Presidentvalet Österrike: Ett viktigt symbolval för extremhögern

Publicerad 2016-12-01 13:28

Norbert Hofer är FPÖ:s presidentkandidat. Foto: Franz Johann Morgenbesser

På söndag är det presidentval i Österrike. För första gången sedan andra världskriget kan Europa få en högerextrem statschef. Om Norbert Hofer från FPÖ vinner är det ytterligare en signal till rasistiska krafter runt om i Europa att deras politik vinner allt större stöd.

Det har varit många turer i det österrikiska presidentvalet. I första valomgången fick Norbert Hofer från Frihetspartiet (FPÖ) flest röster av alla kandidater. De två största partierna, det konservativa ÖVP och socialdemokratiska SPÖ, fick se sina kandidater sållas bort. I stället blev det Alexander van der Bellen från De Gröna som blev Hofers motkandidat.

Den andra valomgången vann van der Bellen med knapp marginal. Ett resultat som bestreds av FPÖ. Och partiet fick rätt. I juli ogiltigförklarade Författningsdomstolen valet på grund av fel i valprocessen. Sedan skulle ett nytt val hållas i början av oktober. Efter att det visat sig att kuverten till valsedlarna hade för svagt lim sköts valdagen fram ytterligare.

Presidentens makt i Österrike är begränsad. Men det är en viktig symbolfråga. Donald Trumps seger i amerikanska presidentvalet sågs av många populistiska och högerextrema aktörer som en intäkt på att vindarna nu blåser i deras riktning. En vinst för Norbert Hofer i valet på söndag skulle spä på den känslan ytterligare.

FPÖ har det senaste decenniet fått allt mer stöd för sin politik och är idag landets tredje största parti. Det bildades redan 1955, vilket gör Österrike till det land efter andra världskriget som först fick se ett parlamentariskt högerextremt parti bildas. Det är ett parti med rötter i nazismen.

Den första partiledaren Anton Reinthaller och efterträdaren Friedrich Peter hade båda varit medlemmar i nazistpartiet och Waffen-SS. Anton Reinthaller dömdes efter kriget för krigsförbrytelser. Han hade precis innan han blev partiledare släppts ut ur fängelset.

FPÖ hade fram till 1980-talet inga större valframgångar. Men 1986 lyckades den nytillträdde partiledaren, Jörg Haider, leda sitt parti till ett stöd på närmare tio procent. Den största framgången hitintills kom 1999 då partiet fick 27 procent av rösterna med en kampanj där illegala invandrare pekades ut som anledningen till ökad kriminalitet och missbruk av socialbidrag. Valresultatet ledde till att FPÖ och konservativa ÖVP bildade koalitionsregering. En regeringsbildning som då sände chockvågor över Europa. I senaste valet 2013 fick partiet drygt 20 procent av rösterna.

På 1970-talet och en tid framåt lade FPÖ till med en något mjukare linje. Men dess historia har fortsätt att göra sig påmind. Jörg Haider, som gjorde partiet mer radikalt igen, sa till exempel i ett tal inför före detta Waffen SS-medlemmar 1995 att: ”Det är bra att det fortfarande finns anständigt folk i världen. Människor med karaktär, som håller kvar vid sina övertygelser oavsett hur starkt motvinden blåser och som varit sina övertygelser trogna till denna dag.”

Den mer radikala inriktning förstärktes när Heinz-Christian Strache tillträdde som partiledare 2005. Han har bland annat trivialiserat den nazistiska förföljelsen av judar när han 2012 jämförde protesterna mot den årliga högerextrema WKR-balen i Wien med Kristallnatten och hävdade att hans partianhängare behandlades som judarna under Förintelsen. Ungefär samtidigt publicerade han en antisemitisk nidbild på sin facebooksida. Bilden föreställde en bankman, med krokig näsa och davidsstjärnor på sin kavajärm.

Inför söndagens presidentval har Norbert Hofer har haft en mjukare framtoning. Men det är samtidigt ingen tillfällighet att han företräder FPÖ. Han vill bygga ett stängsel för att hålla invandrare ute och har lovat att ”stoppa invasionen av muslimer.” Hans tuffa hållning mot invandring och tycke för vapen har lett till att han kallas för ”Europas Donald Trump”.

Extremhögern agerar med självförtroende för stunden. Länder som Polen och Ungern ses som vunna och nästa år är det parlamentsval i Tyskland och Nederländerna samt presidentval i Frankrike. Val man hyser stora förhoppningar ska gå deras väg. Om Norbert Hofer vinner valet på söndag blir han extremhögerns första statschef efter andra världskriget. Det skulle leda till glädjerop bland högerpopulister och extremhögern i Europa och ses som ytterligare ett bevis på att de för en politik som går hand i hand med en allt större opinion.

Facebookhärvan

Expos ideella reporter Morgan Finnsiö i Aftonbladet TV om Cambridge Analytica.