Valet i Nederländerna – början på ett segerrecept mot extremhögern

Valet i Nederländerna är över. Den stora vinnaren blev det liberalkonservativa VVD med partiledaren Mark Rutte i spetsen. Partiet backar jämfört med senaste valet, men lyckades ändå i valets slutskede att hämta hem en del av de förlorade väljarna.

Geert Wilders parti PVV lyckades inte så bra som många hade befararat. Partiet ökar jämfört med förra valet. Men når inte upp till rekordvalet 2010 och har tappat rejält jämfört med hur det såg ut i opinionsmätningarna för några månader sedan.
Val tar tid att analysera. Det är ju egentligen inte förrän man har all data och har haft tid att gå igenom den ordentligt som det går att säga något vettigt.

Men redan nu går det att skönja en del trender. Kanske ser vi början på ett segerrecept mot extremhögern.

Välkommen till framtiden

Valet i Nederländerna har beskrivits som en termometer för vart hela Europa är på väg. Det är väl kanske att ta i. Nederländernas valsystem avviker från många andra länder och är långt ifrån någon miniversion av EU. Dessutom var det inget direkt avgörande val. Inget Brexit, ingen president som skulle utses. Inget ja eller nej till stora avgörande frågor.

Samtidigt kanske ändå valresultatet skvallrar om hur det kommer att se ut i framtiden. Väljarnas röster sprids ut på fler partier. Giganternas tid är förbi. Även om VVD står kvar som största parti så tappar de stöd jämfört med förra valet.
Sex partier ligger lite förenklat runt tio procentstrecket. Politiken fragmenteras. Gamla stridslinjer suddas ut och byts mot nya.

Talande nog gör Socialdemokraterna ett spektakulärt ras. De ser ut att tappa närmare 20 procentenheter.
Från vänster kommer det nya initiativet Grön Vänster, en frihetlig röst som skakar om hela vänsterflanken.

Högerpopulismen och rasismen tar en given del av kakan. Fallet Geert Wilders är kanske det mest talande exemplet på att partier som utmålar flyktingar, EU, islam och progressiva värden som ett hot mot nationen kommer att vara en del av det politiska landskapet under överskådlig framtid. Den stora frågan är hur de andra partierna förhåller sig till dem.

Så här kommer troligen politiken se ut framöver. Fler mellanstora partier. Nya partier som kan orientera sig i vår tids stora frågor. Och en högerpopulism som inte försvinner, bara för att man försöker låta lite mer som den.

Det kommer att bli rörigt, skakigt och polariserat. För att sticka ut räcker det inte med bra PR. Det behövs idéer. Den som tror att det bara är köra på i gamla hjulspår är den första att åka ut. Fråga bara de nederländska socialdemokraterna.

Trump-effekten - extremhögerns mardröm?

Valdeltagandet sköt i höjden under gårdagens val. Något som i sig kan ha stjälpt Geert Wilders. Många tolkar det som en mobilisering mot Geert Wilders. Eller i förlängningen Donald Trump. Både den konservative Rutte och Grön Vänster uppmanade väljarna att välja bort Geert Wilders hatiska budskap. Frågan är hur mycket effekt det egentligen hade. Hur som helst verkar Trumps valseger nu allt mer förvandlas till ett momentum för de politiska krafter som vågar ta spjärn mot högerpopulismen. Det går att vinna röster med en berättelse om ett annat samhälle än det typer som Wilders vill ha.

Geert Wilders ändå en vinnare

Trots Geert Wilders svaga valresultat kan han ändå gotta sig åt att hans utfall mot muslimer och flyktingar har gett resultat. VVD:s partiledare Mark Rutte må ha tagit tydlig ställning mot Wilders. Men samtidigt har han under de senaste åren anpassat sin retorik för att fånga upp den utbredda misstron och hatet mot muslimer. I början av året gav han sig in i valrörelsen med ett öppet brev till landets invandrare där han rådde dem som inte vill anpassa sig till Nederländernas kultur att ge sig av. ”Bete er normalt eller dra”, ungefär.

Den främsta förklaringen till Ruttes framgångar verkar dock inte ha varit hans retoriska tricks. Under valets absoluta slutskede blev Nederländerna indragna i en diplomatisk kris med Turkiet. Många politiska bedömare menar att var Ruttes statsmannamässiga hantering av rabaldret som gav partiet en sista skjuts.

Allt handlar inte om invandringen

Det har sagts att den Nederländska politiken under lång tid har handlat om tre i:n. Invandring, Islam, Integration. Men väljarna tycker helt andra frågor än viktiga. Enligt statsvetaren Cas Mudde har undersökningar visat att de viktigaste frågorna för väljarna handlar om välfärd, vården och ekonomisk ojämlikhet. Kanske inte så konstigt efter omfattande besparingspaket i finanskrisens spår.

Det kan ju vara en läxa till alla dem som säger att vi måste lyssna på verklighetens folk. Medan världen frågar sig om Nederländernas Trump ska skaka om det politiska etablissemang som blundat för invandringens problem. (Det är ju ofta så det låter nu för tiden) så funderar den nederländska befolkningen på andra saker.
Sånt som spelar roll på riktigt.