Publicerad 2019-12-12 19:18

Sverigedemokraterna ifrågasätts ofta utifrån partiets egen historia. Men har kritikerna rätt? Är partiets bakgrund viktig om vi vill förstå var det står idag? I nya numret av Expo dyker vi ned i en av den svenska samtidens mest omdiskuterade frågor.
Ett av SD-kritikernas främsta slagträn i debatten för att hålla partiet borta från inflytande har varit att lyfta fram komprometterande fakta ur deras historia. SD-företrädare har många gånger slagit knut på sig själva för att förneka sina föregångare. Samtidigt har de som vill släppa in partiet i värmen aktivt tonat ned historiens betydelse. Men vad är egentligen sant om partiets rötter? Och är sådant som hände för många år sedan av betydelse om vi vill förstå vad SD är för parti dag? Daniel Poohl reder ut frågetecknen.
På lokal nivå har SD redan makt att påverka politiken. När Anna-Sofia Quensel och Erik Sidenbladh tittar närmare på kommunerna där SD sitter i ledningen ser de en politik som bygger gemenskap genom exkludering. En jämförelse med liknande partiers politik ute i Europa visar att vi inte borde vara förvånande.
Nazistterror
Mord, sprängningar och systematiska kartläggningar av politiska fiender. I år har det gått 20 år sedan en rad nazistiska våldsdåd drabbade Sverige. 1999 var inte första gången nazister mördade, men det var första gången som vit makt-miljön tog på sig dåden som en del av sitt raskrig. Daniel Vergara berättar om vägen dit och vad som hände när naziströrelsen gick från ord till handling.
Granskning av SD-sympatisörerna
I slutna SD-vänliga Facebookgrupper sprids uppmaningar om att spränga moskéer, rensa ut muslimer och att ta till vapen mot ”landsförrädarna”. I grupperna varvas rasism med hyllningar av högerextrema mördare. Anton Kasurinen tog sig in en stängd miljö där SD hyllas som frälsare och där hatet frodas.
Propagandagiftet
Victor Klemperer studerade på plats vad som hände när de tyska nazisterna tog makten. Han såg hur hans omgivning förgiftades av propagandan som snart blev en del av vardagen. Magnus Säll skriver om den tysk-judiske språkvetaren vars slutsatser fortfarande är lika aktuella.
Omdebatterad rättegång och mycket mer …
Rättegången mot de nazister som demonstrerade i Göteborg 2017 har rört upp känslor. Debatten var livlig innan, under och efter rättegången. Johan Nordqvist har följt processen från start och menar att vi måste se upp för enkla svar.
Dessutom: Hanna Rajs Lara och Charlotte Wiberg skriver krönikor, Adnan Mahmutović om Nobelpriset som kan få olyckliga konsekvenser, den dödliga konspirationsteorin, högtiden som väcker trollen, dödspolitiken mot hbtq-personer i Uganda, clownprotester och mycket, mycket mer.
Tidningen finns i butik den 17 december, teckna en prenumeration här
Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare
Annons
Följ Expo i sociala medier
Migrationsverket vill utvisa en högerextremist i 20-årsåldern till Estland, efter ansökan från Säkerhetspolisen.
"Vi kommer att överklaga domen", skriver mannens advokat Fredrik Åkerblom.
Expo har följt Sverigedemokraterna sedan grundandet. Ulf Kristersson menar att partiet blivit mer ”seriöst”. Expos Niclas Nilsson ser istället ett parti som flyttar fram positionerna politiskt, samtidigt som de för första gången sedan riksdagsinträdet öppnat den dörren som de själva klev in igenom för 10 år sedan – den mot ytterhögern.
Profiler i vit makt-miljön tycker sig se och välkomnar ett Sverigedemokraterna som bytt ståndpunkt i synen på högerextrema alternativmedier.
Följ Expo i sociala medier
Begreppet kulturmarxism populariserades genom norsk terror men har sin bakgrund bland högerradikala intellektuella i USA. Föreställningen om en slug och välorganiserad vänster med stort inflytande har blivit ett av radikalhögerns mest envisa hjärnspöken.
En vänsternationalistisk rörelse börjar ta form i Sverige. Ur kommunistiska grupper växer nya initiativ fram. De kritiserar invandring, mångkultur och letar oheliga allianser.