Högerextremister i Ukrainas nya regering

Efter flera månader av demonstrationer i Ukraina avsattes den 22 februari presidenten Janukovytj och ny regering formerades. Det högerextrema partiet Svoboda tilldelades fyra ministerposter.

Parlamentsledamoten Oleksander Sych tog platsen som vice premiärminister. Sych har bland annat skapat rabalder efter att ha förespråkat ett totalförbud mot aborter, även i fall då kvinnor blivit gravida efter våldtäkt. Posten som miljöminister innehas av Andriy Mokhnyk, som så sent som i oktober 2013 mötte det italienska nyfascistiska partiet Forza Nouva. I en notis på partiets hemsida talar Mokhnyk varmt om samarbetet med sina allierade. Dessutom har Svobodamedlemmen Ihor Shvayka tilldelats posten som jordbruksminister och den tidigare avsatte kaptenen i Ukrainas flotta Ihor Tenyukh blivit försvarsminister.
Utöver detta är även Svobodamedlemmen Oleh Maknitskyy numera landets nya chefsåklagare.

Trots den korta tiden vid makten har Svoboda redan fått inflytande över politiken. Bland de första förändringarna som klubbades av den nya regeringen var att riva upp en lag om minoriteters rätt till sitt språk, en lag som Svoboda varit starka kritiker till. I detta nu diskuteras ett förslag från Svoboda som skulle förbjuda bland annat ryska tv-kanaler i Ukraina. Enligt Svoboda sprider de en felaktig och partisk bild av den politiska utvecklingen i landet.

Ukrainas extremhöger har tagit plats i landets nya styre efter att ha spelat en stor roll i revolutionen. Protesterna började efter att den numer avsatta presidenten Viktor Janukovytj på ett EU-möte i Litauen inte skrev på ett handelsavtal som skulle leda till närmare samarbete med EU. Oppositionen oroade sig för att Ukraina skulle närma sig Ryssland allt mer. Men protesterna gäller inte bara att Ukraina inte skrev avtal med EU. Korruptionen i landet är utbredd och många ukrainare upplever att de inte bor i en demokrati.

Högerextrema grupper i Ukraina har utnyttjat missnöjet och Svobodas aktivister har tillsammans med den mer radikala gruppen Högra sektorn varit framträdande i protesterna. Ockupationen av stadshuset i Kiev förra året leddes av en Svoboda-företrädare vid namn Igor Myroshnychenko. Demonstranterna ska då ha tillbringat månader i Ukrainas huvudstad Kievs stadshus, efter att det använts som ett högkvarter. Under ockupationen kunde man se att anhängare satt dit Svobodas flagga, tillsammans med andra vit makt-symboler.

I valet 2012 fick Svoboda ett valresultat på nära 10,5 procent. Partiet är ökänt för sin antisemitism, homofobi och sitt hat mot ryssland. Svoboda vill återinföra inrikespass där den etniska tillhörigheten ska registreras.

Trots Svobodas roll i protesterna är deras inställning till EU inte entydig. Å ena sidan rör det sig om ett parti vars väljare är de mest EU- och västvänliga. Enligt Per Anders Rudling, forskare vid historiska institutionen i Lund, visade en undersökning att drygt 77 procent av Svobodas anhängare kan se ett närmare samarbete med EU. Men samtidigt är partiets inställning till EU allt annat än positiv. Svoboda ser EU som ett hot mot den ukrainska kulturen. Företrädare för partiet har kallat EU-vänliga politiker för ”liberaster” och ”toleraster”.

Per Anders Rudling menar att den nuvarande situationen i Ukraina gynnar Svoboda.
– Den politiska arenan ser ut så att det finns kommunisterna längst till vänster, och sedan Svoboda längst till höger och där emellan finns olika partier som är ganska konturlösa och inte ideologiskt drivna, utan allmänt populistiska. Svoboda är i dagsläget det enda partiet som erbjuder ett alternativ, en vision där ideologin och nationalistisk agenda står i centrum, säger han.

En annan anledning till Svobodas framgång i landet tror Per Anders Rudling är att den allmänna synen på homosexualitet i Ukraina är negativ. Och Svoboda är det partiet som har profilerat sig hårdast mot homosexuella.

Enligt Per Anders Rudling ligger Svoboda ideologiskt nära de svenska Nationaldemokraterna. Partierna har tidigare samarbetat och driver liknande frågor som exempelvis frågan om etnopluralism.

- Någonstans mellan Svenskarnas parti och Nationaldemokraterna ligger Svoboda. De är alltså inte jämförbara med Sverigedemokraterna eller Nederländernas Geert Wilders. Det går även att jämföra dem med Jobbik i Ungern, säger han.

I Sverige är det framför allt Svenskarnas parti som haft samröre med Svoboda. Förra året anordnade Svenskarnas parti en konferens där Svobodas företrädare Taras Osaulenko var på plats.