Publicerad 2017-12-13 12:27
John Ausonius, även känd som "Lasermannen", står inför rätta i Tyskland för ett mord 1992. Ausonius nekar till brottet.
Rättegången inleddes på onsdagen i säkerhetssalen i domstolen i Frankfurt.
Åklagaren hävdar att John Ausonius den 23 februari 1992 sökt upp och konfronterat Blanka Zmigrod, en äldre kvinna som arbetade i garderoben på en restaurang i Frankfurt som Ausonius besökte dagen före. På restaurangen hade han anklagat henne för att ha stulit ett elektroniskt fickminne ur hans överrock. Enligt åklagaren har Ausonius skjutit Blanka Zmigrod i huvudet när hon var på väg hem från sitt arbete. Hon avled direkt.
Enligt åklagaren finns tillräcklig bevisning, dels i form av vittnesuppgifter, dels ammunition som stämmer överens med den typ som togs i beslag när John Ausonius greps i Sverige för mord och mordförsök våren 1992, skriver der Spiegel.
John Ausonius dömdes 1993 till livstids fängelse för en serie skjutningar i Stockholm och Uppsala 1991–1992. Ausonius attackerade män som han på utseendet bedömde var invandrare från länder utanför Nordeuropa. En man, den iranske studenten Jimmy Ranjbar, dödades. Sammanlagt tio andra människor skadades av Ausonius kulor, en av dem fick svåra och permanenta funktionsnedsättningar.
Vid de första attentaten, hösten 1991, använde Ausonius ett finkalibrigt gevär med lasersikte, vilket gav honom namnet ”Lasermannen” i pressen.
Vid sidan av skjutningarna dömdes Ausonius även för en serie bankrån i Stockholm. Redan innan skjutningarna och rånen hade han avtjänat ett straff för grov misshandel, och var känd för att kunna få plötsliga och kraftiga raseriutbrott.
John Ausonius, som erkänt samtliga brott han dömts för i Sverige, nekar till dådet i Frankfurt, och har begärt att få göra ett lögndetektortest.
Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare
Annons
Ämnen
Följ Expo i sociala medier
Studio Expo med Kalle Lind om brun pappersmassa och högerextrema framtidsfantasier.
Studio Expo om den progressiva miljardären som blev en radikaliserad ägare av plattformen X.
Följ Expo i sociala medier
Varför är medieproduktionen så viktig för extremhögern?