Publicerad 2020-01-24 08:38

Rohingyer som korsar gränsen mot Bangladesh efter att ha fördrivits från Myanmar.
FN:s internationella domstol ICJ slår fast att Myanmar måste vidta alla åtgärder för att skydda den muslimska minoritetsgruppen rohingya mot övergrepp och förföljelser, i enlighet med FN:s folkmordskonvention från 1948.
De sjutton domarna i ICJ-domstolen röstade enhälligt för att staten Myanmar måste skydda rohingyer på deras territorium från alla de förföljelser som finns listade i konventionen, i synnerhet mord. Det finns fortfarande risk för att folkmord kan ske, menar domstolen.
Beslutet innebär också att Myanmar, även känt som Burma, måste säkra och skydda bevis för eventuella folkmord som redan ägt rum.
Myanmar har fyra månader på sig att komma med en rapport om hur åtgärderna har följts. ICJ:s beslut är bindande och kan inte överklagas, men domstolen har samtidigt ingen möjlighet att tvinga Myanmar att följa det.
Domstolens besked sätter ytterligare press på Myanmar, men det innebär inte att det har slagits fast att staten har gjort sig skyldig till folkmord. Processen för att kunna bevisa det väntas pågå i flera år. Detta beslut gäller tills rättegången är över.
”Systematiskt mördande”
Det var i november förra året som Gambia, uppbackat av Islamiska samarbetsorganisationen, OIC, tog initiativ för att FN-domstolen skulle inleda en process för att slå fast att Myanmar brutit mot folkmordskonventionen från 1948.
2017 inledde Myanmars regering en militär offensiv i delstaten Rakhine och över 700 000 rohingyer flydde. Hundratals byar brändes ned och tusentals rohingyier dödades. FN:s dåvarande högkommissarie för mänskliga rättigheter sa att Myanmars agerande hade alla kännetecken för ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”. 2019 konstaterade FN även i en rapport att det förekommit ”systematiskt mördande av kvinnor och flickor”.
I sin anmälan till FN-domstolen menar Gambia att Myanmars militär och säkerhetsstyrkor genom mord, våldtäkter, tortyr och andra förföljelser helt, eller delvis, försökt att utrota minoritetsgruppen rohingya i landet.
”Intern väpnad konflikt”
Myanmar har helt förnekat detta, särskilt att det skulle ha funnits en avsikt att genomföra ett folkmord.
Landets regeringschef Aung San Suu Kyi reste personligen till domstolen i Haag för att försvara statens agerande. Fredspristagaren Suu Kyi beskrev våldet i Rakhinedelstaten som en ”intern väpnad konflikt”. Det kan inte uteslutas att militären använde oproportionerligt mycket våld, men att det fanns ”en avsikt att genomföra ett folkmord kan inte vara den enda hypotesen”, menade Suu Kyi.
Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare
Annons
Ämnen
Följ Expo i sociala medier
Två uppmärksammade våldsbrott i Finland kopplas till extremhögern och finska delen av NMR.
Är kopplad till nazistgrupp. I mannens lägenhet fann polisen krut, stubin och tändhatt.
”Vi begav oss till ett av monumenten och slog ned ett plakat där vi informerade om vad som gäller”, erkänner en av de åtalade i organisationens podd.
Följ Expo i sociala medier
Den norska säkerhetspolisen PST varnar för ökad radikalisering bland både högerextrema och radikalislamistiska grupper.
Trendbrott i USA - antalet hatgrupper minskar och vit makt-miljön blir mer decentraliserad.
700 år av bosättarkolonialism. Så beskriver forskaren Åsa Össbo Sveriges relation till Sápmi och Norrland. Men svenska staten har aldrig erkänt sig själv som kolonialmakt.