Ekofascism - Blod, jord och maskulinitet | Expo.se

Annons

Ekofascism - Blod, jord och maskulinitet

Publicerad 2020-11-25 08:07

Ekofascismen inspirerar såväl terrorister som svenska nazister. Men bakom klimatoron döljer sig en syn på den vita rasens överlägsenhet och rätten till land. Maria Darwish har studerat hur de här idéerna även kan kopplas till rörelsens extremmaskulina ideal.

Den 15 mars förra året gick en australiensare in i två moskéer i staden Christchurch, Nya Zeeland. Bakom sig lämnade han 51 döda. Några månader senare, den 3 augusti, sköts 22 personer ihjäl i en stormarknad i El Paso, USA. 

Innan terrorattackerna hade de båda högerextrema mördarna postat sina ”manifest” på webbsidan 8chan. Att högerextrema terrorister förklarar sitt motiv i ett manifest har blivit mer regel än undantag. Oftast står rasistiskt hat och konspirationsteorier i fokus. Men mördarna i Christchurch och El Paso lyfte även fram sin oro över miljön som en bakomliggande förklaring till sina massmord. En läsning av mördarnas motiv visar dock snabbt att rasismen och det gröna engagemanget är tätt sammanlänkat. 

Christchurch-terroristen skriver i sitt manifest att han ser sig själv som en ekofascist. Han menar att motstånd mot migration och ekofascism går hand i hand eftersom miljöproblemen beror på överpopulation. ”Döda inkräktarna, döda överpopulationen och genom att göra det rädda miljön”, skriver han och tillägger på ett annat ställe: ”grön nationalism är den enda sanna nationalismen”.

Djurrätt och nazism

Ekofascismen har tydliga kopplingar till engagemang i djurrättsfrågor. Även här kan idéerna spåras 1930-talsnazismen. Såväl Hitler som andra ledande nazister var uttalade vegetarianer och det infördes efter maktövertagandet i Tyskland 1933 hårda straff för vanskötsel av djur. Detta av en stat som samtidigt systematiskt mördade miljontals människor.

En person som kommit att påverka den moderna nazismen när det kommer till djurrätt är franska Savatri Devi (1905–1982). Hon är mest känd för sin strävan att föra samman nazismen med hinduism. Hon förespråkade hårda påföljder, till och med dödsstraff, för den som plågade djur. Hennes människosyn var inte lika ömmande och hon ansåg att djurförsök istället kunde göras på ”undermänniskor”.  

Just nu pågår en rättprocess i Sverige som enligt åklagaren har ekofascistiska motiv. En 19-åring står misstänkt för att ha satt eld på en minkfarm i Sölvesborg.

Genusforskaren Maria Darwish har bland annat studerat Nordiska motståndsrörelsens miljöretorik så som den framkommer i organisationens poddradio Nordic Frontier, Där har hon kunnat se hur den moderna nazismens och fascismens syn på naturen och miljön har långa historiska rötter och att idéerna de senaste åren fått en allt mer framskjuten position i propagandan och retoriken. 

– Jag tror att det beror på klimatkrisen helt enkelt. Samhället i stort har länge haft ett fokus på klimatpåverkan och det har också gått trender i det. Jag tror de flesta på ena eller andra sättet känner en klimatångest, alltså att vi är illa ute och att förändringarna sker snabbt. Kanske kommer våra liv i till exempel Norden blir sämre på grund av detta och att vi måste dela resurser med andra, säg till exempel klimatflyktingar. Jag tror att det handlar om en oro att förlora sådant vi vill ta för givet, eller rent av dö. Det är å ena sidan en existentiell fråga, men även att det blir trendigt att vara miljömedveten, äta vegetarisk mat, bry sig om hållbarhet och sådant. Alla rörelser har kapitaliserat på detta. 

Även El Paso-terroristen är inne på ett liknande spår som Christchurch-terroristen. Han riktar kritik mot storindustriernas exploatering av miljön och menar att deras makt över regeringen omöjliggör en förändring. Han landar i slutsatsen att den viktigaste åtgärden i dag är att minska den amerikanska folkmängden. ”Om vi kan göra oss av med tillräckligt många människor, så kan vår livsstil bli mer hållbar”, skriver han. Han menar att ett etniskt vitt USA är det som behövs för att hans vision om ett bättre samhälle skulle kunna bli verklighet. Terrordådet syftade till att stoppa ”invasionen” av spansktalande till Texas.

Är det så att den nazistiska miljön, liksom alla andra politiska rörelser, utifrån den offentliga debatten upplever sig tvingade att förhålla sig till miljöfrågan?

