Därför demonsterar nazisterna på första maj

Basen i Nordiska motståndsrörelsen ideologi är en fanatisk antisemitism, själva grundbulten i nazismen. För Nordiska motståndsrörelsen står den yttersta striden mot en påstådd judisk världsmakt. Därför är parollen för söndagens manifestation i Borlänge ingen slump. ”Kamp mot storfinans och folkförrädare”. Med andra ord, kampen mot den påstådda judiska världskonspirationen och de som står i vägen för Nordiska motståndsrörelsens samhällsvision.

Inte heller valet av datum, den första maj, är någon slump. Att man demonstrerar första maj är en del av en nazistiskt tradition med rötter i NSDAP, det nationalsocialistiska arbetarpartiet i Tyskland. Första maj var en högstidsdag under tredje riket och vi har sett flera nazistiska manifestationer i Sverige. Senast 2014 genomförde Svenskarnas parti en manifestation i Jönköping och då klämtade kyrkklockorna som en varning för nazismen.

Nordiska motståndsrörelsen vill visa sina muskler i Borlänge. Det är den grupp som dominerar det rasideologiska landskapet och organisationen växer både i Dalarna och runt om i landet.

Borlänge är en plats där socialdemokratin har en traditionellt stark roll. Det innebär att Nordiska motståndsrörelsens manifestation är extra provocerande och det är precis det rörelsen vill åstadkomma - en provokation och en reaktion. I staden har även Nordiska motståndsrörelsen en ersättare i kommunfullmäktige efter att Pär Sjögren, som är dömd för en rad brott, skrivits in på Sverigedemokraternas valsedel.

Den första maj i Borlänge så bevittnar vi Nordiska motståndsrörelsens nya strategi. Man försöker bredda sig och tilltala fler än den fanatiska nazisten som inte drar sig för att attackera dem som man ser som sina fiender.

Det är därför som Nordiska motståndsrörelsen lagt stor vikt vid att kommunicera att så länge man delar deras ide är man välkommen, man ska till och med kunna ta med sig barnen till Borlänge utan att behöva vara orolig.

”Alla folkfränder som sympatiserar med detta budskap är välkomna att delta oavsett om de är medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen eller inte.” skriver organisationen.

Nordiska motståndsrörelsen har alltid sett sig själv som en nazistisk elittrupp som står längst fram och som går före för att bereda vägen för massan i den revolution som man ser framför sig. Det vill man fortfarande göra, men man inser samtidigt att man då behöver växa som organisation. Då står den elitistiska fanatismen i vägen.

Ett exempel på den nya strategin är att man inför manifestationen publicerat en intervju med en kvinna i 40-års åldern, som beskrivs som en tidigare var socialdemokrat men som nu ”talar ut” om hur hon kommit över till ”goda sidan”, som Nordiska motståndsrörelsen beskriver det. Hon lyfts inte fram som en stridbar fanatiker som är bered att kliva ut i strid. Utan som en lokalt förankrad, stabil samhällsmedborgare som svikits av arbetarrörelsen men nu hittat ett nytt hopp i Nordiska motståndsrörelsen.

Organisationen har samtidigt inte tonat ned antisemitismen och demokratiföraktet. Detta är deras stora dilemma. Det är svårt att vara en inbjudande organisation samtidigt som våldsromantiken flödar och hatet mot samhället är kompakt. I organisationen är dessutom många aktivister dömda för våldsbrott och minsta möjliga antydan till något som kan uppfattas som en attack mot dem tas som intäkt för att misshandla, eller som det heter i deras retorik - ”att tillrättavisa” .

Nordiska motståndsrörelsen ser sig som arvtagare till tredje rikets nationalsocialism. Det är viktigt för organisationens identitet att inte tumma på de idealen. Historiskt har också organisationen inspirerats av den amerikanska terrororganisationen The Order och den rumänska fascisten Corneliu Codreanu som under mellankrigstiden ledde den våldsamma underjordiska terrorgruppen S:t Mikaels legionärer, mer känd som Järngardet.

Järngardet gjorde sig skyldiga till politiska mord och pogromer mot framför allt judar. Codreanu fängslades och 1938 avrättades han.

Nordiska motståndsrörelsen är ökända för en rad våldsdåd. En uppmärksammad händelse är när ett 30-tal aktivister i organisationen 2013 attackerade en antirasistisk manifestation i Kärrtorp. Urskillningslöst kastade aktivister från Nordiska motståndsrörelsen flaskor och bengaler mot den antirasistiska folksamlingen som innefattade barn och barnvagnar. De gick även till angrepp med påkar och sköldar. Ett 20-tal aktivister ur Nordiska motståndsrörelsen dömdes senare för attacken, bland dem ledande personer i organisationen.

2012 attackerade aktivister från Nordiska motståndsrörelsen ett antirasistiskt möte i Ludvika. Där misshandlade den nuvarande riksdagsledamoten Daniel Riazat (V) som då var politiker i Falun. Idag har Nordiska motståndsrörelsen en plats i Ludvika kommunfullmäktige efter att ha kuppat in sig på ett sverigedemokratiskt mandat.

På första maj samlas samma organisation, bara fyra mil därifrån, för sin demonstration i Borlänge. I leden kommer personer finnas som var inblandade i attacken mot Daniel Riazat. I ett försök att göra nazismen lite mer rumsren, men samtidigt redo att möta varje uppfattat angrepp med våld.