Upprättelse för radikal antirasist

Bara 18 år efter slaveriets avskaffande gjorde Ida B Wells 1884 en stort uppmärksammad protestaktion mot rasorättvisorna – i en järnvägsvagn. När konduktören med våld försökte släpa henne från damkupén där hon hade biljett bet hon honom i handen – hårt. Sedan stämde hon järnvägsbolaget, vann målet först, förlorade när bolaget överklagade. Men opinionen var väckt.

Ida var född 1862 som slav – hon blev lärarinna. Och journalist. När de tre svarta männen som drev den nya butiken i grannskapet blev lynchade satte hon igång den första seriösa undersökningen av lynchningar. Tre års grävande journalistik avslöjade myten om svarta mäns våldtäkter mot vita kvinnor. Bakom lynchningarna låg framför allt avund mot självmedvetna svarta med framgång.

Ida blev förstås hotad, och hatad. De kommande 25 åren besökte hon inte Sydstaterna. Men då lade hon i stället sin energi på rösträttsfrågan – för kvinnor, svarta och andra underprivilegierade. Hon var uthålligare än de flesta.

Hon var radikal, för radikal tyckte andra i rörelsen. När hon hade dött 1931 ville man förminska hennes roll. Nu upptäcks hon igen. När BLM-demonstranter i våras ockuperade torget vid delstatsparlamentet i Tennessee döpte de om platsen. Den blev Ida B Wells Plaza.

Texten är en återpublicering från tidningen Expo #3 2020