Sveriges judar upplever ökad utsatthet

I veckan släpptes en omfattande kartläggning över den upplevda antisemitismen inom EU. Bakom rapporten ”Experiences and perceptions of antisemitism” står EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA. Enkäten har besvarats av mer än 16 000 personer som identifierar sig som judar från tolv europeiska länder. Sverige är ett av länderna, tillsammans med Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Spanien, Tyskland, Ungern och Österrike. Tillsammans utgör dessa länders judiska befolkning 96 procent av den uppskattade totala judiska befolkningen i EU. Enligt byrån är detta den största undersökningen, där personer som identifierar sig som judar själva är svarande, som genomförts hittills. Resultatet ger en dyster bild av den upplevda antisemitismen bland Europas judar.  

Våld, vandalism och hot 

Nio av tio upplever att problemen ökat i hemlandet de senaste fem åren. Och Sverige är ett av de länder där den judiska befolkningen upplever att antisemitismen ökat mest. De svarande vittnar om allt från fysiskt våld till verbalt hot och hat, vandalism, fördomar och diskriminering på arbets- och bostadsmarknad eller i möte med annan samhällsservice. Vanligast är den öppna antisemitismen på internet och i sociala medier. Där har 89 procent av de svarande mött fördomar och hat.

Många judar begränsas av sin rädsla för att utsättas för trakasserier.

”Jag besöker inte längre synagogan, det är inte värt det om vi skulle utsättas för något. Det bästa som hänt var när jag gifte mig för nu är mitt efternamn ’Svensson’”, säger en svensk judinna i enkäten.

En övervägande majoritet av de svarande är rädda för sin egen och sina närståendes säkerhet och undviker att bära kläder och symboler som visar deras judiska identitet.

”Jag bär aldrig några judiska symboler i offentligheten och jag tittar mig alltid över axeln när jag deltar i judiska evenemang. […] Jag vill bara bli lämnad ifred och kunna utöva min religion”, säger ytterligare en av de svenska svarandena.

Mer än en tredjedel av alla tillfrågade, i Sverige så många som 35 procent, har någon gång under de senaste fem åren övervägt att emigrera från hemlandet på grund av otryggheten de upplever i egenskap av judar. Senast en liknande mätning gjordes, 2012, var det resultatet 18 procent bland de svenska judarna.

Den vanligaste förövaren av antisemitism är, enligt resultatet från enkätundersökningen, en person som den svarande inte kan kategorisera, 31 procent av fallen. Näst vanligast, i 30 procent av fallen, har det varit någon som uppfattats som extremistisk muslim (”someone with an extremist Muslim view”). 21 procent av antisemitismen upplevs komma från personer på vänsterkanten av den politiska skalan (”left-wing politcal view”) medan 13 procent kommer från högerkanten (”right-wing political view).  

I Sverige är det vanligast att förövaren uppfattats som en ”extremistisk muslim”, 40 procent. 
 

Samtidigt är Sverige ett av de länder där personer som identifierar sig som judar i lägst grad har hört eller sett typiska antisemitiska påståenden. Cirka en fjärdedel, 27 procent, av de tillfrågade i Sverige har mött påståendet ”Judar har för mycket makt i Sverige.” Motsvarande andel i Polen och Ungern är 70 respektive 53 procent. 
 

Det genomsnittliga resultatet för de tolv länderna som deltagit i enkäten visar att mer än hälften, 54 procent, anser att den egna regeringen gör tillräckligt för säkerheten för landets judar. I Italien, Danmark och Belgien är närmare 80 procent av de svarande nöjda med regeringens säkerhetsarbete.

I Polen och Sverige är uppfattningen det omvända. Sverige sticker ut i mätningen som det land där flest av de svarande, hela 74 procent, anser att regeringen inte gör tillräckligt för att säkerställa säkerheten för sina judiska medborgare.