– Ja, och det stämmer nog mer i dag än vad det gjorde för fem år sedan. Men många menar ju att det är något högerextremister endast för fram för att locka fler väljare. Och det är klart det finns sådana anledningar också, men det är viktigt att se att det är en ideologi inom nazismen, säger Maria Darwisch. 

Samtidigt gör misstron mot demokratin och det politiska etablissemanget att de gröna högerextremisterna sällan ställer sig bakom klimatmål eller miljörörelsen.

– De står så att säga i opposition mot allt detta. Likväl innehåller politiken inslag av grön politik, men kärnan i ekofascismen är separatismen och frågan om raser.

Inom den svenska extremhögern har gröna tankegångar fått fäste, till exempel har ledaren för nazistgruppen Nordisk styrka titulerat som sig ekofascist och på mer eller mindre slutna forum på nätet sprids ekofascistiska idéer och memes. Men även om den gröna fascismen fått en mer framskjuten roll i takt med ett växande miljöhot så är många av idéerna en upprepning från extremhögerns ideologiska förebilder.

 

Dagens gröna fascister har sina ideologiska rötter i den tyska 1930-talsnazismen, som i sin tur inspirerades av idéer från slutet av 1800-talet om ras, folkgemenskap och land, den så kallade Völkisch-rörelsen. Rörelsens idéer om en ras rätt till land blev centrala för nazismen och personer som SS-ledaren Heinrich Himmler och ideologen Alfred Rosenberg blev starka förespråkare av dem. Begrepp som livsrum (Lebensraum) och idéer om blod och jord levde vidare inom nazismen och kom att användas för att legitimera såväl Förintelsen och expansionspolitiken. Föreställningen att den ”ariska” rasen har en naturlig och ärvd koppling till ett geografiskt område är central i den nazistiska ideologin och även det som i dag motiverar den så kallade ekofascismen.

Även den tyska nationalromantiken och social-darwinismen – tolkad som den starkes naturliga rätt att dominera eller utplåna den ”svage” – vävdes i nazismen ihop med Völkisch-rörelsens ideologiska arv.

NMR hämtar mycket av sitt ideologiska ramverk från den tyska 1930-talsnazismen. Synen på miljö och natur är inget undantag, menar Maria Darwisch. 

– De sociobiologiska dragen är djupt rotade. De bygger sin ideologi på den tyska nazismens nationalromantik. Det här blandas med och inspireras av ockultismen … alltså, nazismen är en häxkittel av en mängd olika ideologiska traditioner. Som jag ser det så använder sig NMR av de här föregångarnas idéer. Och bygger sin ideologi på de typiska gröna elementen inom nazismen – en holistisk världsåskådning, med religionsliknande drag. 

Hela deras världsbild kan, menar Maria Darwisch, förklaras utifrån att arierna ses som ett mytiskt väsen på toppen av näringskedjan. 

– Det är en världsbild som delar upp verkligheten i det onda och goda. Jag ser det närmast som en naturreligion, som tror på naturens kraft, säger hon.

Den tyska jordbruksministern (1933–1942) Walther Darré var den som introducerade blod och jord-begreppet inom nazismen. Han var en varm förespråkare för jordbrukssamhället som i hans världsbild skulle jämföras med den industriella och destruktiva kapitalismen. Han menade också att judarnas, kosmopoliternas, rotlöshet stod i kontrast till det traditionella lantlivet och att det utgjorde ett hot mot nationen – stadsmänniskorna hade förlorat sina rasmässiga rötter, menade Darré, medan bönderna var nationens och folkstammens räddare. Sociologen Göran Dahl lyfter i sin bok Radikalare än Hitler (Atlantis, 2006) fram Darrés hat mot nomadism som ställs i motsats till de agrara, naturliga banden till fosterjorden. Det nomadiska visade sig enligt Darré i judendomen, kapitalismen, liberalismen och kosmopolitismen. ”Endast rätt ras på rätt plats och medveten avel kunde trygga tyskarnas fortlevnad”, sammanfattar Dahl Darrés vision. 

klimatförnekandet

Den inriktning som varit tydligast inom extremhögern i Sverige och internationellt är inte ekofascismen, utan klimatförnekandet. Det hindrar såklart inte dessa partier från att samtidigt driva en stängda gränser-politik och sprida rasism. Men den politiken ses inte som en lösning på en ”påstådd” klimatkris.

