Jakten på SD-väljarna

Gustav Kasselstrand såg nöjd ut när han klev upp på den lilla scenen inför tv-­kameror och jublande partimedlemmar. Efter att ha blivit utkastad ur Sverige­demokraterna tillsammans med resten av ledningen för ungdomsförbundet hade han och hans allierade ruvat på en revansch. En egen väg, ett eget parti. Och nu, den 5 mars 2018, med ett halvår kvar till valet, var det dags. På väggen bakom talarstolen där Kasselstrand vant höll hov stod det att läsa namnet på den svenska extremhögerns nya uppstickare – Alternativ för Sverige, AfS.

– Vi vill göra vad som helst för att förpassa det svenska politiska etablissemanget till historiens soptipp, förklarade Kasselstrand, ordförande för AfS, senare för TV4:s reporter på plats.
Gamla högerpopulistiska klyschor, men med en av­­görande skillnad. För nu, menar Alternativ för Sverige, ingår även Sverigedemokraterna i etablissemanget.

Några månader tidigare höll Simon Lindberg, ledaren för nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen, NMR, sitt nyårstal. Han peppade aktivisterna inför det stundande valåret, då organisationen för första gången satsar i både kommuner och riksdagsval. Det finns egentligen bara två hinder i vägen, menade Lindberg. Att folk tänker att en röst på NMR är bortkastad. Och att SD:s väljare inte inser att SD:s politik inte är radikal nog.

Sverigedemokraterna har fått konkurrens. Inte bara från de partier i riksdagen som hoppas vinna tillbaka SD-­väljare med löften om tuffare tag och mindre invandring. Sverigedemokraterna utmanas också av de mer radikala högerextremisterna, som tröttnat på att Åkesson, i deras ögon, svikit de nationalistiska principerna.

Alla vill åt Sverigedemokraternas väljare. Men frågan är om de kommer se någon skillnad på de radikala utmanarna och Jimmie Åkessons budskap. Och om det i så fall skrämmer dem eller lockar dem?

Läs hela artikeln som längläsning här …