Regeringens riktlinjer till polisen om hatbrott

Expo Idag har tagit del av Justitiedepartementets uppdrag till Rikspolisstyrelsen om att utveckla arbetet kring hatbrott och som regering formellt fattar beslut om på torsdag. I det framgår att Rikspolisstyrelsen i samverkan med flera andra svenska myndigheter ska ta fram enhetliga riktlinjer kring hatbrott.

"Polisen, Åklagarmyndigheten och Brottsförebyggande rådet beskriver i dag hatbrott på olika sätt. En samsyn är önskvärd." står det i uppdraget.

Rikspolisstyrelsen får även i uppdrag att stärka kunskapen kring hatbrott och förtroendet för polisen inom de grupper som är speciellt utsatta för hatbrott.

"Det förekommer att personer som utsatts för hatbrott avstår från att anmälla det till polisen. Skälen till att hatbrott inte anmäls skiftar, men i vissa fall beror det på att den utsatte skäms eller är rädd för att utsättas för nedsättande bemötande hos polisen".

För att stärka förtroendet ska polisen utveckla och stärka sin samverkan med företrädare för intresseorganisationer och grupper som är särkilt utsatta för hatbrott.

Tidigare har det väckts krav från bland andra riksdagsledamoten Maria Ferm (MP) att det i regleringsbrevet till rikspolisstyrelsen ska framgå att hatbrott är en särkilt prioriterad fråga. Regleringsbrevet är regeringens direktiv till en myndighet.

Även i Rikspolisstyrelsens tillsynsrapport från 2013 om polisens förmåga att upptäcka och utreda hatbrott påpekades att de styrdokument som reglerar polisens arbete inte omnämner hatbrott som en prioriterad fråga. Detta ska ha lett till att de flesta polismyndigheterna i landet "väljer bort området i verksamhetsplaner och andra styrdokument".

I rapporten konstaterades också att de län där polisen ändå valt att prioritera hatbrott och inrättat särskilda utredningsgrupper så är polisen bättre på att hantera och utreda brotten. Justitieminister Beatrice Asks pressekreterare Per Claréus menar att regeringens nya uppdrag till Rikspolisstyrelsen är ett ännu effektivare verktyg än direktiv i regleringsbrevet.

– Man kan trycka in väldigt mycket i ett regleringsbrev. Ett problem med det är att prioriteringar kan försvinna i mängden. Att ge ett uppdrag till rikspolisstyrelsen om vad de konkret ska göra blir mycket tydligare. Tanken är ju förstås att det man får ut av ett sådant uppdrag ska vävas in i polisens verksamhet så att man får en större enhetlighet.

Uppdraget till Rikspolisstyrelsen ska redovisas för regeringen senast den 27 februari 2015. I redovisningen ska polisen beskriva vilka åtgärder som vidtagits och hur polisen i de olika länen integrerat arbetet mot hatbrott i sin verksamhet.

Daniel Vergara