Men även om en majoritet av de högerpopulistiska och högerextrema partierna har en klimatförnekande agenda, så kan förskjutningar skönjas. Klimatkrisen börjar, åtminstone delvis, erkännas. Invandringen pekas ut som problemet. Lösningen för dessa partier blir då stängda gränser och kraftigt minskad eller stoppad migration. Ett exempel på ett parti där mer ekofascistiska förklaringar fått allt större fäste är franska Nationell samling.

Även i NMR står då det kosmopolitiska, det urbana, i kontrast till det ”naturliga” och ”traditionella”. 

– Ja det är tydligt. NMR har till exempel använt sig av filmen Hunger Games som metafor. De talar om den som att det Sverige de ser är att likställa med den elit vi ser i filmen, kosmopoliter med utstuderade kläder och frisyrer som frossar i mat, hedonism och överdådighet. Men ju längre man kommer från eliten desto närmare kommer man det riktiga livet. Där man jobbar och sliter, där de äkta människorna befinner sig – där brukar man naturen, lever sunt.

Enligt Maria Darwisch så är det tydligt att det här är idéer som går att spåra tillbaka till nazismens och fascismens syn på det kosmopolitiska sättet att leva. 

– De tyska Völkisch-förespråkarna tog avstånd från det kosmopolitiska levernet – som ansågs stå i konflikt med landsbygdslivet. Det är i slutändan en dikotomi mellan ”arierna” och judarna, eller kulturmarxisterna. Idén inom Völkish-rörelsen är att landsbygd är mer äkta och mer sunt.

Maria Darwish menar att det gröna engagemanget hos NMR påverkas starkt av deras antisemitiska grundsyn, där judarna till exempel anses driva på för en ökad migration och ett pågående folkutbyte. 

– Alla frågor som är globala blir synonyma med judar och konspirationsteorier om den judiska makten som följd. Allt som är globalt kan förklaras med det här judehatet och konspirationsteorierna. En härskarelit som sitter på toppen och styr. Så de kan vara miljökämpar och bry sig om naturen och miljön, men samtidigt, när det kommer till klimatet och globala lösningar och globala problem så är de mer motvalls och konspirationsteoretiska. Det tror jag är ett huvuddrag hos de flesta ekofascistiska rörelser.

Foto: Marc Femenia

 

En person som återkommer när ekofascism diskuteras är den finländske författaren, diktaturförespråkaren och filosofen Pentti Linkola, som dog tidigare i år 87 år gammal. Enligt Linkola måste vi överge modern teknologi och konsumtionssamhället för att återgå till ett primitivt och naturligt tillstånd. En elitkontrollerad stat ska på ett diktatoriskt sätt styra så att det gynnar miljön. Han var motståndare till invandring. Befolkningstillväxten betraktade han som det största hotet mot naturens resurser – krig och pandemier såg han till exempel som något positivt då det minskar befolkningen. Linkola ställde sig inte bakom tankar om mänskliga rättigheter. Han menade att djur kan ha ett högre värde än människor, samtidigt som han ville förhindra ”undermåliga” människor att fortplanta sig. Talande nog har en av Linkolas böcker översatts till engelska av det nyfascistiska förlaget Arktos.

Delar av Linkolas idéer står som inspirationskälla för dagens gröna fascister som riktar sitt hat mot minoritetsgrupper som anses bidra till överbefolkning och vara onaturliga kroppar i Västvärlden. De drömmer om ett samhälle där vita lever i harmoni med naturen utan miljöförstöringar. 

Naturromantik, friluftsliv och hyllandet av ett ”traditionellt” sätt att leva står ofta i centrum för den här retoriken och är en del av extremhögerns aktivism. 

– De pratar till exempel om naturen som en vild och farlig plats där den starke överlever – survival of the fittest. Naturen blir en plats där riktiga män får sin bekräftelse som män. Det blir en arena för att hävda sin egen manlighet, säger Maria Darwish. 

Tror du att de här extremmaskulina idealen kan ha påverkat den terror vi sett?

– Det kan absolut ha med maskulin självhävdelse att göra – det vill säga tron på den starke mannen, som är en typisk fascistisk idé. Den nordiska mannen är knuten till jorden och det skulle vara onaturligt för honom att bo någon annanstans. Ja, det är blod och jord. Idén om att ras och jord är sammanlänkade är viktigt inom ideologin. Det kanske är grundprincipen för dagens ekofascism, och för NMR.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Coronakrisen

Hur reagerar extremhögern på coronakrisen? Är pandemin ett hot mot demokratin? Läs alla våra artiklar om coronakrisen här. 

Annons