Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Rättegången inleddes på onsdagen i säkerhetssalen i domstolen i Frankfurt.

Åklagaren hävdar att John Ausonius den 23 februari 1992 sökt upp och konfronterat Blanka Zmigrod, en äldre kvinna som arbetade i garderoben på en restaurang i Frankfurt som Ausonius besökte dagen före. På restaurangen hade han anklagat henne för att ha stulit ett elektroniskt fickminne ur hans överrock. Enligt åklagaren har Ausonius skjutit Blanka Zmigrod i huvudet när hon var på väg hem från sitt arbete. Hon avled direkt.

Enligt åklagaren finns tillräcklig bevisning, dels i form av vittnesuppgifter, dels ammunition som stämmer överens med den typ som togs i beslag när John Ausonius greps i Sverige för mord och mordförsök våren 1992, skriver der Spiegel.

John Ausonius dömdes 1993 till livstids fängelse för en serie skjutningar i Stockholm och Uppsala 1991–1992. Ausonius attackerade män som han på utseendet bedömde var invandrare från länder utanför Nordeuropa. En man, den iranske studenten Jimmy Ranjbar, dödades. Sammanlagt tio andra människor skadades av Ausonius kulor, en av dem fick svåra och permanenta funktionsnedsättningar.

Vid de första attentaten, hösten 1991, använde Ausonius ett finkalibrigt gevär med lasersikte, vilket gav honom namnet "Lasermannen" i pressen.

Vid sidan av skjutningarna dömdes Ausonius även för en serie bankrån i Stockholm. Redan innan skjutningarna och rånen hade han avtjänat ett straff för grov misshandel, och var känd för att kunna få plötsliga och kraftiga raseriutbrott.

John Ausonius, som erkänt samtliga brott han dömts för i Sverige, nekar till dådet i Frankfurt, och har begärt att få göra ett lögndetektortest.