Publicerad 2018-09-14 16:41

Gustav Kasselstrand (i mitten), ledare för Alternativ för Sverige, hade hoppats på att nå riksdagen i valet. Nu satsar de istället på EU-valet nästa år.
Det blev fiasko för extremhögerns småpartier. Nu väntar avhopp, interna strider och desperata försök från ledarna att hålla samman de besvikna aktivisterna.
I valrörelsen 2018 var det två partier som kämpade om rösterna från väljarna till höger om SD. Detta trots svårigheterna som andra högerextrema partier haft i de senaste valen.
Nordiska motståndsrörelsen lanserade 2015 sin politiska gren med siktet inställt på utvalda kommuner i valet 2018. Alternativ för Sverige, AfS, satsade ännu hårdare – deras mål var att komma in i riksdagen. Partiet hade ett så gott självförtroende att de helt lät bli att ställa upp i de kommunala valen.
Slöt upp bakom Alternativ för Sverige
När valrörelsen började komma igång under våren stod det klart att i stort sett hela floran av högerextrema medier slöt upp bakom Alternativ för Sverige, lett av de uteslutna SDU:arna Gustav Kasselstrand och William Hahne.
Partiet bedrev en omfattande aktivism på Facebook och Twitter. Allt detta gjorde dem till det politiska alternativ till höger om SD som upplevdes som mest valbart.
NMR har under 2018 förlorat sin hegemoni i vit makt-miljön. Många som tidigare synts i NMR:s demonstrationståg och funnits i utkanten av NMR sadlade under valåret om till aktivister för AfS och spred partiets propaganda i Facebook-grupper och i trappuppgångar.
Höga ambitioner
När NMR startade upp sin parlamentariska gren 2015 började det med mer blygsamma och realistiska ambitioner - syftet med de parlamentariska ambitionerna skulle vara att bredda organisationen genom att finnas närvarande där politik diskuterades. Men under det senaste året har förväntningarna skruvats upp och organisationen har satsat hårt på valrörelsen och satt upp djärva mål. Minst ett mandat i Ludvika utlovades och ledarna uttalade realistiska förhoppningar om mandat även på andra håll.
— I Ludvika har vi ett garanterat mandat, alltså. Det är helt säkert. Men vi har väldigt goda möjligheter även i Boden och Kungälv, det vet jag, slog NMR:s ledare Simon Lindberg fast under en webbsändning från organisationens 20-årsfest i november 2017.
Den som följer NMR märker att även när de kommer långt ifrån sina uppsatta mål, exempelvis deltagarantalet vid demonstrationer, kallar de ändå aktiviteten för en ”braksuccé”. Till och med den stillastående demonstrationen i Stockholm i augusti beskrevs som ”lyckad” trots att deltagarna var få och marschen uteblev. Nordiska motståndsrörelsen är organisationen som aldrig erkänner ett misslyckande. Tills nu, alltså.
Totalt fiasko
Valet blev ett totalt fiasko och dagen efter valet gick ledaren ut och erkände att NMR gjort ett ”uselt val”. Ledningen hade lovat anhängarna minst ett mandat. Källor med insyn i organisationen vittnar nu till Expo om att flera av medlemmarna är på gränsen till utbrändhet och att många har investerat privata medel i valrörelsen.
2014 fick nazistiska Svenskarnas parti, Svp drygt 4000 riksdagsröster (långt från det uppsatta målet om 10 000 röster) och organisationen upplöstes ett halvår senare.
Men redan innan partiet lades ned skedde en medlemsflykt. Medlemmar gick från Svp till organisationer som inte ägnade sig åt parlamentariskt arbete - framför allt Svenska motståndsrörelsen, som vid tidpunkten ännu inte slagit in på den parlamentariska vägen.
Försöker motverka avhopp
När känslan av att den parlamentariska vägen är lönlös breder ut sig i organisationen har ledningen skruvat upp tonläget och talar om ”radikal och kompromisslös kamp på alla fronter – med alla medel!”. Det är ledningens sätt att försöka motverka avhopp.
Här finns också en förhoppning att locka tillbaka personer som under året satt sin tilltro till AfS och som nu efter valet är förbittrade eller tappat tålamodet. NMR:s fördel är att de kan betona att de inte, likt Afs, lagt alla sina ägg i den parlamentariska korgen.
Under torsdagen kom ett nytt utspel från ledaren som nu ville slå an en mer optimistisk ton – istället för att fokusera på NMR:s dåliga resultat ville han nu lyfta blicken och knyta NMR till nationalismens samlade landvinningar i valet. ”Närmare 20% röster på SD innebär i praktiken upp till närmare 20% stöd för oss i Nordiska motståndsrörelsen.”
Ökad risk för våld
Det finns skäl att oroa sig för bittra aktivister som i många år hedrat och idealiserat högerextrema terrorister och närt drömmen om väpnad revolution. I NMR har de skolats in i att tiden är knapp - att något måste göras snart. Deras ledning har under valrörelsen pekat ut valet som en viktig delseger – organisationens nästa steg. Nu finns risk att aktivister knoppar av för att hänge sig åt mer ljusskygg organisering och mer våldsamma kampmetoder.
Andra kan välja att ansluta sig till övriga organisationer i vit makt-miljön. Det återstår att se om det kan gynna Det fria Sverige, DFS, som har som mål att bygga upp ett slags samhälle i samhället med högerextrema all-aktivitetshus som bas. Samtidigt är misstron mot DFS utbredd bland NMR:s aktivister och sympatisörer - många ser dem som opportunister som använder sitt organisationsbygge för att sko sig privat.
Vill ställa upp i EU-valet
Alternativ för Sverige meddelade under valnatten att partiet kandiderar till Europaparlamentet i valet 2019. NMR:s strateg Fredrik Vejdeland har inte heller givit upp de parlamentariska ambitionerna. I en av organisationens podcast berättade att han vill att även NMR ska satsa på det valet. För båda organisationerna blir det nu en svår uppförsbacke att övertyga anhängarna om att hålla tålamodet och energin uppe.
Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Med hjälp av ditt stöd kan vi fortsätta vara en fri röst som granskar rasistiska grupper och idéer och sprider kunskap som gör att fler vill och kan stå upp mot rasismen – för demokratin.
Stöd Expo! Bli månadsgivare
Annons
Följ Expo i sociala medier
Hur ska man förstå Jimmie Åkessons linjetal om att riva moskéer?
Varför är extremhögern och konspirationsteoretikerna bästa vänner?
Följ Expo i sociala medier
Elon Musk har radikaliserats och med honom har ett av världens mest inflytelserika sociala medier blivit en superspridare av rasism.