Minskat stöd för antisemitiska attityder

Antisemitismen är ett samhällsproblem och en majoritet av de svenska judarna upplever antisemitismen som ett växande problem. Det framkom på dagens presskonferens där rapporten ”Antisemitism i Sverige”, där förekomsten och utbredningen av antisemitiska föreställningar i den svenska befolkningen undersökts, presenterades.

– Flera undersökningar visar på att judar erfar en ökad utsatthet för antisemitism på olika sätt. Antisemitism och andra former av rasism är inte enbart ett problem för den grupp som drabbas utan också ett hot mot demokratin, sa Caroline Källner, tillförordnad överintendent på Forum för levande historia, på presskonferensen, som bakgrund till rapporten.

Rapporten bygger på en enkätundersökning genomförd av Novus under perioden augusti och september 2020. Drygt 3500 personer mellan åldern 18 och 79 svarade på enkäten. Svaren har sedan jämförts med en liknande undersökning från 2005.

Resultatet visar att stödet för antisemitiska föreställningar i samhället minskat under perioden. 66 procent av de tillfrågade har inte instämt i några traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska frågepåståenden. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med 2005.

Samtidigt poängteras i rapporten att en inte obetydlig andel av befolkningen bär på antisemitiska förställningar och att den andel som hyser antisemitiska föreställningar och attityder allra starkast är nästan lika stor i dag som 2005 – en minskning från sex till fem procent av befolkningen.

Henrik Bachner, filosofie doktor i idéhistoria, som tillsammans Pieter Bevelander, professor i Internationell migration och etniska relationer på Malmö universitet skrivit rapporten, menade att det är svårt att exakt fastställa vad minskningen beror på.

Bachner framhöll att en orsak kan vara att frågor om rasism och antisemitism uppmärksammats mer och att det lett till en ökad medvetenhet, samt att olika kunskapshöjande satsningar om Förintelsen och andra folkmord kan har påverkat.

Det konstateras i rapporten att antisemitiska attityder återfinns i alla befolkningsgrupper. Men är något mer vanligt förekommande bland äldre, lågutbildade, personer födda utanför Norden, de med muslimsk religionstillhörighet och partisympatier för Sverigedemokraterna.

Bland de med högre grad av antisemitiska attityder återfinns personer med lägre tillit till institutioner, negativa attityder till invandrare samt högre grad av sexism.

Rapporten visar att personer födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar inte uppvisar någon skillnad i attityd jämfört med personer med två inrikes födda föräldrar.