Vad gör rasismen med oss? | Expo.se

Annons

Vad gör rasismen med oss?

Publicerad 2021-04-12 06:49

Psykologen Hanna Wallensteen

Hanna Wallensteen.

Rasism skapar otrygghet, oro och stress. ”Vi måste hjälpa varandra att inte låta kränkningar passera obemärkt”, säger psykologen Hanna Wallensteen.

Vid sidan av en samtalsmottagning har psykologen Hanna Wallensteen utbildat och föreläst om normer, rasism, minoritetsstress och adoption de senaste 20 åren. Hon menar att det inom den svenska psykologin talas väldigt lite om hur rasism och exkludering kopplat till etnicitet och hudfärg påverkar en människa.

– Det jag vill synliggöra är: Vad händer med oss när vi oroar oss för att möta negativa förväntningar, idéer, stereotyper baserat på vår grupptillhörighet?

Rasismens konsekvenser

I två nyligen publicerade rapporter lyfts rasismens konsekvenser fram.

I Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport ”Islamofobiska hatbrott” konstateras ”att utsattheten leder till känslor av otrygghet och oro, såväl i direkt anslutning till brottet som ibland lång tid efteråt. Det rör sig om en oro och otrygghet orsakad av händelser som drabbat intervjupersonerna själva, men också en oro för vad som uppfattas som ökande islamofobiska idéer och attityder i samhället, och för att som muslim aldrig accepteras i Sverige.”

I Malmö stads studie ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap” skrivs om antisemitismens konsekvenser: ”Ett tydligt och allvarligt resultat i denna studie handlar därför om de judiska ungdomarnas upplevda otrygghet. Till följd av hatbrott de utsatts för och oro för att utsättas för fler, blir deras vardag och identitetsutveckling påverkad. Oron kan också vara kopplad till familjehistorier om förföljelser och känslan av att vara utsatt som del av en grupp. Hatbrott påverkar på detta vis hela gruppens möjligheter att leva ett fritt liv.”

Hon använder begreppet minoritetsstress, som ursprungligen kopplades till hbtqi-minoriteters upplevelser, men som numer även används som förklaringsmodell när det kommer till frågor om etnicitet och hudfärg. Minoritetsstressmodellen försöker synliggöra hur kulturella och sociala mönster påverkar en enskild individ som avviker från normen och hur det kan leda till oro och stress.

– Många av de som söker mig som ickevit psykolog har kanske inte blivit fysiskt angripna, men de möter rasistiska strukturer och kommentarer i sin vardag.

När vi möter kränkningar så ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa. Enligt Hanna Wallensteen finns det tre olika strategier för att möta den här utsattheten och stressen som återkommer.  Antingen att reagera med förhöjd vaksamhet och försöka göra motstånd, eller att försöka anpassa och assimilera sig. Det tredje alternativet är att godta och acceptera idén om sig själv som mindre värd.

Vithetsnormen

Hanna Wallensteen berättar att hennes egen bakgrund påverkat hennes engagemang i frågan. 1971 kom hon som adopterad från Etiopien till Sverige. Växte upp i en akademikerfamilj i Uppsala. När hon i mitten av 90-talet flyttade till Stockholm mötte hon såväl öppen rasism från vita skinnskallar som vänliga nyinvandrade personer från Afrikas horn, vars ursprungsspråk hon inte delade. I kontakt med andra adopterade från Etiopen och Eritrea började bitarna kring hennes egen bakgrund att falla på plats.

– Vi som är adopterade hade ju alla de kulturella attributen med oss, allt från namn till språk. Vi hade de sociala koderna och ändå så mötte vi rasism – vilket man förvisso knappt kallade det på 90-talet.

Hanna Wallensteen berättar om en oförstående omgivning. Rasismen fanns väl inte i Sverige, var vad hon fick höra. Med andra adopterade kunde hon dela erfarenheter av att växa upp i en miljö där vithet var norm och prata om vardagliga upplevelser och känslor kopplade till adoption och rasism.

– Det blev avgörande för mig i förståelsen av min identitet. Det väckte en nyfikenhet i mig. Det fanns saker och erfarenheter jag delade med de här personerna som jag inte delade med mina icke-adopterade, vita vänner. Det väckte ett intresse i mig och fick mig att börja läsa psykologi. Jag undrade: vad gör rasism med oss?

Konsekvenser

Rasism får konsekvenser på såväl samhälls-, grupp- som individnivå. Medborgare mår psykiskt dåligt och verksamheter missar potential och kompetens på grund av de negativa stereotyper och föreställningar som finns i samhället.

– Vi måste arbeta med inkludering och aktiva åtgärder för lika behandling. Skapa miljöer där människor är trygga, törs reagera och blir lyssnade på. Arbetsplatser där medarbetare arbetar på jämlika villkor mot positiva, gemensamma mål. I dag finns det kunskap, det är inte som på mitten av 90-talet. Vi måste hjälpa varandra att inte låta kränkningar passera obemärkt. Det är ofta obekvämt för oss som avviker från normen att ifrågasätta och synliggöra klumpiga eller elaka beteenden, att alltid behöva tala i egen sak.

Både ickevita och vita som bemöter rasism riskerar repressalier, men det hade varit elegant om fler vita personer stod upp och tog ansvar, som Hanna Wallensteen uttrycker det.

– Ingen varken kan, eller ska, ta alla strider. Men alla kan och bör vara medvetna om vilka strider de väljer, väljer bort och varför.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

I spåren av corona

Är pandemin ett hot mot demokratin? Hur har året med corona påverkat den svenska och internationella extremhögern?  Läs alla artiklar relaterade till corona-pandemin här.

Annons