Daniel Poohl: Håll ihop mot terrorn

Fredagens terrordåd i Paris är så ohyggliga att de är svåra att ta till sig. Det som ser ut att vara en samordnad attack regisserad av Islamska staten saknar motstycke i Frankrike i efterkrigstid. Massmorden i den parisiska höstkvällen var cyniskt planerade, med det enda syftet att döda så många som möjligt. I skrivande stund har 129 personer förlorat livet. Bakom siffrorna finns människor vars enda brott var att de njöt av den frihet som Islamska staten hatar. Terrordådet är ett brutalt slag mot det öppna samhället, i kärleken och jämlikhetsidealens huvudstad.

Islamska statens terror kommer ur en ideologi som vill välta omkull pluralism, demokrati och jämlikhet. Det är fascism i religiös skrud och den har sitt syskon i extremhögern med sina fantasier om det homogena samhället och dess fiender. Nu har IS av allt att döma på allvar utvidgat sitt krig till Europa och det kommer att dröja innan hotet klingar ut.

Därmed står Frankrike och Europa inför en oerhörd utmaning. Efter attentatet mot tidningen Charlie Hebdo och morden i en judisk matbutik i januari samlades landet i mäktiga demonstrationer för republikens ideal. Det går förvisso att hävda att det många gånger är långt mellan de stora orden och den politiska verkligheten i Frankrike. Men ambitionen från regeringen var då tydlig. Islam skulle inte bära skulden. Sorgen och mobiliseringen mot terrorn var öppen för alla.

Nu ska landet försöka resa sig igen. Om möjligt är prövningen den här gången än större. I bakvattnet lurar Front National som kommer att ta alla chanser att utnyttja rädslan för sina egna syften. Och misstron och hatet mot muslimer gör att risken för missriktade vedergällningsattacker är stor. Dessutom måste Frankrike, och resten av Europa, klara av att resa ett motstånd mot terrorn utan att falla in i islamofobiska tankefigurer och politiska lösningar.

Nu är tid att sörja och samlas mot terrorn och dess idéer. Och Frankrike behöver vår solidaritet för att kunna hålla hatet stången. Svaret måste vara att värna de ideal Islamska staten avskyr och i praktisk politisk leva upp till dem.

Nu om någon gång är det viktigt att komma ihåg att konflikten inte står mellan väst och islam. Den står mellan de som vill bygga sina samhällen på homogenitet och hat mot minoriteter och oss som tror på ett öppet och pluralistiskt samhälle.

Därför måste vi klara av att lyfta blicken och se att vi inte är ensamma om den rädsla och oro som terrorn sprider. Under torsdagen dog 41 personer i ett IS-attentat i Beirut. I Irak har terrorn varit en del av vardagen under många år. För många européer med rötter i mellanöstern är det dåd som får kroppen att darra. Dessutom kommer de flesta av dem som söker asyl i Europa från den del av världen där Islamska staten utropat sin egen stat genom mord och etnisk rensning.

När vi sträcker ut vår hand i solidaritet mot Paris får vi inte glömma alla de andra som drabbats av Islamska statens besinningslösa våld.

Det handlar inte att förringa offren i Paris, eller för den delen Beirut. Tvärtom. Rädslan och oro bryr sig inte om gränser. Det får inte heller beslutsamheten stå emot terrorns försök att diktera våra liv göra.