Sydafrika - en symbol för vitt folkmord | Expo.se

Sydafrika - en symbol för vitt folkmord

Publicerad 2019-05-06 10:55

Svenska motståndsrörelsen demonstrerar för Sydafrika

För Svenska motståndsrörelsen är det tidigare apartheidsystemet i Sydafrika en förebild. Under en demonstration 2010 sprider de myten om att vita i landet skulle vara utsatta för ett folkmord.

Varför tågar Nordiska motståndsrörelsen till Sydafrikanska ambassaden? Och varför twittrar USA:s president Donald Trump om “de omfattande morden på bönder i landet”? Sydafrika har länge varit viktig i propagandan för den internationella extremhögern. Ett 60-tal mord om året, i ett land där runt 50 personer mördas dagligen, har blivit historien om ett pågående folkmord.

USA:s president Donald Trump twittrade i augusti 2018 att han gett sin utrikesminister Mike Pompeo i uppdrag att sätta sig in i vad som händer i Sydafrika. Trump hade tittat på ett inslag på Fox News med namnet ”Sydafrikanska regeringen beslagtar nu land från vita lantbrukare” och det var det han nu twittrade att Pompeo skulle titta närmare på, ”samt de omfattande morden på bönder i landet”.

Donald Trumps tweet möttes av skarpa reaktioner då den ansågs anspela på en myt som varit central för vit makt-miljön i årtionden – att vita systematiskt mördas i Sydafrika som en del i ett globalt folkmord på vita.

På 1990-talet hade konspirationsteorin om ett pågående folkmord på vita blivit dominerande i den rasideologiska propagandan. Expo har skrivit om bakgrunden till myten (här). Tidsmässigt sammanföll vit makt-miljöns nya huvudfokus med att allt större delar av världssamfundet började kritisera Sydafrikas rasistiska apartheidsystem. Sverige var ett av de länder som under lång tid gått i täten med påtryckningar mot landet. För högerextremister bekräftade fördömandena deras bild av att vitas liv och säkerhet är under global attack. Utan raslagar, som separerar vita och svarta, i Sydafrika menar högerextremister att landets vita är dömda att utplånas.

När Nelson Mandela valdes till president 1994 föll apartheid-systemet. Sedan dess har extremhögern haft ögonen på landet och använt det som ett varnande exempel för resten av världens vita befolkning.

Många mord men folkmord är en myt

Antalet mord på vita farmare, som själva ofta kallar sig för boer, ligger på ett 60-tal årligen enligt Africacheck.org. Alla lantbrukare som mördas är inte vita och det absolut vanligaste motivet till att en farm attackeras är rån. Hela 89 procent enligt den senaste nationella utredning över attackerna mot farmare som publicerades 2003.

Antalet mord på vita farmare har sjunkit de senaste tio åren, enligt Africacheck.org. En positiv utveckling som inte syns i landets mordstatistik i stort. Fattigdomen är utbredd, likaså kriminaliteten. Mellan april 2017 och mars 2018 mördades 20 000 personer. Det är drygt 50 personer om dagen ett Sydafrika med närmare 58 miljoner invånare.

Det förekommer hatretorik mot vita sydafrikaner, liksom det förekommer hatretorik mot svarta. Men som i Sverige finns lagar mot hets mot folkgrupp och politikern Julius Malema dömdes 2011 för hets efter att sjungit sången ”shoot the Boer”.

Domaren konstaterade att sången inte har någon plats i det ”nya Sydafrika”.

Idén som Donald Trump ansågs anspela på i sitt twitter-inlägg, att vita lantbrukare i Sydafrika systematiskt mördas på grund av sin hudfärg, har varit motorn i extremhögerns propaganda. Inte minst i Sverige.

2010 marscherade Svenska motståndsrörelsen till Sydafrikas ambassad i Stockholm under parollen ”Stop the Boer genocide”.

Utanför ambassaden försökte Magnus Söderman, Svenska motståndsrörelsens dåvarande ideolog, att sätta eld på de den sydafrikanska flaggan. Nazistorganisationen protesterade mot att Eugène Terre’Blanche, som var ledare för det nazistiska partiet AWB hade mördats. Mordet fördömdes av Sydafrikas dåvarande president Jacob Zuma.

SMR demonstrerar mot Sydafrika och mordet på nazisten Eugene Terre'Blanche.
SMR demonstrerar 2010 mot Sydafrika och mordet på nazisten Eugène Terre’Blanche. Foto: Expo 

I den högerextrema tidningen Nya tider, som erhåller presstöd, är myten om att det pågår ett folkmord på vita i Sydafrika ett återkommande tema. Detsamma gäller den rasistiska sajten Fria Tider och ett flertal andra högerextrema sajter.

Den svenska nazisten Jonas Nilsson har gjort det till sin mission att sprida budskapet om ett folkmord på vita i Sydafrika. Enligt egen utsago reste han till Sydafrika 2007 för att träffa Terre’Blanche. Nilsson driver nu ”The Boer Project” som producerar högerextrema propagandafilmer om Sydafrika. Han har en bakgrund i flera svenska vit makt-organisationer bland andra Nordiska motståndsrörelsen (då Svenska motståndsrörelsen). Nilsson har bland annat fått stöd av Nordiska motståndsrörelsen för att samla in pengar för ”The Boer Project”.

”Sydafrika påvisar tydligt att politik utgår från grupptillhörighet, och vad som kan hända vid en kraftig demografisk skiftning. Utöver detta explicita varningstecken som Sydafrika symboliserar, så är det även av vikt att påvisa vårt ansvar i den nuvarande situationen”, sa han i en intervju med Nordiska motståndsrörelsen 2017.

