Varningsmeddelande

  • The subscription service is currently unavailable. Please try again later.
  • The subscription service is currently unavailable. Please try again later.

De står bakom hetsen på nätet

Publicerad 2018-12-14 09:49

Brottsplats nätet.

En man i 50-årsåldern som uppger att han agerat i affekt. Så ser den typiske personen ut som dömts för att ha spridit hets mot folkgrupp på nätet. Endast 14 procent av de dömda är kvinnor. Det visar Expos granskning.

Klockan två, natten till den 5 juli 2017, i en kommun några mil från Göteborg, satt Olle, 74, och läste ett inlägg i den slutna Facebookgruppen Stoppa islam. En medlem i gruppen hade lagt ut en film som enligt inlägget visade ”islams rätta ansikte”. Videon bestod av ihopsatta sekvenser där personer med annan religiös övertygelse än islam utsätts för olika former av brutalt våld. Kommentarerna under inlägget var upprörda och vissa av dem grovt islamofobiska.

Olle hakade på i kommentarsfältet:

”Satans lakejer förbannade muslimsvin, spräng alla förbannade moskéer!”

Den 20 juli kom ett mejl till polisen. Olle hade anmälts för hets mot folkgrupp. Bakom anmälan stod den ideella föreningen Näthatsgranskaren. De hade skickat med bland annat skärmdumpar och material som kunde binda Olle till hans Facebookkonto.

En dryg månad senare kallades Olle till polishuset för förhör. Där förklarade han sin kommentar med att det känns som att han lever under attack från ”invandrarungdomar” och andra ”problem i samhället som politikerna inte tar hand om”.

Facebook är hans ventil för att få ut frustrationen. 

”Det är mycket enklare att skriva så på Facebook än att gå ut och slå någon på käften.” 

Olle medgav att han skrivit kommentaren, men förnekade brott. Tingsrätten ansåg dock att han gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp, ringa brott, och dömde honom i december 2017 till dagsböter.

Majoritet män

En äldre man framför skärmen, med Facebook som en ventil för hat och frustration. På många sätt är Olle typisk för de många personer som under de senaste åren dömts för att sprida hets på nätet.

Förövarnas snittålder är 51 år. Precis som i fallet med Olle är de flesta män, närmare 86 procent av de som dömts för hets mot folkgrupp. Det visar Expos genomgång av de domar där hets och hat spridits på nätet. 


Illustration: Hanne Lindberg

Hatet riktas mot flyktingar, homosexuella, romer, judar, muslimer och samer. Afghaner och araber pekas ut som problem. Grovt afrofobiska inlägg och kommentarer är återkommande.

Ofta triggas medlemmarna i gruppen av en händelse i eller utanför Sverige. Det kan handla om ett brott eller ett uttalande från en politiker som skapar starka reaktioner. En del av de som fälls för hets mot folkgrupp säger i efterhand att de reagerat i affekt och ilska, pådrivna av en hätsk stämning.

Triggar varandra

En 47-årig man som i mars 2017 skrev en antimuslimsk kommentar i Facebookgruppen Stå upp för Sverige förklarade i polisförhör att han hade varit onykter när han skrev sin kommentar. När han nåddes av brevet från polisen valde han att lämna gruppen. Mannen beskrev stämningen inom gruppen som att man triggar varandra att hetsa. ”Omgivningen på Facebooksidan inte är bra. Folket i gruppen peppar varandra”, berättade han i förhöret.

Flera andra som fällts för sina kommentarer har liknande förklaringar. En 56-årig kvinna skrev flera kränkande kommentarer om araber i samma grupp som 47-åringen. När polisen kontaktade henne sa hon att hon var ”ångerfull” och menade att hon bara ”följt med” i hur de andra i gruppen uttryckte sig.


I vissa fall kan ett dömd kommentar innehålla rasism mot olika grupper, t. ex. kan den vara såväl afrofobisk och islamofobisk. Statistiken bygger på den form av rasism som är mest utmärkande i ett enskilt inlägg. Illustration: Hanne Lindberg

Men långt ifrån alla ångrar sig. En 66-årig man, som förra året skrev afrofobiska inlägg i olika Facebookgrupper, försvarade sig i polisförhören med att det hade varit ”oroligheter med bilbränder, det var revolution på många ställen i samhället, alltså de gjorde uppror”.

Upplevelsen av att samhället håller på att kollapsa är något flera av de som dömts för hets mot folkgrupp vittnar om. Facebookgrupperna blir en plats där de kan få ventilera sina åsikter utan att mötas av motstånd. Där bekräftas de av andra medlemmar i gruppen och ”fienderna” är gemensamma.

Totalt rör granskningen 119 domar som fallit mellan januari 2015 och juni 2018. Vanligaste straffet för den som dömts är villkorlig dom och dagsböter.

Hela Expos granskning av hatbrott på nätet finns att läsa i nya numret av tidningen som kommer ut i butik på tisdag den 18 december. 

Expo nominerad till Guldspaden

Jonathan Leman är tillsammans med David Baas på Expressen nominerad till Guldspaden för granskningen ”SD och extremisterna på valsedlarna”.