Haris Grabovac: Faran med hatideologier

”De som är mest benägna att begå brott behöver nödvändigtvis inte tillhöra en gruppering eller en formell organisation, utan deras gemenskap byggs på internet. Det är där det skapas ett narrativ som formar hat och normaliserar och försvarar användandet av våld”, menar Säkerhetspolisen.

Detta i sig borde inte vara ett nytt fenomen för Säkerhetspolisen. Till kategorin högerextrema ensamvargar som inte var medlemmar i högerextrema organisationer, men uppkopplade mot dem på nätet, hör Anders Behring Breivik, Peter Mangs och Anton Lundin Petterson.

Det är emellertid viktigt att det lyfts fram nu, i synnerhet utifrån att vi under 2019 såg flera terrordåd där attentatsmännen hade den typen av profil, inte minst i Christchurch där 51 människor mördades i ett terrordåd mot två moskéer.

Vi vet att retoriken på internet är ofta hårdför, vilket Expo i flera granskningar lyft fram. Vi kunde till exempel visa hur det i SD-vänliga Facebookgrupper sprids uppmaningar om att skjuta muslimer och andra våldsuppmaningar. Det är en retorik som riskerar att trigga individer att gå från ord till handling. På andra digitala plattformar är hatet, hetsen och våldsuppmaningarna än mer extrema. Det är en oroande utveckling.

I grunden för radikaliseringen av personer in den högerextrema miljön finns ofta, enligt säkerhetspolisen, personliga ideologier som skapas genom aktiviteter på nätet och som bygger på rasism, främlingsfientlighet, antifeminism och konspirationsteorier.

”En uppmaning som i dag finns inom alla extremistmiljöer är ’gör vad du kan, med de medel du har, där du är nu’. Det handlar inte bara om attentat och grova våldsbrott utan också om att polarisera, underblåsa och hetsa fram en samhällskollaps. Med dagens teknik har den här taktiken möjlighet att vara framgångsrik”, skriver Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisen ser en risk för attentat och grova våldsbrott med inspiration från högerextremism och ett fortsatt attentatshot från våldsbejakande islamistisk extremism.

Under 2019 kunde vi se hur delar av den högerextrema terrorn tydligt följde ett modus operandi. Gärningsmannen livesände sitt dåd och publicerade ett ”manifest” med avsikter och idéer på nätet. Christchurch-terroristens video sågs av miljoner runt om i världen.

Den högerextrema terroristen agerar öppet och uttrycker stolthet över sitt dåd.

Samtidigt finns också ett långsiktigt hot mot demokratin, enligt säkerhetspolisen, där extremhögern och andra extremistmiljöer genom systematiskt våld, hot och trakasserier försöker förändra samhället.

Det är bra och viktigt att säkerhetspolisen lyfter fram detta, särskilt eftersom vi under de senaste månaderna har kunnat se hur hatstormar från högerextrema och andra extremistiska kretsar på nätet riktats mot alltifrån journalister till företag och stadsmuseer i syfte att tysta och skrämma. Lyckas de med sitt syfte, innebär det ett verkligt hot mot vår yttrandefrihet.

Det är därför viktigt att vi om och om igen påminner oss om att det här är idéer som i grunden vill skada samhället och som utgör ett hot mot demokratin. Högerextremisterna hittar ständigt nya vägar att nå ut med sitt budskap. Föreställningar om att dagens aktivister ska agera och organisera sig på samma sätt som under 90-talet är med andra ord naiva.