Jonas Nilsson menar att Sverige har ett speciellt stort ansvar för att apartheidregimen föll i och med regeringens dåvarande stöd för Nelson Mandela. I den högerextrema miljön är detta en historisk skam.

2018 anordnade Jonas Nilsson en konferens i Stockholm där flera sydafrikanska högerextremister var inbjudna. I ett samtal med den svenska vit makt-veteranen Magnus Söderman inför konferensen kallar Nilsson den svarta befolkningen i Sydafrika för ”vildar”. I samma samtal förklarade Nilsson att om man förhåller sig till ”konflikten i Sydafrika” blir det lätt för bland annat svenskar att se ”(…) vad det kommer att leda till i det här landet om vi blir en demografisk minoritet.”

”Vi befinner oss i en ödeskamp över vår egen överlevnad, inte bara i Sydafrika utan också i Europa.”, sa han vidare.

Myten om ett pågående folkmord på vita sprids även flitigt på Youtube och den kanadensiska frilansjournalisten Lauren Southern har nått stor publik med sin film Farmlands. Ett av expertvittnena i filmen är den sydafrikanska högerextremisten Simon Roche. Han är företrädare för gruppen Suidlanders, en grupp som förbereder sig både materiellt och med militär träning inför det framtida raskrig de tror ska komma. 2017 träffade Simon Roche en rad likasinnade för att försöka samla in donationer till gruppen. En av dem han träffade var den svenska förintelseförnekaren Henrik Palmgren på Red Ice Radio.

Simon Roche har beskrivit vita i Sydafrika som ”kanariefågeln i kolgruvan”. Med liknelsen menar han att Sydafrika kan varna andra vita för vad som händer om ”icke-vita blir majoritet”.

Beslag av land

Donald Trump skriver i sitt twitter-inlägg om ett ”omfattande beslag och tvångsinlösningar av mark och gårdar i Sydafrika”. Ett par månader efter lyfter Sverigedemokraterna samma fråga i en riksdagsmotion 2018. Landreformen har även blivit ytterligare ett argument i högerextrem propaganda.

Ett av Nelson Mandela och hans parti ANC:s första mål var att landets resurser skulle fördelas mer rättvist. Under apartheid-systemet hade den vita minoritetsbefolkningen tillskansat sig äganderätten av 93 procent av all mark i Sydafrika. Svarta tilldelades reservat. Nu var målet att åtminstone 30 procent av marken skulle omfördelas.

Men inte mycket har hänt och fortfarande domineras ägandet av mark och farmer av den vita befolkningen. Bara en liten del av marken har omfördelats.

Tidigare har regeringen använt principen ”villig säljare, villig köpare” som går ut på att regeringen köpt land från vita markägare för att sedan ge den vidare. Enligt regeringspartiet ANC har systemet lett till en inflation av markpriserna vilket gjort att regeringen inte haft råd att köpa upp mark. 2016 ändrades lagen så att regeringen istället  har rätt att expropriera mark, till ett pris som bedöms av en domare, om det bedöms vara i allmänhetens intresse.

ANC har fortfarande inte kunnat leva upp till sitt löfte om rättvisare fördelning av marken i Sydafrika och 2018 röstade det sydafrikanska parlamentet igenom att försöka få till en grundlagsändring så att staten ska kunna konfiskera mark utan kompensation.

Lagförslaget har mötts av protester från flera politiska läger i Sydafrika och av olika skäl, bland annat för att förslaget är populistiskt. I den högerextrema propagandan har den ytterligare blivit ett bevis för ett pågående folkmord.

Staden Ekurhuleni har meddelat att de vill testa den nya lagen. Här lever idag 600 000 av stadens fyra miljoner invånare i informella bosättningar. Efter den nya lagen har staden identifierat nästan 350 hektar oanvänd mark, tre privata tomter och en statlig, som de vill ta över för att bygga billiga bostäder. Mark har även tilldelats familjer vars förfäder under apartheid tvingades lämna sina ursprungliga landområden.

Sydafrika är ett polariserat land med ett djupt trauma från apartheid-tiden, men vita sydafrikaners rättigheter skyddas i grundlagen. Samtidigt återkommer högerextremister, i kampanjer och på konferenser, till att det skulle pågå ett folkmord på vita i Sydafrika. Och att detta skulle vara en varningsklocka, en ”kanariefågel i en kolgruva” för världens vita.

Efter att ha sett Jonas Nilssons ”The Boer Project” känner sig Ingrid Carlqvist manad att be vita sydafrikaner om ursäkt för Sveriges tidigare stöd till Nelson Mandela och ANC. Ingrid Carlqvist citeras på sin egen hemsida ingridochmaria.se efter att ha sett filmen på plats i Pretoria, Sydafrika.

– Ni kanske säger ”karma” när nu Sverige efter att vi såg till att ANC fick makten i Sydafrika, också har lyckats förstöra vårt eget land. (…) Jag avskyr det som händer med mitt älskade land, men jag är säker på att vi kommer att ta oss igenom denna prövning genom att skicka hem en, två miljoner utlänningar till sina länder.

 

Mytkollen görs med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Förstå och motverka rasistiska idéer?

Fyra nummer per år, fullspäckade med fördjupande reportage, granskande analyser och antirasistiskt motstånd, samt digital tillgång till alla tidskrifter från 1995 till i dag.

Annons