Ungern röstar om flyktingmottagning – det här behöver du känna till

Det här behöver du känna till om folkomröstningen på söndag:

Många länder inom EU har länge efterlyst ett solidariskt fördelningssystem av flyktingar inom unionen, främst för att lätta trycket från mottagarländer som Italien och Grekland. Ett urvattnat förslag som endast omfattar 160 000 flyktingar röstades med stor majoritet igenom förra året.

Sedan beslutet har endast 5 500 flyktingar omfördelats. Oviljan har varit stor i många länder, framförallt i Östeuropa. Det starkaste motståndet har kommit från de så kallade Visegrad-länderna: Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. Många ledare inom EU, däribland EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, har erkänt att systemet hittills inte fungerat.

EU-länderna har i praktiken till september nästa år på sig att genomföra beslutet och börja ta emot flyktingar inom systemets ramar. Inte förrän då har EU möjlighet att dra de länder som vägrar följa beslutet inför EU-domstolen. Det är dock osannolikt att det ens då kommer att hända.

På söndag genomför Ungern en folkomröstning om EU:s omfördelningssystem. Frågan som Ungrarna ska ta ställning till är följande, hårt vinklade frågeställning: ”Vill du att EU ska ha rätt att beordra bosättning av icke-ungerska medborgare i Ungern utan parlamentets godkännande?”

I opinionsmätningarna leder nej-sidan. Valrörelsen präglas av främlingsfientlighet. Sedan tidigare har regeringspartiet Fidesz, med Victor Orbán i spetsen, utmärkt sig för sin främlingsfientliga retorik och sin nedmontering av pressfriheten i landet. Utvecklingen drivs på av det högerextrema partiet Jobbik som fick över 20 procent av rösterna i förra årets parlamentsval.

Fidesz har satt upp plakat över hela landet med budskap som: ”Visst du – sedan migrationskrisen har över 300 människor dödats i terrordåd i Europa” eller ”Visste du – sedan migrationskrisen har de sexuella övergreppen ökat i Europa”. Man har även gjort utskick till landets samtliga hushåll. Flyktingar framställs dels som lycksökare och dels som potentiella terrorister och våldtäktsmän.

Visegrad-länderna vill till skillnad från övriga EU stoppa samtliga flyktingar från att komma till Europa, samt ge de nationella parlamenten rätt att själva bestämma om de vill ta emot flyktingar eller inte. Orbán har föreslagit EU-finansierade flyktingläger i bland annat Egypten och Libyen.

Oppositionen i Ungern är väldigt svag och har i princip imploderat. Politikerföraktet är väldigt utbrett. Den starkaste oppositionella rösten kommer istället från satirpartiet Den tvåsvansade hunden, som bland annat driver frågor som evigt liv och gratis öl till alla.

Genom crowdfunding har partiet lyckats samla ihop pengar till en egen landsomfattande reklamkampanj. Med samma utformning som Fidesz-kampanjen har partiet tryckt plakat med budskap som: ”Visste du – det finns fler affischer än migranter i Ungern” och ”Kom till Ungern – vi har jobb i London”. Partiet menar att emigrationen från Ungern är ett betydligt större problem än migrationen till landet.

Oppositionen uppmanar sina anhängare att kryssa i både ja- och nej-rutan på valsedeln och på så sätt göra den ogiltig. Det krävs fyra miljoner giltiga röster för att resultatet ska bli bindande för regeringen. Ungern har runt åtta miljoner röstberättigade. Valdeltagandet brukar vara relativt lågt. I till exempel omröstningen om EU-medlemskapet 2004 gick bara 37 procent av väljarna till valurnan. Regeringspartiet Fidesz är medvetna om vikten av ett högt valdeltagande. I sin kampanj försöker de locka ungrarna till valurnorna. Huvudbudskapet lyder: ”Chansa inte! Gå och rösta!”

Resultatet i folkomröstningen har ingen formell betydelse. EU:s beslut står fortfarande fast. Däremot har det en politisk betydelse. Många analytiker menar att det är politiskt omöjligt för EU att tvinga igenom beslut som ett land sagt nej till i en folkomröstning.

Å andra sidan är Ungern en stor nettobidragstagare från EU. EU-fonder och EU-bidrag är viktiga för landets ekonomi. Det kan bli svårt för Ungern att få igenom lika generösa villkor i nästa budgetförhandling om landet sätter käppar i hjulet för flyktingmottagandet. Särskilt Tyskland, som är en nettobidragsgivare och står för ett sort flyktingmottagande, kan tänkas pressa Ungern på den punkten.

Även om Ungern röstar nej så tror de flesta bedömare att det inte kommer skapa någon större friktion inom EU i första läget. Anledningen är att väldigt mycket färre flyktingar söker sig till EU i år. Detta på grund av EU:s avtal med Turkiet. Redan nu i oktober sätts det avtalet på prov. Turkiet kräver visumfrihet för sina medborgare till EU, men EU säger nej. Rivs avtalet upp kan flyktingströmmarna börja öka igen. Då kan sprickorna inom EU bli akuta redan i höst.