Annons

Analys

Extremhögern är mer än nazister i raka led

Publicerad 2020-09-02 09:31

Daniel Poohl

Försvarshögskolans nya rapport breddar bilden av svensk extremhöger. Den är en god nyhet för kunskapstörstande lärare, socialsekreterare och säkerhetsansvariga i landets kommuner. En obekväm tegelsten för den som vill spela ner hotet från extremhögern. Och en dålig nyhet för högerextremister som inte vill ta ansvar för rörelsens hat och våld.

Nära 500 sidor, några av landets främsta experter, historisk bakgrund och dagsaktuell data. Det var en gedigen rapport över svensk ”radikalnationalism” som släpptes av Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan i tisdags. Gedigen och efterlängtad. 

Arbetet mot extremhögern har två grundläggande utmaningar. 

För det första finns en tendens att underskatta, och till och med spela ner, extremhögerns påverkan på samhället. Många politiker, opinionsbildare och tjänstemän saknar grundläggande kunskap och insikt i hur mycket skada en liten och fanatisk antidemokratisk gruppering kan orsaka enskilda människor, ett lokalsamhälle och i förlängningen vår demokrati.

Senast i raden är Folkbladets Widar Andersson som tycker att rapporten är ett tecken på att nazister görs till ett större problem än vad de egentligen är.

För det andra är det svårt för dem som faktiskt tar problemet på allvar att hänga med. De högerextrema grupperna byter strategier, plattformar och namn. Vissa försöker se större ut än vad de är, andra håller sig under radarn bakom pseudonymer.

För att kunna påvisa och möta hotet krävs mer kunskap. CATS nya rapport kan förhoppningsvis bidra till det. 

Rapporten bekräftar det ökade hotet från högerextrema ensamagerande terrorister. Alltså samma bedömning som redan gjorts av Nationellt center för terrorhotbedömning.

Under de senaste åren har det skett en dramatisk ökning av högerextrema terrordåd i västvärlden. Frågan är numera inte om det kan ske ett dåd i Sverige, utan snarare när. Det borde få fler att förstå att det högerextrema problemet inte längre kan viftas undan. 

Antal högerextrema terrordåd i västvärlden, 2010–2018. Källa: START GTD, IEP Calculations. Grafik ur Expos årsrapport 2020.
Antal högerextrema terrordåd i västvärlden, 2010–2018. Källa: START GTD, IEP Calculations. Grafik ur Expos årsrapport 2020.

Rapporten bidrar också till att bredda bilden av den svenska extremhögern. Den består inte bara av nazister i raka led. Det handlar om flera grupper, med olika strategier och funktioner. I det spektrum som rapportförfattarna kallar den radikalnationalistiska miljön finns nazister som marscherar på gatan, influencers, förlag, poddar. I ena ringhörnan står nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen, de andra har rapportförfattarna samlat under begreppet ”Alternativhögern”. Helt korrekt konstateras det att aktivisterna många gånger hoppar mellan de olika initiativen. Vilken organisation man är med i spelar inte längre så stor roll. Om man ens är med i någon alls. 

Det är avgörande kunskap för de som jobbar i kommuner där högerextrema grupper försöker påverka lokalsamhället.

Den breddade bilden stör också extremhögerns influencers och grupper. Å ena sidan verkar de i en politisk miljö där de korsbefruktar varandra, rent av är beroende av varandra.  Samtidigt vill de inte hållas ansvariga för det hat och det våld som miljöns visioner och propaganda genererar. När vi nu kanske börjar titta på extremhögern som en helhet blir det svårare för dem att slå ifrån sig ansvaret. De kommer själva hävda att de illvilligt klumpas samman med idéer och personer som de inte vill associeras till. Men i själva verket visar rapporten bara det nätverk av idéer och personer som funnits där hela tiden.

Det är så vi på Expo länge har försökt förklara hur den högerextrema världen fungerar. Nu hoppas vi att fler kommer att se samma sak.


Vill du läsa fler texter som den här? Stöd vårt arbete genom att swisha valfritt belopp till 123 2710 259. Tillsammans utmanar vi rasismen!

Annons

Annons

Ämnen

Annons

Annons

Coronakrisen

Hur reagerar extremhögern på coronakrisen? Är pandemin ett hot mot demokratin? Läs alla våra artiklar om coronakrisen här. 

Annons