Analys

Samma urgamla antisemitism i botten

Publicerad 2017-12-11 13:29

Oavsett att olika gruppers och individers drivkrafter kan variera, så ligger den urgamla antisemitismen i botten på allt generaliserat hat mot judar som grupp.

Det är ganska länge nu som antisemitismen varit synlig i det svenska samhället på olika vis. Från trakasserier mot enskilda judar i framför allt Malmö, till negativa attityder mot judar generellt. I torsdags skanderades talkörer i en Palestinademonstration i Malmö, som refererar till en massaker på judar utförd av profeten Muhammeds armé på 600-talet. Dagen därpå, vid en ny demonstration, ropades bland annat ”vi ska skjuta judarna”.

Samtidigt blir även antisemitismen från extremhögern allt mer öppen igen. Det gäller inte bara medlemmarna i nationalsocialistiska grupper, som byggt hela sin identitet på hatet mot judar, utan även exempelvis personer inom sverigedemokraterna som ertappas med antisemitiska kommentarer. Den öppna antisemitismen i en krönika skapade i våras en spricka rätt genom hatsajten Avpixlat, och fick Jan Sjunnesson, före detta chefredaktör för SD:s tidning Samtiden, att i protest lämna även den sajten.

I våras fick också trakasserier från anhängare till Nordiska motståndsrörelsen Judiska föreningen i Umeå att stänga sin lokal. Den gången handlade det om hot, inte öppet våld – men effekten blev den önskade. Den på senare tid så omtalade nyfascistiska så kallade alternativhögern värderar människors politiska medvetenhet utifrån vilken vikt de fäster vid ”judefrågan”.

I Ungern, på många vis en förebild för såväl sverigedemokrater som nyfascister, bedriver regeringspartiet Fidesz en tydligt antisemitisk kampanj mot ungraren George Soros, som anklagas för att använda sin stora förmögenhet för att påverka politiken i landet. Soros är för närvarande den kanske främsta symbolen för ”judiskt inflytande” i extremhögerns propaganda runtom i världen.

Lördagens attack i Göteborg är den grövsta på länge mot en judisk lokal i Sverige, men den är inte unik. I januari 2009 attackerades judiska församlingen i Helsingborg med en brandbomb, och bara ett par dagar tidigare hade någon försökt tända eld på en träaltan vid byggnaden.

Den terrorvåg som Europa upplevt de senaste åren har oftast utförts av ensamma gärningsmän svurit trohet till IS, och kännetecknats av blint våld mot alla som haft oturen att komma i vägen, som på Drottninggatan i Stockholm 7 april. Terrordåden i Frankrike sedan 2012 har följt ett delvis annat, mycket tydligt mönster: Vid sidan av attackerna mot exempelvis fotbollsarenan Stade de France eller konsertlokalen Bataclan, har specifikt judiska mål valts ut. En kosherbutik i Paris, en judisk skola i Toulouse, för att nämna två exempel.

Terrorattacken i Köpenhamn i februari 2015 liknar de franska dåden: Först öppnade terroristen Omar el-Hussein eld med automatvapen mot en lokal där bland andra Lars Vilks, som länge levt under hot för sin uppmärksammade teckning av profeten Muhammed som hund, deltog i en debatt. En man dödades. Därefter begav sig Omar el-Hussein till Köpenhamns synagoga där han sköt ihjäl 37-årige Dan Uzan, som stod vakt under firandet av en bat mitzva, det vill säga motsvarande en konfirmationsfest för flickor.

Judar hotas från flera håll i Europa i dag. Oavsett vilka drivkrafter olika grupper och individer säger sig ha för just sitt agerande, så har våldet och trakasserierna, det generaliserade hatet mot alla judar helt oavsett dessas eventuella politiska ställningstaganden, samma urgamla antisemitism i botten.

Facebookhärvan

Expos ideella reporter Morgan Finnsiö i Aftonbladet TV om Cambridge Analytica.