Hård kritik mot hur polisen utreder näthat

Publicerad 2018-05-31 14:05

Polisen kritiseras för hur den utreder hat och rasism på nätet.

Anmälningar som slarvas bort, bristfälliga utredningar och en falsk PR-bild över hur verksamheten bedrivs. I en ny rapport riktas det hård kritik mot hur polisen hanterar hatbrott på nätet.

Polisen och forskaren Stefan Holgersson har tittat närmare på hur svensk polis hanterar hatbrott på nätet. Han har gjort en studie utifrån 797 anmälningar av hets mot folkgrupp som gjordes under 2017. Kritiken mot polisens hantering av ärendena är omfattande.

– Jag ser strukturella problem inom polisen. De brister jag identifierat är till exempel bemötandet, attityderna till brottet och rutinerna för att fånga upp anmälningar och bevissäkra. Men även sättet att driva utredningar och hålla förhör. Dessutom, vad gäller brottslighet som är internetkopplad så uppvisar polisen stora kunskapsbrister, säger Stefan Holgersson.

Rapporten har skrivits inom ramen för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER, ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Linköpings universitet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

De anmälningar studien bygger på har gjorts av den ideella föreningen Näthatgranskaren och framför allt rör det fall av hets mot folkgrupp som spridits via Facebook.

Anmälningar försvinner

Hur en anmälan hanteras påverkas av var i landet den lämnas in och utreds. Det handlar om hur det ser ut när en anmälan registreras och hur många fall av anmälningarna som leder till åtal.

Av anmälningarna som Nätgranskarnas skickat in till polisen i region Nord gick 34 procent vidare till åtal. I Syd var den siffran 13 procent och i Stockholm 14 procent. Dessutom slarvas anmälningar bort, registreras inte eller också så tar det lång tid innan de förs in i systemet.

– Det är en brist att det är så skiftande i landet, det är inte likhet inför lagen. Många av yttrandena som görs på nätet påminner om varandra, men det som på ett ställe leder det till åtal och dom läggs ned i ett tidigt skede på ett annat ställe, med motiveringen att det inte är ett brott, säger Stefan Holgersson.  

Som situationen är nu har enskilda individers engagemang och kompetens stor betydelse, enligt Stefan Holgersson. Han menar att det även finns en stor skillnad i syn på ledarskap, hur man tar tillvara på forskning och om man ser ett förändringsbehov och hanterar det.

”Skenaktivitet”

Polisen har sedan början av 2000-talet haft hatbrott som ett prioriterat område. Men enligt Stefan Holgersson är ett genomgående tema inom polisen att myndigheten är mer mån att kunna presentera en verksamhet utåt än att den i realiteten ska fungera. Han kallar det ”skenaktivitet” och nämner informationskampanjer, uttalanden om ”prioriteringar” och saker ”man ska satsa på” som exempel.

– Det handlar om att PR-mässigt kunna visa hur bra det är, utan att i realiteten lägga resurser på det. Marknadsförs något som väl fungerade så slipper polisen ta tag i det. Det här är något som jag ser inom olika verksamhetsgrenar.

Han nämner att på platser där så kallade hatbrottsgrupper finns så fungerar i realiteten verksamheten sämre. Problemet är att polisen nöjer sig med att kommunicera bilden av att det satsas på hatbrott, menar han.

– Att det ska se bra ut har varit väldigt mycket viktigare än att det fungerar bra i praktiken. Och de här grupperna har inte getts de förutsättningarna som behövs för att fungera, båda vad det personal och för att de givits andra arbetsuppgifter. Det är ytan som gäller.

Stefan Holgersson menar att vissa åtgärder för att komma tillrätta med de här problemen skulle kunna genomföras redan nästa vecka, som till exempel rutiner för att ta emot en anmälan. Enligt honom rör det sig om enkla ändringar som omgående skulle påverka utredningsresultaten. Sedan finns det större strukturella problem som genomsyrar all verksamhet och då även de här utredningarna.

Allvarlig brottslighet

Stefan Holgersson framhåller att det är viktigt att samhället och polisen tar den här brottsligheten på största allvar. Han menar att sättet människor uttrycker sig på nätet polariserar samhället och radikaliserar individer. Att polisen inte agerar påverkar därmed det demokratiska samtalet i en negativ riktning. Stefan Holgersson lyfter även fram att det sprids mycket rasism mellan olika migrationsgrupper. Uttryck som också kan eskalera i rena våldshandlingar.

– Den yttersta konsekvensen är att hatet genererar fysiska våldshandlingar. Breivik är bara ett exempel på en person som påverkades av det som sades på internet.  Som individ kan du på grund av retoriken på nätet uppleva att det finns ett stöd och support för sådana handlingar.

Stefan Holgersson menar att polisen måste bli bättre på att själva identifiera sådana här typer av brott och inte förlita sig på anmälningar. Det handlar både om det som sker på nätet, men även vid till exempel demonstrationer.

– Att Näthatsgranskaren finns är egentligen ett underbetyg till polisen, som själva borde göra det jobbet.

Facebookhärvan

Expos ideella reporter Morgan Finnsiö i Aftonbladet TV om Cambridge Analytica.