Kristna minoriteter bland de mest förföljda i världen

Jag scrollar i mitt Facebook-flöde när jag en kväll kommer över ett klipp på Anusha Kumari. 43-åringen som för en vecka sedan lämnade sitt hem med familj för att högtidlighålla påsken. Söndagen som skulle ägnas åt mässa slutar istället i terror. Anusha hamnar mitt i kaoset, och överlever trots sina skador. Men bland offren fanns hennes två barn och man.

I klippet håller hon upp foton av sina familjemedlemmar: ”Det känns som en dröm”, säger hon. ”Nu har jag förlorat allt”.

Inte första gången kristna attackeras

Det har gått en vecka sedan terrordåden i Sri Lanka som lämnade hundratals döda och skadade. Enligt landets myndigheter var gärningsmännen kopplade till den lokala radikalislamistiska grupperingen National Thowheed Jamaath.

Det är inte första gången kristna minoriteter blir måltavla för politiskt våld. 2017 mördade självmordsbombare kopplade till Islamiska Statens gren i Egypten 45 kopter. Året innan mördades 75 kristna efter att en pakistansk taliban attackerat dem. Påsken 2012 attackerade Boko Haram kristna i Nigeria, 38 människor dog.

Ses som en symbol för väst

För radikalislamisterna, som betraktar världen genom religiösa gemenskaper, har kristna minoriteter kommit att symbolisera den västerländska kristenheten. Bundna genom tro och arv och därmed också allierade med fienden. En attack på kristna minoriteter beskrivs inte sällan av den radikalislamistiska miljön som en attack på västvärlden.

Eller, som en av al-Qaidas propagandister resonerade i sin skrift The management of savagery från 2004, angående hur kidnappningar skall gå till:

”Om det är svårt att kidnappa en västerländsk korsfarare är det möjligt att kidnappa en kristen arab.”

En av de mest förföljda grupperna

Terrordådet i Sri Lanka är i det avseendet inte unikt. Den måste ses och förstås som en del i ett större angrepp på kristna minoriteter och deras rättigheter. Våldet som följer i spåren av radikalislamisternas framväxt har lett till en global utveckling, där kristna är en av de mest förföljda grupperna i modern tid.

Angreppet på kristna paketeras inte sällan genom en berättelse om ett pågående korståg. En berättelse som inte har mycket att göra med den faktiska historien. Snarare är korsfarar-retoriken en slags efterhandskonstruktion. Den fyller ett syfte då den skapar en tydlig fiendebild med en påhittad historisk förankring. Genom skapandet av ett ”vi” som symboliserar det renläriga, sanna - och ”de” som i sin tur symboliserar den förfallna och korrupta kristenheten - har hänsynslöst våld legitimerats.

Även stater diskriminerar

Men problemet är större än radikalislamismen. Stater och religiösa institutioners ageranden har lett till en ohållbar situation för kristna runtom i världen. I länder som Afghanistan, Libyen, Pakistan, Indien eller Saudiarabien är den kristna identiteten förenad med förföljelser, diskriminerande lagar och våld.

Det finns de som av olika ideologiska anledningar lär utmåla denna utveckling till en global strid mellan muslimer och kristna. Men det är inte så enkelt. Olika religiösa grupper har i tusentals år levt sida vid sida, som grannar och vänner. Skiljelinjen går inte mellan dem.

Den går mellan terrorn, och den kompromisslösa kampen för religionsfrihet.