väl som för icke-romer.

– Vi behöver advokater, läkare, lärare och politiker. Utbildning är passet till friheten. Det är vagheten i vad som är den romska identiteten som gör den så lätt för utomstående att manipulera. Så länge vi trivialiseras kommer inte heller våra problem att tas på allvar.

Medierna bidrar till den stereotypa bild av romer som präglar många i Europa.

– Medierna kunde ha varit en stark allierad men är det motsatta. Tidningar skapar attityder. I Rumäniens största dagstidning kunde man läsa att ’zigenare tros ha kriminalitet i sina gener’ och upprepade därmed Hitlers propaganda. Men detta är inte bara attityder i Centraleuropa. I England publicerade The Daily Express en löpsedel med texten ’Zigenare ni kan inte komma hit’.

– Vi klagar men våra röster hörs inte. Så länge medierna känner sig självsäkra att vad de än skriver om oss så kommer det att kunna passera. Så länge deras fantasier tillåts ha fritt spelrum så kommer de hela tiden sätta bilden av oss. Vi har inte kontroll över vår egen identitet. Utan utbildning kan vi inte berätta om hur vi haft styrkan och beslutsamheten att överleva decennier av förföljelse, slaveri och förtryck.

Rapporteringen om flickan ”Maria” som omhändertagits i Grekland av grekiska myndigheter användes som exempel på hur medier sprider antiromska myter. I efterhand har det kommit fram att den familj som tog hand om ”Maria” troligen gjort det för att hennes biologiska familj varit så fattig att de lämnat henne i deras vård. I medier spekulerades det bland annat om att ”Maria” tvingats tigga och dansa för pengar.

– De hade fritt spelrum att lyfta fram den litterära stereotypen om att romer stjäl barn. Ingen analys gjordes över hur en situation som den i fallet kring Maria kunnat uppstå. Vi bevittnade ingen oro från medier om att romska barn tvingas leva hela sina liv i fattigdom. Förutom i något inslag i BBC, så bemödade sig ingen att skriva om de skamliga förhållanden som romer lever under i Europa.

Ian Hancock är oroad över situation i Europa.

– Jag är inte optimistisk i det korta perspektivet och jag är faktiskt inte i optimistisk i det långa perspektivet om jag ska vara ärlig med dig. Européer måste lära sig att acceptera olikheter. Det kan bara ske när alla får lika villkor och ingen stöts bort.